Utrikes

Somalias premiärminister vingklipps

Somalias premiärminister Mohamed Hussein Roble fråntas flera befogenheter. Arkivbild.
Foto: Tolga Akmen/AP/TT
Utrikes
Utrikes Somalias president Mohamed Abdullahi Mohamed har tagit ifrån premiärminister Mohamed Hussein Roble – som också är svensk medborgare – hans befogenhet att utse och avskeda tjänstemän.
PREMIUM

Beskedet kom i ett uttalande från presidentens kansli på på torsdagen och innebär en eskalering av ett bittert gräl mellan de båda maktenheterna.

"Premiärministern har kränkt övergångsförfattningen och därför fråntas han sin exekutiva befogenheter, i synnerhet de som rör tillsättande och avsättande av tjänstemän, till dess att valet är genomfört senare i år", heter det i uttalandet.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Norra Skåne Premium
  • NorraSkåne.se - Alla artiklar på NorraSkåne.se
  • Norra Skåne-kortet - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Utrikes

Moskva värd för internationella talibansamtal

Talibanernas vice premiärminister Abdul Salam Hanafi leder rörelsens delegation i Moskva. Arkivbild.
Foto: Hussein Sayed/AP/TT
Utrikes
Utrikes Talibanerna håller samtal med flera länder i Moskva under onsdagen. Bland annat deltar representanter från Kina och Pakistan.

Mötet beskrivs som ett av talibanernas viktigaste internationella möten sedan rörelsen tog makten i Afghanistan i augusti.

Inget land har hittills erkänt talibanstyret, och inte heller Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov gjorde det i sitt tal i Moskva.

– En ny administration har makten nu, sade han.

– Vi noterar dess ansträngningar för att stabilisera militären och den politiska situationen och arbetet med att få statsapparaten på plats.

Samtalen kommer efter att Rysslands president Vladimir Putin förra veckan varnade för att 2 000 IS-krigare samlats i norra Afghanistan och att deras ledare planerar att skicka in dem i grannländerna förklädda till flyktingar. Syftet uppges vara att sprida oenighet i den före detta sovjetrepubliken.

Talibanernas delegation i Moskva leds av vice premiärminister Abdul Salam Hanafi, som även ledde samtal med EU och USA förra veckan. Före det hölls samtal i Ankara mellan talibanerna och turkiska företrädare.

Enligt Rysslands utrikesdepartement är ett av målen med mötet i Moskva att befästa "det internationella samfundets ansträngningar att förhindra en humanitär kris". Även bildandet av en "inkluderande regering" ska diskuteras.

Representanter för talibanerna har flera gånger de senaste åren haft möten i just Moskva, trots att rörelsen varit terrorstämplad i Ryssland.

Utrikes

Sista natten med gänget för Löfven – och Merkel?

Tysklands förbundskansler Angela Merkel och statsminister Stefan Löfven vid ett av fjolårets EU-toppmöten. Nu kan båda göra sin sista toppträff på EU-nivå när stats- och regeringscheferna samlas i Bryssel under torsdagen och fredagen. Arkivbild.
Foto: John Thys/AP/TT
Utrikes
Utrikes Heta duster väntas om rättsstatsprinciper och höga energipriser när EU-ländernas ledare samlas till veckans toppmöte i Bryssel.
Mötet lär bli det sista för avgående statsministern Stefan Löfven (S) – och även för tyska Angela Merkel.

Löfven ska ju ersättas när en ny partiledare valts vid Socialdemokraternas kongress i Göteborg den 3-7 november. Om hans ersättare – troligen finansminister Magdalena Andersson – också kan väljas till statsminister av riksdagen väntas hon göra toppmötesdebut på EU-nivå i Bryssel den 16-17 december.

Sannolikt kommer då även Tyskland att representeras av en ny ledare efter Angela Merkel, om SPD:s kanslerkandidat Olaf Scholz – också han just nu finansminister – hinner bygga en ny koalition innan dess.

Hett om Polen

Förutom Löfven och Merkel gör troligen även Tjeckiens premiärminister Andrej Babis nu sitt sista EU-toppmöte, åtminstone på ett tag, efter oppositionens seger i det tjeckiska valet nyligen.

På agendan i Bryssel den här veckan finns ett antal rejält heta frågor. Rättsstatsläget i Polen har blivit akut, med en infekterad strid om huruvida polsk lag ska gå före EU-lag och vad det i så fall innebär. En stor majoritet av övriga EU-länder vill att EU-kommissionen agerar mot Polen och vill ha besked av ordförande Ursula von der Leyen om vad hon planerar.

Energipris

De stigande energipriserna ska också avhandlas. Länder som Ungern och Polen trycker på för att prisläget måste följas av att EU skruvar ner sina klimatambitioner – något som dock EU-kommissionen inte verkar intresserad av.

– 90 procent av den naturgas som vi använder är importerad, liksom 97 procent av oljan, medan de förnybara bränslena är hemgjorda. Övergången till en ren energi är inte bara livsviktig för vår planet utan också avgörande för vår ekonomi och vår motståndskraft mot prischocker, betonar ordförande von der Leyen i en debatt i EU-parlamentet.

Wiktor Nummelin/TT

Lars Larsson/TT

Utrikes

Fartyg fortsatt på grund utanför Bornholm

Det 88 meter långa nederländska fraktfartyg som gått på grund utanför Bornholm har lossnat en smula – men ligger ännu kvar.
Foto: Presse-fotos.dk
Utrikes
Utrikes

Det 88 meter långa nederländska fraktfartyg som gått på grund utanför Bornholm har lossnat en smula tack vare hjälp från en polsk båt, uppger Forsvarets Operationscente enligt danska nyhetsbyrån Ritzau.

Nu misstänks en av de sju i besättningen för fylleri i samband med olyckan. Det är ännu oklart vilken funktion denne haft på båten.

Fartyget, som är lastat med gödningsmedel, gick på grund och fastnade ordentligt natten till måndag. Olyckan inträffade då fartyget var på väg från Antwerpen i Belgien till Tallinn i Estland.

Grundstötningen har skett utanför samhället Sorthat Muleby på västra sidan av ön, som ligger bara några mil från Sveriges sydkust.

Det är oklart när båten kommer vara i hamn igen.

Webbkarta
Webbkarta
Foto: Johan Hallnäs/TT

Utrikes

Ny flygattack mot huvudstaden i Tigray

Utrikes
Utrikes En ny flygattack har drabbat den etiopiska regionen Tigrays huvudstad Mekele, enligt flera vittnen. Det finns inledningsvis inga uppgifter om att människor har dödats.

Ett vittne uppger att ett industriområde förstörts i attacken.

– Hela området har bränts. Vi känner inte till om människor drabbats men hela företaget har brunnit till aska, säger vittnet.

Det är andra gången denna vecka som uppgifter kommer om luftoffensiver mot staden. I måndags kom uppgifter om att stridsflyg genomfört en flygattack i Mekele, vilket senare bekräftades av Etiopien. Den attacken var den första sedan i somras.

FN har beslutat att dra ned sin närvaro i Tigray till hälften och anklagar Etiopien för att medvetet blockera humanitär hjälp till regionen, där människor dör i brist på mat.

Regionen lider även av brist på bränsle och kontanter efter regeringens blockad, vilket har gjort livräddande insatser "extremt utmanande", enligt FN-talespersonen Saviano Abreu.

Sex miljoner människor bor i Tigray, som tidigare hade ett visst mått av autonomi. Hundratusentals människor har tvingats lämna sina hem, vilket har förvärrat krisen.

Konflikten i Tigray har pågått i nästan ett år mellan etiopiska styrkor med allierade på ena sidan, och på den andra sidan Tigreanska folkets befrielsefront (TPLF).

Utrikes

Får Navalnyj EU-parlamentets finaste pris?

En man utklädd till Rysslands president Vladimir Putin deltar i en demonstration till stöd för den fängslade oppositionspolitikern Aleksej Navalnyj i Genève i juni i år. Arkivbild.
Foto: Michael Probst/AP/TT
Utrikes
Utrikes Oppositionsföreträdare i Ryssland eller Bolivia? Eller rentav en samling afghanska kvinnorättsaktivister? I dag meddelas vem som får EU-parlamentets stora människorättspris år 2021.

Den fängslade ryske antikorruptionsaktivisten och oppositionspolitikern Aleksej Navalnyj är den i särklass mest kände av de tre finalkandidaterna till årets Sacharov-pris för tankefrihet.

45-åringen avtjänar ett flerårigt fängelsestraff en bit utanför Moskva. Han dömdes av en rysk domstol i fjol för att inte ha uppfyllt en tidigare villkorlig dom då han under 2020 länge vårdades i Tyskland sedan någon försökt mörda honom med nervgiftet novitjok.

Vem som får årets pris avgörs av EU-parlamentets talmanskonferens och gruppledare under onsdagseftermiddagen.

Finalkandidater utöver Navalnyj är bolivianska ex-presidenten Jeanine Áñez – också hon fängslad i sitt hemland, anklagad för bland annat kuppförsök och terrorism – samt en grupp på elva framstående kvinnliga aktivister och politiker i Afghanistan, däribland den tidigare Right Livelihood-pristagaren Sima Samar.

Sacharov-priset har delats ut sedan 1988 och gick i fjol till den samlade oppositionen i Belarus, med presidentkandidaten Svetlana Tichanovskaja i spetsen.

Wiktor Nummelin/TT

FAKTA

Fakta: Sacharov-priset

EU-parlamentets Sacharov-pris för tankefrihet har delats ut sedan 1988 och flera gånger gått till personer som senare även tilldelats Nobels fredspris.

Här är de senaste tio årens pristagare:

2020: den demokratiska oppositionen i Belarus.

2019: uiguriske ekonomen Ilham Tohti.

2018: ukrainske filmregissören Oleg Sentsov.

2017: den demokratiska oppositionen i Venezuela.

2016: irakiska yazidiskorna Nadia Murad och Lamiya Aji Bashar.

2015: saudiske bloggaren Raif Badawi.

2014: läkaren Denis Mukwege från Kongo-Kinshasa.

2013: utbildningsaktivisten Malala Yousafzai från Pakistan.

2012: människorättsadvokaten Nasrin Soutoudeh och regissören Jafar Panahi från Iran.

2011: människorättsaktivisterna Asmaa Mahfouz (Egypten) och Razan Zaitouneh (Syrien), libyske politikern Ahmed al-Senussi, syriske satirtecknaren Ali Farzat samt den framlidne tunisiske grönsaksförsäljaren Mohamed Bouazizi.

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

MrCasanova.se

Underhållning direkt från telefonen i sommar

MrCasanova.se Det är underbart med varmare temperaturer och semester. De flesta spenderar sin tid med att koppla av, njuta av tillvaron och ladda sina batterier.

Kanske är du en av dem som spenderar sommaren ute på sommarstugan? Under de mindre soliga dagarna så finns det flera sätt du kan underhålla dig själv inomhus bara genom att äga en mobiltelefon. Idag finns det många tjänster du kan använda för att njuta av underhållning var du än befinner dig.

Detta kan du underhålla dig med direkt via telefonen:

– Oavsett om vädret är varmt eller om det regnar och är mulet, så är alltid en härlig ljudbok eller ny musik upphöjande. Idag kan du streama musik, ljudböcker och film direkt i telefonen bara du har en internetuppkoppling.

– Spela casino direkt från mobilen på många härliga spelsajter. På svenska casinon får du dock bara ta emot 1 bonus per casino, men alla vinster är skattefria. Läs mer på MrCasanova. Om du däremot vill spela på ett casino utan svensk licens och delta i bonusar och kampanjer så behöver du skatta på dina vinster, (ingenting vi rekommenderar).

– Det finns massor av nya serier och filmer att titta på direkt från mobilen. De flesta streamingtjänster har appar som gör sökningen i utbudet enkelt.

– Ladda hem ett roligt spel till telefonen, kanske ett knepigt strategispel som du kan spela medans regnet smattrar mot fönstret?

– Fotografera vackra naturbilder och redigera dem direkt i din telefon genom att ladda ner en bra app för redigering av bilder och filmer.

– Vill du lära dig något nytt? Spana in klipp på youtube!

Mobilspel blir mer och mer populärt!

Sällskapsspel i all ära, det är fantastiskt mysigt att spela tillsammans med vänner och familj. Men när du spelar själv, så passar ett mobilspel perfekt. Det finns massor av spelappar att ladda ner direkt till enheten och spela. Statistiken visar att spelande från mobilen blir allt vanligare över hela världen, många spelar på sin dötid och idag äger mer eller mindre alla en smartphone. Man kan tänka sig att det är mer populärt att spela spel där man satsar pengar, men faktum är att spelen utan några pengavinster är minst lika populära.

Statistiken visar också att det idag är vanligt att barn och unga spelar spel direkt från mobilen och det finns många spel som inkluderar inlärande. Det kan vara allt från spel som hjälper barnet att lära sig alfabetet eller att räkna. Att statistiken ökar gällande spel från mobilen och har gjort de senaste åren är inte så konstigt eftersom att användandet av smartphones ökat stadigt de senaste 10 åren. Det är många vardagliga moment som fallit bort i framfarten av smartphones, Idag behöver vi varken betala genom överföring från internetbanken, utan vi kan enkelt sköta allt från mobilen.

Utrikes

Granateld och vägbomber i oroligt Syrien

Ett hus som träffats av granateld i den oroliga provinsen Idlib i Syrien. Arkivbild.
Foto: Ghaith Alsayed/AP/TT
Utrikes
Utrikes

Minst 13 personer uppges ha dödats och flera skadats när två vägbomber detonerade vid en buss som fraktade soldater i den syriska huvudstaden Damaskus. Dådet ska ha ägt rum nära Raissbron, rapporterar statliga medier.

Landets statliga tv-kanal visar bilder på den sönderbrända bussen. Sprängningen rapporteras ha ägt rum i rusningstid, då många var på väg till sina arbeten och skolor.

Damaskus har varit förhållandevis skonat från attacker de senaste åren, sedan de syriska regimstyrkorna intog de förorter som hölls av rebeller.

Parallellt rapporteras regimstyrkornas granatbeskjutning ha dödat åtta personer i Ariha i den rebellkontrollerade regionen Idlib i nordväst. Fem av dem var civila, enligt oppositionella Syriska människorättsobservatoriet som bevakar konflikten från Storbritannien.

Kriget i Syrien inleddes 2011, då president Bashar al-Assads regim svarade med våld på de protester för demokrati som utbröt under den arabiska våren. Sedan dess har över 350 000 människor dödats och flera miljoner flytt.

Utrikes

Enhälligt utskott vill straffa Bannon

Steve Bannon, tidigare chefsstrateg hos USA:s förre president Donald Trump. Arkivbild.
Foto: Eduardo Munoz Alvarez/AP/TT
Utrikes
Utrikes Steve Bannon, tidigare chefsstrateg hos USA:s expresident Donald Trump, vägrar att samarbeta med utredningen om den dödliga stormningen av Kapitolium.
Han bör därför ställas till svars för kongresstrots, anser utredarna.

I en omröstning har samtliga ledamöter i det särskilda utskott i representanthuset som utreder stormningen av kongressbyggnaden den 6 januari röstat för att Bannon bör ställas till svars för kongresstrots (motsvarande domstolstrots).

Om Bannon skulle dömas riskerar han upp till tolv månaders fängelse eller böter. Representanthusets fulla kammare ska på torsdag rösta om huruvida fallet ska drivas vidare.

"Ingen juridisk rätt"

Bannon var kallad att vittna inför utskottet i torsdags, men dök aldrig upp. Utskottets ledamöter ville bland annat fråga honom om hans samtal med Donald Trump inför stormningen, men Bannon avböjde den juridiskt bindande kallelsen med hänvisning till det särskilda skydd (på engelska "executive privilege") som omger presidentämbetet.

Den förklaringen godtas inte av utskottet.

– Herr Bannon har ingen juridisk rätt att ignorera utskottets berättigade kallelse, sade den republikanske viceordföranden Liz Cheney i samband med omröstningen.

Trump sparkade sin högerpopulistiske chefsstrateg i augusti 2017, men det är väl känt att de två har stått i kontakt de senaste åren. Eftersom Bannon inte var Vita hus- eller ens statsanställd när den dödliga kongressattacken skedde finns det dock inget som tyder på att han omfattas av expresidentens eventuella juridiska skydd, resonerar utskottet.

Möjliggör åtal

Utskottets beslut är en rekommendation och möjliggör för det demokratstyrda representanthuset att rösta för att skicka Bannons fall vidare till justitiedepartementet för fortsatt utredning och ett eventuellt åtal.

– Herr Bannon ska lyda oss under utredningen, annars får han ta konsekvenserna, säger utskottets ordförande, demokraten Bennie Thompson.

Samtidigt som utskottet vill förhöra Bannon och andra tidigare medarbetare till Trump har det också begärt att få tillgång till en stor mängd handlingar från dennes tid i Vita huset. Expresidenten försöker dock hindra att dessa lämnas ut genom en stämningsansökan, i vilken han också hänvisar till presidentämbetets särskilda skydd som gör att vissa dokument kan hållas hemliga.

– Herr Trumps argumentation tycks dock avslöja en sak: den tyder på att president Trump personligen var involverad i planeringen och genomförandet av händelserna den 6 januari, något som detta utskott kommer att gå till botten med, säger Liz Cheney.

Representanthusets särskilda utredningsutskott vill straffa Donald Trumps tidigare chefsstrateg Steve Bannon. I mitten sitter den demokratiske ordföranden Bennie Thompson och den republikanska viceordföranden Liz Cheney.
Representanthusets särskilda utredningsutskott vill straffa Donald Trumps tidigare chefsstrateg Steve Bannon. I mitten sitter den demokratiske ordföranden Bennie Thompson och den republikanska viceordföranden Liz Cheney.
Foto: J Scott Applewhite/AP/TT

FAKTA

Bakgrund: Attacken mot USA:s kongress

Den 6 januari samlades USA:s kongressledamöter i Kapitolium för att räkna presidentvalets elektorsröster och formellt utse demokraten Joe Biden till valvinnare och näste president.

I Washington DC deltog samtidigt tiotusentals anhängare till Donald Trump vid ett politiskt massmöte han höll på temat "Rädda USA". Vid mötet upprepade Trump sina påståenden om systematiskt valfusk och påstod att han var den egentlige segraren. Han uppmanade sina anhängare att gå till kongressen: "Om ni inte fajtas av bara helvete kommer ni inte att ha ett land längre", sade den dåvarande presidenten.

De gjorde som han sade. Protesterna övergick till våld när hundratals personer stormade Kapitoliumbyggnaden och drabbade samman med polis. Vissa tog sig så långt som in i talman Nancy Pelosis kontor samt in i en av kamrarna. Delar av byggnaden vandaliserades och såväl senatorer som representanthusledamöter fick sättas i säkerhet.

Fem människor, varav en polis, miste livet i samband med attacken.

En vecka senare, den 13 januari, röstade det demokratstyrda representanthuset igenom ett riksrättsåtal mot president Donald Trump rörande anstiftan till uppror. Rättegången hölls i senaten i februari, efter det att Trump avgått, och avslutades med att expresidenten friades. 57 av senatens 100 medlemmar röstade för fällande dom vilket inte nådde upp till den två tredjedelsmajoritet som krävs för att belägga skuld i ett riksrättsärende.

Utrikes

Bolsonaro riskerar åtal för höga dödstal

Brasilianska senatorer diskuterar om president Jair Bolsonaro bör åtalas. Arkivbild.
Foto: Eraldo Peres/AP/TT
Utrikes
Utrikes Brasiliens president Jair Bolsonaro riskerar åtal för "avsiktliga" brott i samband med hanteringen av coronapandemin.
Över 600 000 människor har avlidit med covid-19 i landet.

I en 1 200 sidor lång rapport rekommenderas åtal mot Jair Bolsonaro. Orsaken är hans hantering av coronapandemin som enligt rapporten, författad av senator Renan Calheiros, har lett till att Brasiliens dödstal är näst högst i världen i faktiska tal.

Utredningsgruppen har inte befogenhet att väcka åtal, men innehållet kan få allvarliga politiska följder eftersom rapporten kommer att skickas till flera rättsliga instanser.

Det är dock enligt analytiker oklart om rekommendationerna kommer att leda till att presidenten anklagas formellt, eftersom Bolsonaro har tillräckligt stort stöd i kongressen för att undvika att det blir någon rättegång.

Presidenten bör enligt rapporten åtalas på flera punkter, bland annat kvacksalveri och anstiftan till brott. Punkterna mord och folkmord fanns också med i ett utkast, men har tagits bort efter att flera medlemmar i senatspanel satt sig emot dem.

Bolsonaro anser inte att han har handlat fel, och hävdar att utredningen är politiskt motiverad med syfte att sabotera för honom.

Presidentens kritiker anklagar honom för att tona ned allvaret i coronapandemin. Bland annat har han inte gått med på internationella riktlinjer om munskydd och restriktioner för att bromsa virusets spridning. I stället har han fört fram behandlingar utan vetenskapligt stöd och försenat inköp av vacciner.

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL