Annons

Ny privatexpedition på väg mot Estonia

En ny privatexpedition har avgått med sikte på förlisningsplatsen för Estonia.
Den senaste ledde till åtal i svensk domstol, men den förre estniske statsåklagaren som leder expeditionen anser sig inte bryta mot några lagar.
Publicerad 20 september 2021 • Uppdaterad 25 november 2021
Fartyget RS Sentinel som används vid expeditionen. Fartyget ägs av det tyska bolaget RS Offshore.
Fartyget RS Sentinel som används vid expeditionen. Fartyget ägs av det tyska bolaget RS Offshore.Foto: Christian Schachta/RS Offshore

Expeditionen genomförs av gruppen SA Mare Liberum, som drivs av anhöriga till offer för Estoniakatastrofen, och leds av Margus Kurm, tidigare statsåklagare i Estland och ordförande i regeringens utredning av katastrofen 2005–2009.

Fartyget RS Sentinel, som ägs av ett tyskt bolag men som går under maltesisk flagg, avgick från hamnen Eemshaven i Nederländerna i lördags med Estonias förlisningsplats som slutdestination. 46 personer deltar i expeditionen, uppger Margus Kurm i en mejlintervju med TT.

Känner starkt stöd

Annons

"Det huvudsakliga målet med expeditionen är främst att undersöka, filma och skanna skadorna på vraket. Syftet är enkelt – vi vill ta reda på varför Estonia sjönk", skriver Kurm, som uppger att han känner starkt stöd från anhöriga i Estland och Sverige.

Utredningen ska genomföras med ett "öppet sinne" och all information man tillskansar sig kommer göras tillgänglig för allmänheten och de utredande myndigheterna, skriver han. Samtidigt säger Margus Kurm att han tror att myndigheterna medvetet har mörkat uppgifter om katastrofen.

"Jag kan inte se någon annan förklaring till de många orimliga beslut och tveksamma ageranden som myndigheterna har företagit sig de här 27 åren".

Sedan tidigare pågår en gemensam granskning av haverikommissionerna i Sverige, Estland och Finland med undersökningar vid vraket efter det att dokumentären "Estonia – fyndet som ändrar allt" sändes på Discovery förra året. Nyligen publicerades en första delrapport från sommarens undersökningar.

SA Mare Liberums undersökning ska ses som "konstruktiv konkurrens" till den undersökningen, skriver Kurm:

"Myndigheterna agerar inom ett bekvämt monopolistiskt utrymme – i viss mening inom ett utrymme som saknar granskning. Alla parallella undersökningar kommer vara till nytta", hävdar han.

"Inte transparent"

Svenska haverikommissionen (SHK) sade till TT i samband med att privatexpeditionen blev känd att man inte önskade ha in utomstående vid pågående olycksplatsutredningar. Detta tolkar Margus Kurm som att undersökningen inte är transparent.

"Och om det nu är så, varför skulle man lita på dem? Det borde vara av stort intresse för myndigheterna att involvera civila observatörer så mycket som möjligt. Endast genom transparens och med inblandning av utomstående kan de få överlevare, anhöriga och allmänhet att lita på deras undersökning".

SHK har dock haft en anhörigrepresentant på plats i samband med de nya undersökningarna.

Huruvida privatexpeditionen kan sluta i domstol återstår att se, men lagen om gravfrid vid Estonias vrak, som har skrivits under av alla Östersjöstater utom Tyskland, förbjuder dykningar vid förlisningsplatsen.

Annons

Det svenska filmteamet bakom Discoveryserien åtalades förra sommaren efter sina dyk. De friades i tingsrätten men domen har överklagats och ska upp i hovrätten i januari. Lagen har aldrig tidigare prövats och de juridiska förutsättningarna för att döma någon enligt den är ännu oklara.

Sedan en lagändring den 1 juli i år finns ett undantag i förbudet som omfattar verksamhet som bedrivs av en myndighet i Sverige, Estland eller Finland, med avsikt att utreda fartygets förlisning. På frågan om risk för åtal hänvisar Margus Kurm dels till den lagändringen, dels till att det är den "svenska lagen" om dykförbud som är striktare, och att den bara gäller inom Sverige.

Fortfarande förbjudet

Åklagare Helene Gestrin, som var den som åtalade svenskarna förra sommaren och som driver ärendet i hovrätten, menar dock att det bara är staterna, eller någon på uppdrag av staterna, som får dyka vid förlisningsplatsen.

– Allt annat är fortfarande förbjudet i enlighet med de träffade överenskommelserna om gravfridslagen, säger hon.

Margus Kurm svarar inte på frågan huruvida svenskar befinner sig ombord på fartyget, och polisen i Sverige vill inte kommentera om det kan bli aktuellt med förundersökningar med anledning av expeditionen.

"Rent generellt kan vi inte spekulera i vilka åtgärder polisen vidtar innan det finns en misstanke om brott", uppge presstjänsten.

Polisen i Estland uppger i en kommentar till TT att man "i nuläget inte har någon information om att expeditionen strider mot någon lag".

Marc Skogelin/TT

Undervattensfoto på MS Estonia bara dagar efter förlisningen den 28 september 1994.
Undervattensfoto på MS Estonia bara dagar efter förlisningen den 28 september 1994.Foto: NTB/TT
Fakta: Estoniakatastrofen

Fakta: Estoniakatastrofen

Passagerarfärjan Estonia förliste i Östersjön natten mot den 28 september 1994. Färjan hade lämnat hamnen i estniska Tallinn kvällen före, men kantrade knappt halvvägs till Stockholm och sjönk på mindre än en timme.

852 människor omkom i katastrofen, 501 av dem svenskar. 137 personer räddades.

Den internationella haverikommissionens viktigaste slutsats blev då att fästena och låsen till Estonias bogvisir var underdimensionerade. Fartyget kantrade till följd av att stora mängder vatten forsade in på bildäck.

Överlevare, anhöriga och andra engagerade personer har dock krävt att det snabba förloppet då Estonia sjönk måste utredas ytterligare.

Efter dokumentären "Estonia – fyndet som ändrar allt" har haverikommissionerna i Sverige, Finland och Estland inlett en ny granskning.

För att kunna göra nya dykningar vid vrakplatsen begärde Statens Haverikommission att regeringen skulle ändra lagen om gravfrid. Den 1 juli 2021 trädde en ändring av lagen i kraft. I den finns ett undantag från förbudet mot dykning som omfattar verksamhet som bedrivs av en myndighet i Sverige, Estland eller Finland, med avsikt utreda fartygets förlisning.

Statens haverikommission inledde den 8 juli nya undersökningar av olycksplatsen och Estonias vrak. Man undersökte även bogvisiret som föll av vid förlisningen. Planen är att hålen i fartyget kommer att fotodokumenteras under våren 2022.

TT
Så här jobbar Norra Skåne med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons