Kultur och nöje

Barnboksförfattaren Ulf Nilsson är död

Barnboksförfattaren Ulf Nilsson tilldelades Augustpriset 2002. Arkivbild.
Foto: Claudio Bresciani / TT
Kultur och nöje
Kultur och nöje Barnboksförfattaren Ulf Nilsson har avlidit, meddelar förlaget Bonnier Carlsen i ett pressmeddelande. Han gav ut omkring 140 böcker, bland dem "Älskade lilla gris", "Lilla syster kanin" och "Alla döda små djur".
PREMIUM

Ulf Nilsson föddes 1948 i Helsingborg och hade stol nummer 16 i Svenska barnboksakademin.

Han tilldelades 1994 Augustpriset för bilderboken "Mästaren och de fyra skrivarna" och 2002 för "Adjö herr Muffin", illustrerad av Anna-Clara Tidholm. Han har även tilldelats Astrid Lindgren-priset 2006 och Nils Holgersson-plaketten.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Norra Skåne Premium
  • NorraSkåne.se - Alla artiklar på NorraSkåne.se
  • Norra Skåne-kortet - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Kultur och nöje

Newkid spelar i Globen

Newkid gör sin första arenaspelning. Arkivbild.
Foto: Carl-Olof Zimmerman/TT
Kultur och nöje
Kultur och nöje

Artisten Newkid tar klivet upp på den stora scenen. Den 22 januari nästa år spelar han i Globen, eller Avicii Arena, med sin konsert "För alla gånger vi inte kunde samlas".

"Jag känner mig väldigt ödmjuk inför uppgiften att göra min första arenaspelning och har därför inte sparat in på något. Jag har drömt om och visualiserat den här kvällen väldigt länge och hoppas att vi kan fira och känna det tillsammans", säger han enligt ett pressmeddelande.

Alexander "Newkid" Ferrer slog igenom 2011. Förra året släppte han sitt tredje album "Mount Jhun" och medverkade i tv-programmet "Så mycket bättre", vilket resulterade i hitlåtarna "Starkare" och "Du måste finnas".

Kultur och nöje

Nino Haratischwili: 90-talet var total anarki

Nino Haratischwilis bästsäljare 'Det åttonde livet (till Brilka)' skildrar Georgiens historia under 1900-talet.
Foto: Henrik Montgomery/TT
Kultur och nöje
Kultur och nöje Nino Haratischwili skulle egentligen bara skriva om 90-talets Georgien – men kunde inte hejda sig. Nu har hennes 1 200 sidor långa släktsaga om ett sekel präglat av Sovjetunionen blivit en bästsäljare.

"Europas balkong" kallas ibland det lilla landet i Östeuropa som fram till 1991 var en del av Sovjetunionen. Med sitt läge mellan bergskedjorna Stora Kaukasus och Lilla Kaukasus och med en kustremsa mot Svarta havet var Georgien ett populärt resmål i öst medan järnridån fortfarande existerade.

Men när Nino Haratischwili i tonåren lämnade Georgien för Tyskland märkte hon att få personer hade koll på hennes hemland. Att den cirka 1200-sidiga romanen "Det åttonde livet (till Brilka)" om Georgiens historia under 1900-talet, skulle sälja i 350 000 exemplar, enbart i Tyskland, hade hon inte väntat sig.

– Folk sade "Georgien? Vilket språk talar du, ryska? Ligger det i Ryssland?", säger Nino Haratischwili och fortsätter:

– I Väst- och Centraleuropa slutar både geografi och historia någonstans vid Polen, trots att det bara är ett grannland till Tyskland. De vet mycket mer om Sverige, Frankrike eller ex-Jugoslavien.

"Vissa överlevde inte"

Den numera 38-åriga författaren växte upp i skuggan av ett sargat Sovjetunionen. Före den socialistiska statens fall hade Georgien bara haft en fyraårsperiod av självständighet under hela 1900-talet, inklämd mellan rysk och sovjetisk kontroll.

Nino Haratischwili beskriver landets första år i frihet präglade av våld, missbrukande män och pojkar som färdades mot inbördeskrig. Det var post-perestrojka, social och ekonomisk kris. Samtidigt hade hon en vardag, en trygg familj och många vänner.

– Det var först efter att jag började ett nytt liv i Tyskland som jag insåg hur galet det hade varit. Det var total anarki, vissa överlevde inte. Alla höll på att bli galna och försökte ta reda på vilken ny riktning man skulle ta, och vad som skulle bli vår nya identitet som samhälle, säger hon.

Blev beroende av svar

Det som slutligen skulle bli "Det åttonde livet (till Brilka)" var först tänkt som en roman av normallängd för att undersöka varför Georgiens historia de senaste 30-åren bara tycktes upprepas. Men när Nino Haratischwili väl började gräva i arkiven kunde hon inte sluta.

– Till skillnad från Tyskland har Georgien aldrig haft någon historisk analys, även om Tyskland i någon mening blev tvingade till det. Men när jag började arbeta på den boken kändes det mer som att jag skrev på slutet av någonting, säger hon.

I stället valde hon att börja berättelsen strax före sekelskiftet 1990, hos en familj vars hemliga recept på varm choklad har blivit nyckeln till en klassresa och en blomstrande bageriverksamhet. Det var La belle epoque i huvudstaden Tbilisi, "Georgiens Paris". Familjen lever i lyx och överflöd, tills Röda armén tågar in.

Allt vävs in i en lång släktsaga med starka kvinnor och tysta krigsskadade män, destruktivitet och skuld, som fortsätter in på 2000-talet.

– Jag var verkligen exalterad av att få hela pusslet och att försöka förstå kontexten. Du kan inte förstå georgisk historia utan den ryska kontexten, säger Nino Haratischwili.

Stalin som Voldemort

Två av Sovjetunionens viktigaste georgier återkommer ständigt och präglar såväl världshistorien som den fiktiva familjen: diktatorn Josef Stalin och dennes säkerhetschef Lavrentij Berija (som Stalin ska ha kallat "vår egen Himmler"). Men de nämns inte vid namn förrän i slutet av boken, något Nino Haratischwili kallar för ett intuitivt beslut.

– Det är som Lord Voldemort i "Harry Potter". Männen har så stor påverkan under det här blodiga århundradet och på familjen i boken, säger hon.

TT: Hur har du själv påverkats av din uppväxt i Georgien?

– Det är en extrem upplevelse som på något sätt gör mig starkare. Ibland när jag pratar med vänner i Tyskland, eller bara ser mig omkring och lyssnar på problem människor har, kan jag inte hjälpa att tänka "Okej, du vet inte vad ett verkligt problem är".

Sofia Sundström/TT

Nino Haratischwilis 'Det åttonde livet (till Brilka)' är inte självbiografisk, men hon hämtat inspiration från händelser hon själv har upplevt. 'Det är inte en biografisk historia, det är inte min familj, men det är väldigt personligt. Allt jag skriver måste på något sätt vara kopplat till mig, personligt eller på ett känslomässigt plan', säger hon.
Nino Haratischwilis "Det åttonde livet (till Brilka)" är inte självbiografisk, men hon hämtat inspiration från händelser hon själv har upplevt. "Det är inte en biografisk historia, det är inte min familj, men det är väldigt personligt. Allt jag skriver måste på något sätt vara kopplat till mig, personligt eller på ett känslomässigt plan", säger hon.
Foto: Henrik Montgomery/TT

FAKTA

Fakta: Nino Haratischwili om...

...att skriva på tyska i stället för modersmålet georgiska:

– Det hjälper mig att hålla distans, eftersom det inte är mitt modersmål. Det är också ett mer lekfullt språk. Jag övervägde faktiskt aldrig att skriva på georgiska.

...att växa upp i Georgien efter Sovjetunionens fall:

– Alla försökte få den bästa biten av kakan, våldet var verkligen fasansfullt. Alla kunde skaffa ett vapen, 16–17-åriga killar agerade verkligen gangsters. Det var inte lätt. Samtidigt är jag tacksam över att vi på något sätt lyckades överleva.

...att göra research om vad som skedde i Georgien under tiden som landet tillhörde Sovjetunionen:

– Vissa dokument var omtumlande och skräckinjagande. Man insåg att vissa personer gjorde riktigt hemska grejer, samtidigt blev man rörd av hur fantastiska människor kunde vara. Hur de hjälpte varandra och riskerade sina liv för varandra.

FAKTA

Fakta: Nino Haratischwili

Nino Haratischwili är född 1983 i Tbilisi i Georgien, men är numera bosatt i Hamburg i Tyskland.

Hon har gett ut flera böcker på tyska, bland andra "Juja" (2010) och Mein sanfter zwilling" (2011).

Hennes bok "Das achte leben (für Brilka)" gavs ut 2014, och är numera översatt till svenska med titeln "Det åttonde livet (till Brilka)".

Nino Haratischwili har även arbetat som teaterdirektör under flera år.

Kultur och nöje

Komikerstjärna kommer till Sverige

Jeff Garlin. Arkivbild.
Foto: Jordan Strauss/AP/TT
Kultur och nöje
Kultur och nöje

Den amerikanske ståuppkomikern Jeff Garlin kommer till Sverige för första gången. Den 10 juni nästa år uppträder han på Södra teatern i Stockholm med sin show "No device connected".

Mångsysslaren Jeff Garlin är mest känd för sin roll i den hyllade komediserien "Curb your enthusiasm", eller "Simma lugnt, Larry!" som den hette när den tidigare visades i svensk tv, där han spelar Larry Davids bäste vän och manager.

Kultur och nöje

Känd filmkompositör död

Kultur och nöje
Kultur och nöje

Den brittiske kompositören Leslie Bricusse, upphovsman till otaliga kända låtar i filmer och musikaler, är död. Han avled i franska Saint-Paul-de-Vence på tisdagen, skriver Variety.

Bricusse skrev texten till Bond-låtarna "Goldfinger" och "You only live twice" och han komponerade låtar till filmer som "Willy Wonka och chokladfabriken", "Hook", "Doktor Dolittle" och "Superman – the movie". Han belönades med både Oscar och Grammy för sina insatser.

Hans vän Joan Collins, 88, kommenterar dödsbudet på i ett inlägg på Instagram där hon kallar Bricusse för "en av vår tids största låtskrivare".

Leslie Bricusse blev 90 år.

Kultur och nöje

Känd filmkompositör död

Kultur och nöje
Personligt
Kultur och nöje

Den brittiske kompositören Leslie Bricusse, upphovsman till otaliga kända låtar i filmer och musikaler, är död. Han avled i franska Saint-Paul-de-Vence på tisdagen, skriver Variety.

Bricusse skrev texten till Bond-låtarna "Goldfinger" och "You only live twice" och han komponerade låtar till filmer som "Willy Wonka och chokladfabriken", "Hook", "Doktor Dolittle" och "Superman – the movie". Han belönades med både Oscar och Grammy för sina insatser.

Hans vän Joan Collins, 88, kommenterar dödsbudet på i ett inlägg på Instagram där hon kallar Bricusse för "en av vår tids största låtskrivare".

Leslie Bricusse blev 90 år.

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Native NSK

Områden där e-legitimation har haft stor påverkan - betalningar, casino och mer

www.nya-casinon.online

Det kan kännas som en evighet sedan vi såg den något primitiva introduktionen av elektronisk legitimation här i Sverige. Den gick att använda, men dess funktionalitet var ännu begränsad, och inte helt intuitiv.

E-legitimationen idag är mycket lättanvänd och tillgänglig för alla med svenskt personnummer. Det är enkelt att skaffa och har ett ständigt ökande antal användningsområden.

Vanlig e-legitimation, såsom BankID, har helt och hållet förändrat hur vi interagerar med vardagliga uppgifter. Allt från hur vi betalar på nätet eller skickar pengar, spelar på nätcasinon eller verifierar vår identitet på ett bankmöte har underlättats markant och blivit säkrare.

Tjänsten uppdateras med jämna mellanrum, lägger till nya funktioner, förbättrar säkerheten och blir tillgänglig inom nya områden. Det är svårt att visualisera en framtid utan någon form av e-legitimation.

Vardagliga betalningar

BankID har helt klart trängt sig in i vardagen och kan nu användas till mycket. Något som de flesta bör känna till är tjänsten Swish.

Den kan bland annat användas för att skicka pengar till någon, alternativt för att ta emot en summa.

Syftet kan t.ex. vara att låna pengar till en vän, dela på notan eller ge bort pengar som present istället för presentkort och liknande. Det har även gjort det smidigt att betala någon för varor i sammanhanget begagnad försäljning.

Oavsett vad så sker det på några sekunder och nyttjar just BankID för att verifiera användarens identitet. Så länge användaren i fråga utför handlingarna på ett säkert vis och döljer sin kod, så är BankID en mycket säker och trygg tjänst.

Vissa butiker använder sig också av e-legitimation för att låta kunden betala med Swish. Det kan handla om en restaurang eller kiosk/närbutik och är särskilt praktiskt om någon exempelvis glömt sin plånbok hemma.

Nätbaserade casinon

Ett område där e-legitimation har gjort betydande skillnad är online casino. Idag är det lag på att svenska spelaktörer ska erbjuda e-legitimation såsom BankID som metod för spelare att kunna logga in och verifiera sig.

Att registrera sig på ett nätcasino genom att fylla i e-postadress, användarnamn och bestämma lösenord hör alltså till det förflutna. Den långdragna processen har istället ersatts av e-legitimation som sparar otroligt mycket med tid eftersom det enda en spelare behöver uppge vid inloggning är sitt personnummer.

Då det inte skapas ett vanligt konto med eget användarnamn brukar det här spelsättet i folkmun kallas för ”casino utan registrering” (den som i detalj vill ta reda på hur det fungerar kan göra det här).

Det finns också tjänster som i samverkan med BankID har effektiviserat in- och utbetalningar, vilket också bidrar till känslan av att spela utan att skapa ett konto. Sammanfattningsvis har alltså e-legitimation i många avseenden förändrat sättet vi spelar casino på nätet.

Bankärenden och myndigheter

E-legitimation har framgångsrikt integrerats i flera delar i samhället och är för många människor lika självklart att inneha som ett fysiskt ID-kort. Bortsett från att elektronisk legitimation används vid betalningar i vardagen och casinospel på nätet har det också ytterligare användningsområden.

Ett av dessa områden är bankärenden där det med hjälp av e-legitimationen BankID går att logga in, betala räkningar, föra över pengar och en rad andra saker. Det här tillvägagångssättet är betydligt bekvämare än att använda säkerhetsdosa eftersom istället för att knappa in långa koder så verifieras transaktioner snabbt med BankID.

Även myndigheter har moderniserats och det är därför lättare än någonsin att sköta diverse ärenden. Bland myndigheter som har anammat tekniken med e-leg syns Skatteverket, Bolagsverket, CSN, Försäkringskassan m.fl. I framtiden kan fler myndigheter få samma behandling.

Kultur och nöje

Filmrecension: Skrikig gruppterapi missar målet

Stora känslor och stora ord står i centrum för Colin Nutleys ”Bröllop, begravningar och dop”, bland annat mellan nya kärleksparet Michelle och Valentin (Maria Lundqvist och Andreas T Olsson). Pressbild.
Foto: Jan Tove
Kultur och nöje
Kultur och nöje Känslorna svallar i familjedramat ”Bröllop, begravningar och dop”, biofortsättningen på Colin Nutleys tv-serie. Men Marie Göranzon visar att det inte alltid är den som skriker högst som vinner.

När hon lutar sig över julaftonsbordet och frustrerat fräser ”sitt inte och skrik ut dina jävla problem!” så vill jag ställa mig upp i biosalongen och applådera. Inte bara för att Marie Göranzon är magnifik (som alltid) i rollen som sträv matriark i filmfortsättningen av Colin Nutleys tv-serie ”Bröllop, begravningar och dop”, utan för att hon med en replik kokar ner alla mina invändningar mot den här filmen.

På senare år har det kommit flera biofilmer som med framgång fångar det svenska kynnets (och här generaliserar jag) allmänna oförmåga att sätta ord på starka känslor. I ”Charter” försöker en sårig mamma förvandla en bitter vårdnadstvist till idyllisk semester. I ”Tigrar” bygger ett ungt fotbollsproffs upp ett pansar av muskler och målmedvetenhet för att dölja kaoset inuti. Skildringen av den aspirerande porrstjärnan ”Pleasure” överlåter åt oss i publiken att fundera ut vad som egentligen pågår i huvudpersonens inre.

”Bröllop, begravningar och dop” gör precis tvärtom. Allting ska luftas, gärna i ett upptrissat tonläge som sällan lämnar utrymme för tvetydigheter eller nyanser.

I centrum för berättelsen står Grace (Helena Bergström) som i tv-serien blev gravid med sin nya svärdotters pappa (Philip Zandén) – en händelse som gick som en chockvåg genom bådas familjer. Nu är han död och Grace uppfostrar sin lilla dotter med stöd av den bedragna änkan Michelle (Maria Lundqvist).

Filmen fortsätter där serien slutade, i de trassliga familjerelationerna i kölvattnet efter otrohet och svek, i ny och gammal kärlek, i hur man lappar ihop (eller misslyckas med att laga) det som trasats sönder.

Det råder ingen tvekan om att ensemblen har haft roligt under inspelningen – vilken skådespelare vill inte spela ut hela känsloregistret på det här sättet? Men som publik känner man sig märkligt utanför. Det är som att titta på någon sorts tävlingsinriktad gruppterapi, där den som visar mest vinner.

I min bok är det Marie Göranzon som avgår med seger – på walk-over.

Karin Svensson/TT

Marie Göranzon ger svar på tal som matriarken Louise i ”Bröllop, begravningar och dop”. I den illustra rollistan finns även Robert Gustafsson och Jan Malmsjö. Pressbild.
Marie Göranzon ger svar på tal som matriarken Louise i ”Bröllop, begravningar och dop”. I den illustra rollistan finns även Robert Gustafsson och Jan Malmsjö. Pressbild.
Foto: Jan Töve/Sweetwater Production

FAKTA

Fakta: Bröllop, begravningar och dop

Genre: Drama

Premiär: 22 oktober 2021

I rollerna: Helena Bergström, Maria Lundqvist, Molly Nutley med flera.

Regi: Colin Nutley

Speltid: 1 timme och 48 minuter

Åldersgräns: 7 år

Betyg: + +

Kultur och nöje

Lindarw bjuder in till After Dark-klubb

Christer Lindarw vid invigningen av Stockholm Pride i somras. Arkivbild.
Foto: Erik Simander/TT
Kultur och nöje
Kultur och nöje After Dark-legendaren Christer Lindarw klarade bara några år som pensionär. Nu gör han comeback med en ny dragshow – men utan att själv stå på scen.
– Jag kände att jag måste föra traditionen vidare, säger han.

I februari nästa år slår krogshowen Club After Dark upp portarna på Vasateatern i Stockholm. På scen står en tolv man stark dragshow-ensemble, men inte Christer Lindarw. Efter mer än fyra decennier i rampljuset håller han sig den här gången i kulisserna. Lindarw producerar showen, designar scenkläderna och ska även ge lite personregi.

– Det ska bli kul att se showen utifrån för en gångs skull och att vara med och forma den, säger han.

– Det är också så skönt att ha en helg där jag kan gå på fest eller middag. Jag har inte kunnat göra det på 40 år. Jag har kommit så långt ifrån ett vanligt umgängesliv. Vi har ju alltid jobbat när andra varit lediga.

Men han stänger inte sceningången helt.

– Vi får se hur kul det blir. Jag håller det lite öppet och jag kanske hoppar upp på scenen någon kväll om jag känner för det, men bara om jag får feeling.

"Ska det bara dö ut?"

2017 tackade Christer Lindarw och After Dark för sig med avskedsshowen "This is it". Sedan dess har han njutit av att vara ledig, men samtidigt störde han sig på att ingen verkade vilja plocka upp stafettpinnen efter After Dark.

– Det är ju ingen som tar vid där vi slutade. Det finns ingen ny grupp som gör den här typen av show. Allt som vi har byggt upp och som har fått en så stor publik genom alla dessa år – ska det bara dö ut nu bara för att jag slutar? Nej, då får jag föra traditionen vidare själv.

Christer Lindarw konstaterar att hela krogshowsgenren håller på att dö ut. Visserligen lockar artister som Ola Salo och Danny Saucedo stor publik till sina shower, men då handlar det om vanliga konserter i lite lyxigare format, tycker han. Och han anser att dagens drag-artister är alldeles för jag-fixerade för att vilja syssla med krogunderhållning.

"Extremt individualistiskt"

– Ungdomarna som kör drag har mer looken och stilen från "RuPaul's dragrace". För dem handlar det om att skapa en extrem look och att bli en karaktär. De kan vara jävligt balla, men de är mer som konstverk. Det är extremt individualistiskt och de gör ju inga shower där man byter karaktärer och gör allt från buskis till Broadway. Det är den traditionen som jag vill lite hålla vid liv.

Vasateatern är en perfekt lokal, tycker han, och meningen är att ge showkvällarna en Moulin Rouge-aktig nattklubbsatmosfär.

– Vi försöker att få tillbaka lite känslan som vi hade när vi hade egen klubb på gamla David Bagares gata där allt började 1976. Hela kvällen är som en stor show och det ska vara kul happenings redan i foajén.

Björn Berglund/TT

Lasse Flinckman och Christer Lindarw i Melodifestivalen 2004.
Lasse Flinckman och Christer Lindarw i Melodifestivalen 2004.
Foto: Fredrik Sandberg/TT

FAKTA

Fakta: Christer Lindarw

Född 1953 i Eskilstuna.

Startade After Dark tillsammans med Lasse Flinckman och Roger Jönsson 1976. Genombrottet kom 1980 med showen "Förför Sverige i tiden" på Hamburger Börs i Stockholm.

Har gjort ett 20-tal shower med After Dark. Kom 2004 på tredje plats i Melodifestivalen med bidraget "La dolce vita". Har som kläddesigner skapat kläder åt bland andra Diana Ross och låg bakom klänningen som Lill Lindfors låtsades tappa i schlager-EM 1985.

Tog 2017 farväl av publiken med avskedsshowen "This is it".Var då ensam kvar som originalmedlem efter Lasse Flinckmans död 2016.

Aktuell som producent för Club After Dark på Vasateatern i Stockholm med premiär 4 februari.

Kultur och nöje

Filmrecension: Spretig men charmig "Venom"

Seriemördaren Cletus Kasady blir värdkropp för Carnage i 'Venom: Let there be carnage'. Pressbild.
Foto: Sony Pictures
Kultur och nöje
Kultur och nöje Tom Hardy är tillbaka som värdkropp i "Venom: Let there be carnage", uppföljare till 2018 års "Venom". Resultatet är spretigt och rörigt men ganska charmigt.

Den undersökande journalisten Eddie Brock är tillbaka, och han har det fortfarande lite kämpigt. Hans karriär har gått i stå och förhållandet med kärleken Anne har kraschat. Dessutom har han fortfarande en rätt jobbig inneboende i kroppen, utomjordingen/amöban/monstret/symbioten Venom.

Seriemördaren Cletus Kasady kontaktar Eddie Brock för att nå ut i pressen med ett kryptiskt budskap, och när även Cletus infekteras med en symbiot, Carnage, blir det åka av. Cletus och hans ilskna köttiga monster ger sig ut på en våldsam turné i San Francisco för att försöka hitta Cletus inspärrade mutantflickvän Francis och för att ta livet av noga uttänkta offer - en jakt som Eddie och Venom gör allt för att stoppa.

Som Marvel-action betraktat är "Venom: Let there be carnage" helt okej med snygga specialeffekter, men det har man vant sig vid vid det här laget. Styrkan ligger snarare i Tom Hardys samspel med sitt monster, en roll han förvaltar väl. Att ha en inre dialog med en slemmig jättelik amöba kan lätt landa i komplett buskis, men Hardy och regissören Andy Serkis lyckas skapa ganska god komedi i ordväxlingarna mellan Eddie Brock och Venom. Faktum är att de två verkar ha det ganska mysigt, även om det förstås innebär vissa svårigheter att vara värdkropp till en symbiot.

En av filmens behållningar är Woody Harrelsons Cletus. Harrelsons överdrivna, nästan parodiska bad guy är en fröjd att se även om den passar in i skurkmallens formulär 1A, och scenen när Cletus/Carnage flyr fängelset och death row är rakt igenom magisk.

Men även om Andy Serkis gör några trevande försök att hitta lite svärta i den här historien (läs: trasig barndom hos skurk) blir "Venom: Let there be carnage" mest en snygg och småtrevlig komedi. Den är spretig och ologisk, men i det finns faktiskt en charm.

Sara Haldert/TT

Tom Hardy och Michelle Williams i 'Venom: Let there be carnage'. Pressbild.
Tom Hardy och Michelle Williams i "Venom: Let there be carnage". Pressbild.
Foto: Jay Maidment

FAKTA

Fakta: "Venom: Let there be carnage"

Genre: Actionkomedi

Premiär: 20 oktober 2021

I rollerna: Tom Hardy, Woody Harrelson, Michelle Williams med flera

Regi: Andy Serkis

Speltid: 1 timme 37 minuter

Åldersgräns: 15 år

Betyg: + + +

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL