Tidigare Säpoanställd häktad
Mannen, som är i 40-årsåldern, greps i en insats i måndags morse och misstänktes då för spioneri. Han häktas som misstänkt för det något mindre allvarliga brottet grov obehörig befattning med hemlig uppgift.
"Tingsrätten delar vår uppfattning att personen ska vara häktad för att inte kunna undanröja bevis eller ta till flykt. Nu fortsätter förundersökningen med sedvanliga utredningsåtgärder", säger chefsåklagare Per Lindqvist i ett pressmeddelande från Åklagarmyndigheten.
Stockholms tingsrätt har lagt yppandeförbud på samtliga inblandade, vilket innebär att varken åklagare eller försvarsadvokat får berätta något mer om misstankarna.
Filt över huvudet
När häktningsförhandlingen mot den misstänkte inleddes på torsdagseftermiddagen kom mannen in i salen med en filt över sig. När det framgick att det inte fanns några kameror bland åhörarna tog han av sig filten och fick sin handfängsel upplåst. Han gav ett samlat intryck, iklädd mossgrön kavaj, och hälsade sedan mot domarbänken.
Brotten ska enligt åklagaren ha ägt rum mellan september 2011 och november 2015, "i bland annat Stockholm". Enligt häktningsframställan anhölls mannen i sin frånvaro den 15 september. Fem dagar senare, i måndags morse, slog Säpo till med en insats någonstans i Mellansverige.
Åklagare Lindqvist gav ingen närmare beskrivning av misstankarna mot mannen innan häktningsförhandlingarna fortsatte bakom stängda dörrar.
Anställd i flera år
Den misstänkte mannen arbetar i dag som högt uppsatt chef på en statlig myndighet. Han har enligt egna offentliga uppgifter tidigare varit anställd vid Säkerhetspolisen och Försvarsmakten, i bägge fall i flera års tid.
– Vi kan bekräfta att mannen som greps i måndags har arbetat vid Försvarsmakten. Det pågår en förundersökning så i övrigt hänvisar vi till åklagare och Säkerhetspolisen, säger försvarets presschef Philip Simon till TT.
Aftonbladet och Dagens Nyheter har tagit del av en jobbansökan som mannen gjort, där han lagt fram en mer detaljerad meritförteckning.
Där står bland annat att han arbetat med "underrättelseinhämtning och utredningsarbete" vid Säpo, samt att han under en period tjänstgjorde i direkt anslutning till den högsta ledningen. Inom försvaret uppger han att han verkat som analytiker.
Bägge anställningar har av dessa uppgifter att döma pågått inom den period som åklagaren gör gällande att brotten begicks.
Ändrad rubricering
Efter Säpos insats i måndags angavs att mannen var skäligen misstänkt för spioneri, men rubriceringen har alltså sedan dess ändrats. Han häktas likväl med omfattande restriktioner.
– Min klient förnekar brott, att han skulle ha gjort någonting fel. Han mår efter omständigheterna väl, och nu får vi avvakta den fortsatta utredningen, säger hans försvarsadvokat Anton Strand.
TT: Gör du någon tolkning av omrubriceringen?
– Jag vill inte spekulera i det, utan det får vi passa vidare till Åklagarmyndigheten.
Åklagaren gjorde sig inte tillgänglig för intervju efter det att förhandlingen avslutats.
Erika Nekham/TT
Martin Mederyd Hårdh/TT
Fakta: Skiljer sig från spioneri
Brottet obehörig befattning med hemlig uppgift faller under det som kallas brott mot Sveriges säkerhet.
I lagtext beskrivs det som att någon har kommit över, fört vidare eller röjt hemligheter – till exempel försvarsangelägenheter – "vars uppenbarande för främmande makt kan medföra men för Sveriges säkerhet", men inte haft för avsikt att gå främmande makt tillhanda.
Om syftet har varit att lämna över dem till främmande makt ska det i regel bedömas som spioneri, där maxstraffet vid grovt brott är livstids fängelse.
Den obehöriga befattningen kan ses som grov om den kunde orsaka särskilt stor fara, till exempel vid pågående krig, eller om uppgifterna var av väldigt stor betydelse. Det ska också beaktas om personen röjt hemligheter som denne anförtrotts i tjänsten.
Straffskalan för sådan obehörig befattning av normalgraden går från böter till fängelse i som mest två år. För grovt brott är maxstraffet fyra år.
Man kan också dömas för vårdslöshet med hemlig uppgift, om brottet har skett genom grov oaktsamhet.
Källa: 5–9 §, kap. 9 Brottsbalken, Svensk författningssamling
