S-ledningen säger nej till fastighetsskatt

I de handlingar som Socialdemokraterna har offentliggjort inför kongressen i Göteborg i november finns hundratals motioner från partimedlemmar och arbetarekommuner runt om i landet. En del, bland många andra ämnen, handlar om krav på återinföra och höja skatter, eller införa nya.

I partistyrelsens förslag till riktlinjer för S-politiken de kommande åren sägs att ansvaret för att finansiera välfärden "måste bäras mer solidariskt". Där står också att "skatt ska betalas efter bärkraft och beskattningen av kapital bör därför öka".

– Men låt mig vara tydlig med att det inte handlar om att höja skatten för småsparare eller villaägare, sade finansminister Magdalena Andersson på en pressträff innan kongresshandlingarna hade presenterats.

Samtidigt nämnde hon de så kallade 3:12-reglerna som den "lägst hängande frukten". Reglerna gör det mer förmånligt för företagare och delägare att ta ut inkomst i form av utdelning i stället för som lön, eftersom skatten blir betydligt lägre då. S menar att reglerna utnyttjas på ett vis som det aldrig var tänkt.

Mycket mer konkret blir det inte i handlingarna när partistyrelsen föreslår svar på motioner om skatter inför debatten på kongressen. Skrivningarna är betydligt mer försiktiga än de förslag som lades fram i våras av en arbetsgrupp i S ledd av finansministern.

Gruppen föreslog en miljonärsskatt, höjd skatt på onoterade aktier till den nivå som gäller för börsaktier, nedtrappade ränteavdrag och fördubblad bankskatt, förutom stramare 3:12-regler.

Men det som väckte mest liv var förslaget om att öka beskattningen på investeringssparkonto (ISK) som, enligt arbetsgruppen är alltför förmånligt.

Men det finns få spår av gruppens skarpa delar i partistyrelsens förslag. Om ISK skriver PS:

"Införandet av investeringssparkontot har inneburit en kraftig förenkling för vanligt folk som vill spara samtidigt som investeringssparkontot i det låga ränteläget i praktiken har fått en låg beskattning. Det kan finnas olika modeller för hur beskattningen av kapitalinkomster eller kapitaltillgångar kan öka."

Mer konkret är partistyrelsen om en rad skatter som den inte anser möjliga att återinföra eller höja.

Arvs- och gåvoskatterna ska inte återinföras, det finns ingen legitimitet för dem.

Värnskatten på högre inkomster, som partiet gick med på att avskaffa för januariavtalets skull, är inte aktuell att ta ut igen och en skatt på finansiella transaktioner skulle inte fungera.

Inte heller båtskatt är något för S-ledningen. Eller sockerskatt.

Fastighetsskatt enligt den tidigare modellen kommer heller inte på fråga, om partistyrelsen får som den vill.

"Den nuvarande fastighetsavgiften är förutsebar och bidrar till välfärden. Avgiftens tak gör att vissa höginkomsttagare inte betalar så mycket som de hade kunnat, skattesystemet ska dock ses som en helhet", skriver partistyrelsen.

Den tillägger att S vill se en trygg och långsiktig finansiering av välfärden och då måste skattesystemet ha "hög legitimitet och folklig förankring".

"Partistyrelsen anser därför att fastighetsskatten inte bör återinföras", blir slutsatsen.

Partistyrelsen skriver att det finns olika modeller för hur skatterna på kapital kan öka, men varnar för något som skulle kunna uppfattas som en indirekt fastighetsskatt.

"Vilken modell som är mest effektiv bör inte låsas fast. I stället bör det undersökas förutsättningslöst hur de ökande behoven i välfärden bäst finansieras genom kapitalbeskattningen", heter det i motionssvaren.

Lars Larsson/TT