Utrikes

Historisk kvinnlig majoritet föll på målsnöret

En av vallokalerna i Reykjavik i lördags.
Foto: Brynjar Gunnarsson/AP/TT
Utrikes
Utrikes Efter en omräkning skriver inte Island lika mycket jämställdhetshistoria. Landet går visserligen om Sverige i kvinnlig andel i parlamentet, men nu tyder allt på att det inte blir majoritet.
PREMIUM

I rösträkningen efter lördagens val såg det ett tag ut som att alltinget i Reykjavik skulle få 33 kvinnor, alltså 52 procent av de 63 platserna. Att det sitter fler kvinnor än män i ett parlament har aldrig tidigare hänt i Europa.

Och så blir det inte nu heller.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Norra Skåne Premium
  • NorraSkåne.se - Alla artiklar på NorraSkåne.se
  • Norra Skåne-kortet - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Utrikes

96-årig kvinna åtalas för nazistbrott

Den anklagades tomma plats i rättegångssalen i slutet av september, när kvinnan inte dök upp. Arkivbild.
Foto: Markus Schreiber/AP/TT
Utrikes
Utrikes I dag inleddes rättegången mot 96-åriga Irmgard Furchner, en tidigare sekreterare i ett tyskt koncentrationsläger, som anklagas för medhjälp till mord på över 11 000 människor.

Furchner flydde undan rättvisan i slutet av september då hon först skulle ställas inför rätta, men greps efter några timmar och släpptes fem dagar senare.

Den här gången dök hon upp i rullstol i rätten i staden Itzehoe i närheten av Hamburg, där åtalet lästes upp. Där framgick att hon åtalas för medhjälp till mord på över 11 000 människor.

Enligt åtalet har hon "hjälpt och stöttat de ansvariga för lägret i det systematiska dödandet av de som satt fängslade där mellan juni 1943 och april 1945, i sin funktion som stenograf och maskinskriverska på lägerkommendantens kontor".

Irmgard Furchner är den första kvinna som åtalas för brott kopplade till Hitlerväldet på flera decennier.

Som ung arbetade Irmgard Furchner vid koncentrationslägret Stutthof, som ligger i närheten av Gdansk i dagens Polen. Enligt åtalet dödades runt 65 000 människor i lägret, bland dem "judiska fångar, polska motståndsmän och sovjetiska krigsfångar".

Omkring sex miljoner judar dödades under Nazitysklands folkmord 1933–1945. Även bland annat romer, homosexuella och andra för Hitlerväldet misshagliga personer föll offer för den systematiska utrotningskampanjen, vilket gör det sammanlagda antalet offer för Förintelsen mycket högre.

Utrikes

Demonstration på spanskt museum upplöst

Pradomuseet i Madrid. Arkivbild.
Foto: Paul White/AP/TT
Utrikes
Utrikes

Spansk polis har upplöst den protestaktion som ägde rum på det berömda Pradomuseet i Madrid under förmiddagen, rapporterar Radio Madrid. Sex demonstranter ockuperade ett rum och hotade att ta livet av sig om inte regeringen tillmötesgick deras krav inom sex timmar. Minst en av dem har gripits.

Demonstranterna uppgav sig vara överlevare efter den massförgiftning som inträffade för 40 år sedan i Spanien, orsakad av rapsolja förgiftad med anilin, då tiotusentals insjuknade och hundratals avled. Många fick livslånga skador av förgiftningen.

Gruppen hotade att begå självmord med piller och "direktsända sin eviga vila", om inte premiärminister Pedro Sánchez hörsammade den kravlista som gruppen publicerat. Kraven innefattade bland annat officiell statlig "moralisk ersättning", att utredningen om katastrofen återupptas, och en översyn av systemet för sjukpension.

Joel Malmén/TT

Utrikes

Krav på nya brittiska restriktioner

Antalet konstaterade fall av covid-19 ökar i Storbritannien. Arkivbild från London.
Foto: Frank Augstein/AP/TT
Utrikes
Utrikes Forskare sätter press på den brittiska regeringen och kräver återinförda restriktioner mot covid-19, eftersom sjuktalen fortsätter stiga i landet.

Under måndagen rapporterades 49 146 nya coronafall i Storbritannien, vilket är den högsta siffran sedan i mitten av juli. Uppgången gör att flera forskare nu manar till nya restriktioner.

Regeringen hävde många pandemirestriktioner i juli, då användandet av munskydd blev frivilligt och den sociala distanseringen slopades.

Det fanns farhågor om en skarp uppgång i antalet fall direkt efter att restriktionerna togs bort. Så blev det inte, men antalet fall låg kvar på en hög nivå och har nyligen börjat öka igen. Det gäller även sjukhusinläggningar och dödsfall.

Antalet döda den senaste tiden är dock betydligt lägre än förra gången antalet smittade var lika hög, då en stor del av befolkningen inte var vaccinerad.

Enligt kritiker går det alldeles för långsamt med en tredje vaccindos i landet. Eftersom vaccinationerna kom i gång snabbt har miljoner människor nu varit vaccinerade i mer än ett halvår, vilket kan innebära att immuniteten avtagit, anser vissa experter.

I september sade premiärminister Boris Johnson att landet kanske kommer att behöva ta till en "plan B", och återinföra restriktioner om fallen fortsatte öka. För tillfället säger sig regeringen dock inte ha planer på detta.

Utrikes

"Utpressning" och "lakejer" – strid om Polen i EU

Polens premiärminister Mateusz Morawiecki talar inför EU-parlamentet i Strasbourg.
Foto: Ronald Wittek/AP/TT
Utrikes
Utrikes Polen tänker inte lämna EU, men inte heller vika sig för utpressning, varslar premiärminister Mateusz Morawiecki.
Ni vill bara stoppa in era lakejer, kontrar oppositionen.
Striden om polsk lag kontra EU-fördragen blir allt mer infekterad.

Inför EU-parlamentets ledamöter i Strasbourg står Morawiecki på sig i en debatt under tisdagsmorgonen.

– Jag kan inte tillåta EU-politiker att utöva utpressning mot Polen. Polens invånare är inte blinda och döva. Vi kan inte och kommer inte att vara tysta, säger premiärministern i sitt tal på temat om rättsstatssituationen i Polen.

Debatten har tillkommit efter den polska författningsdomstolens beslut nyligen om att delar av EU:s fördrag inte är förenliga med Polens grundlag. Utslaget har skakat om rejält och väckt farhågor om ett hotande polskt utträde ur EU eller att grunden för hela EU-samarbetet riskerar att falla ihop.

Oroad EU-bas

Krav har framförts om att övriga EU måste agera och rentav hålla inne EU-medel till Polen om inte landet ändrar sig.

EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen lovar i tisdagens debatt att kommissionen kommer att agera, men nämner än så länge bara vilka alternativ som finns – inte vad man tänker göra.

– Men jag kan direkt säga att jag är djupt oroad. Det här utslaget underminerar skyddet för rättsväsendets oberoende. Utan oberoende domstolar ges folk mindre skydd och därmed är deras rättigheter i fara, menar von der Leyen.

"Krypande revolution"

Polen delar dock inte alls kommissionens syn på saken. Enligt Morawiecki handlar Polens agerande bara om att klarlägga vem som är ansvarig för vad och att det inte kan vara upp till EU:s domstol att tänja på vad som EU har rätt att göra.

– EU är inte en stat. Det är medlemsstaterna som avgör vilka kompetenser som ska delegeras. Vi har delegerat mycket till EU, men inte allt, betonar Morawiecki.

Han varnar nu för en "krypande revolution" inom EU:s institutioner, som han anklagar för att vilja ha en centralstat som kan tvinga "provinserna" att göra som de vill.

Både Morawiecki och von der Leyen är samtidigt noga med att utropa såväl "Leve Polen" som "Leve EU".

– Det är den bästa platsen under solen, bedyrar Morawiecki, hoppas på fortsatt dialog och föreslår att man exempelvis skulle kunna inrätta en kammare i EU:s domstol med representanter för ländernas författningsdomstolar.

Marionetter?

I EU-parlamentet är debatten både hård och infekterad. Den polska regeringens åsikt om att EU håller på att smygcentraliseras delas främst av ytterhögern och de egna stödpartierna, som anser att kommissionen agerar politiskt.

– Ni vill ha tillbaka era marionetter som går med på allt vad ni säger. Men mitt land är oberoende och bara polackerna kan bestämma vem som styr, fräser Patryk Jaki, polsk ledamot för justitieminister Zbigniew Ziobros ytterhögerparti SP.

Den polska oppositionen fräser lika intensivt tillbaka.

– Det här handlar bara om att ni ska kunna hota och ersätta alla oberoende domare med era lakejer, skäller förre utrikesministern Radek Sikorski från konservativa PO.

Väntar på besked

I Luxemburg sitter samtidigt länders EU-ministrar samlade för att bland annat tala om just rättsstatsläget och förbereda veckans EU-toppmöte, där den polska frågan lär bli ett centralt ämne.

– Det är en angelägenhet för alla EU:s medlemsländer att vi har oberoende domstolar i alla 27 länder. Det är helt nödvändigt för att vår inre marknad ska fungera och för att vi ska ha den tillit som krävs, säger EU-minister Hans Dahlgren (S) till SR Ekots korrespondent.

Han väntar nu på besked om vad EU-kommissionen tänker göra.

– Det finns ju olika instrument som använts tidigare och vi kommer snart att få ett nytt instrument som handlar om att man kan hålla inne pengar till länder som inte fullt ut respekterar rättsstatens principer. Men vad man ska göra just nu i just det här fallet det får kommissionen först tala om, säger Dahlgren.

Wiktor Nummelin/TT

EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen säger sig vara 'djupt oroad' över den polska författningsdomstolens syn på EU-lag kontra landets grundlag.
EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen säger sig vara "djupt oroad" över den polska författningsdomstolens syn på EU-lag kontra landets grundlag.
Foto: Ronald Wittek/AP/TT

FAKTA

Fakta: Vad gör EU-kommissionen?

EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen flaggar i EU-parlamentet för tre olika alternativ i hanteringen av Polen:

* Alternativ ett är en så kallad överträdelseprocedur, "där vi juridiskt utmanar den polska författningsdomstolens utslag".

* Alternativ två är den nya konditionalitetsmekanism som infördes för att skydda mot missbruk av EU-pengar: "Den polska regeringen måste nu förklara hur den tänker skydda europeiska pengar", säger von der Leyen.

* Alternativ tre är den process som avhandlas i EU-fördragets artikel 7, där ett land i slutändan kan bli av med sin rösträtt i EU-sammanhang. "Den författningsdomstol som nu ifrågasätter vårt fördrag är samma domstol som vi i artikel 7-förfarandet inte anser vara oberoende och legitim", säger kommissionsordföranden.

Utrikes

Dom: Colombia bär skuld för grym kidnappning

Colombias President Iván Duque Márquez.
Foto: UNTV/AP/TT
Utrikes
Utrikes

Landet Colombia bär ansvar för det våld som journalisten Jineth Bedoya utsattes för i samband med en kidnappning 2000, slår Interamerikanska domstolen för mänskliga rättigheter (IACHR) fast.

Händelserna gentemot Bedoya kunde inte ha utförts utan den colombianska statens "medgivande och samarbete" eller åtminstone med dess fördragsamhet, skriver IACHR. Domstolen är knuten till den panamerikanska samarbetsorganisationen OAS, men är separat från människorättskommissionen som också på engelska förkortas IACHR.

Bedoya kidnappades, våldtogs under timmar och dumpades på en övergiven väg i maj 2000 när hon skrev om Colombias högerextrema paramilitära grupper.

Några av gärningsmännen har fällts för dådet. De tillhörde en högerextrem milis som bekämpade landets vänstergerillagrupper.

Colombia har tidigare bett Jineth Bedoya om ursäkt och president Iván Duque Márquez skriver nu på Twitter att man till fullo accepterar IACHR:s beslut.

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Nätcasino

Populära casino online spel

Nätcasino Ett casino är ett ställe som man besöker för att spela olika hasardspel och i finland har man exempel vis parhaat nettikasinot 2020 (dom bästa casino online 2020, på finska) som en av dom bästa mest populära online casino på marknaden.

Det finns många olika former av hasardspel men den gemensamma nämnaren med alla spel är att det alltid är slumpen som avgör om man vinner eller förlorar. I många andra spel beror vinst eller förlust på att man är en skicklig spelare men när man spelar ett hasardspel gäller det snarare att chansa och ha tur i spel än att man är en talangfull spelare.

Det vanligaste när man spelar olika casinospel är att man spelar för pengar och chansar man rätt och vinner så kan man då också vinna en hel del med pengar. Att spela casinospel är populärt världen över vilket innebär att det även är mycket populärt i Sverige, inte minst att spela casino online. Däremot har det inte alltid varit så utan att spela på casino är något som nyare än vad man många gånger kan tro. Det var nämligen inte förens 1992 som det blev klart att några casinon skulle få öppnas upp i Sverige.

I mitten på 90-talet i takt med att det blev allt vanligare för folk att ha internet hemma så blev det då också vanligt att spela casino online och intresset för casino online har inte direkt minskat sedan dess. I Sverige finns det ett stort utbud av olika casinospel online. Fördelarna med att det finns stor variation av olika casinospel är såklart många men när det finns mycket att välja på kan det också vara svårt att veta vilket spel som är de bästa ute på marknaden.

Det är svårt att ge ett konkret svar på vilket casinospel som är bäst eftersom det är en smaksak och det gäller att pröva sig fram för att hitta det spel som passar en själv bäst men däremot går det att svara på vilka spel som är populärast.

5 av de populäraste casinospelen

Casino War är ett kortspel som många tycker om att spela när de spelar på casino online. I Casino war så använder man sig av sex kortlekar och som spelare så spelar man alltid mot dealern. Det hela går ut på att man ska ha ett högre kort än vad dealern har för har man det så vinner man. Kortspelet är främst omtryckt för att reglerna är simpla och därför kommer det inte ta långt tid alls att lära sig hur man spelar.

BlackJack är ett annat mycket populärt kortspel som handlar om att man ska lyckas komma så nära 21 som det är möjligt. Det viktiga är att inte komma över 21 för gör man det så vinner dealern.

Slots är kanske det absolut populäraste casinospelet och det är inte svårt att förstå varför, för att det är så enkelt samtidigt som chansen till vinst är stor. Slots är en slags spelautomat. Det är ett hjul som snurrar och för att få vinst ska flera likadana symboler synas efter varandra.

Roulett är ett av de spelen som många nog tänker på när casino nämns och kanske är det just därför som så många väljer att spela roulett även online. Roulett går ut att man satsar på en färg (svart/rött), en siffra eller varför inte en kombination. Sedan sätts en kula i rullning. För vinst så måste kulan stanna på exempelvis den siffra som man har satsat på.

Poker är ett casinospel som kan spelas av de flesta och många spelar idag poker online. Det finns några olika varianter av poker (ex. Texas Hold’em) men det hela handlar om att satsa med pokermarker. Hur mycket man satsar baseras på hur höga kort man har på handen men det går också att bluffa.

Utrikes

Nordkorea har provskjutit ny robot

Tv-rapportering i Japan om Nordkoreas robottester. Roboten på bilden är dock inte den senast testade.
Foto: Koji Sasahara/AP/TT
Utrikes
Utrikes Nordkorea har avfyrat en ballistisk robot över Japanska havet.
Det antas handla om en så kallad SLBM, engelsk förkortning för robotar som kan avfyras från ubåtar, uppger Sydkoreas militär.

"Vår militär har upptäckt en oidentifierad ballistisk kortdistansrobot som antas vara en SLBM som avfyrats från Nordkorea", meddelar Sydkoreas militär. Enligt militären var uppskjutningsplatsen ett skeppsvarv i kuststaden Sinpo, där ubåtar nyligen synts på satellitfotografier.

Roboten ska ha skjutits mot havet öster om halvön.

"Sydkoreansk och amerikansk underrättelsetjänst analyserar noggrant för att få mer klarhet", skriver militären.

En viktig frågeställning är om roboten avfyrades från en fungerande ubåt eller från någon typ av undervattensplattform eller pråm.

Nordkorea har de senaste veckorna provskjutit flera olika typer av robotar. Bland annat säger sig landet ha testat en så kallad hypersonisk robot, en teknik som beskrivs som ett framtida supervapen.

Vill ha nya samtal

Det senaste testet fördöms av USA:s militär, som uppmanar landet att "avstå från ytterligare destabiliserande handlingar".

USA har skickat en förfrågan om att inleda nya samtal med styret i Pyongyang.

– Vi eftersträvar diplomati med Nordkorea för att få till konkreta framsteg som leder till ökad säkerhet för USA och våra allierade, säger USA:s särskilda Nordkoreasändebud Sung Kim efter att ha träffat sin sydkoreanska motsvarighet i Washington.

– Vi har inget fientligt uppsåt mot Nordkorea och vi hoppas att vi får till ett möte utan förbehåll, tillägger han.

Sydkoreas säkerhetsråd har hållit ett extrainsatt möte om uppskjutningen under tisdagen, och manar sitt grannland i norr att delta i en dialog.

Upptrappad spänning

Samtalen mellan USA och Nordkorea har legat på is sedan dåvarande presidenten Donald Trump träffade diktatorn Kim Jong-Un vid ett toppmöte i Hanoi 2019. Länderna kom överens om nedrustning, men överenskommelsen visade sig snart sakna substans.

Nordkorea har flera internationella sanktionsprogram emot sig på grund av sina kärnvapen- och robotprogram och landet skyller den upptrappade spänningen på USA.

FAKTA

Fakta: Nordkorea

Det kommunistiska Nordkorea grundades med sovjetisk hjälp 1948, sedan Korea delats upp i en amerikansk och en sovjetisk ockupationszon efter andra världskriget. Ett inbördeskrig mellan Nord och Syd rasade 1950–53. Länderna har aldrig slutit fred, utan ett vapenstillestånd råder fortfarande.

Den officiella ideologin i Nordkorea hyllar "nationellt oberoende" och "självtillit". I praktiken har det inneburit isolationism, förtryck och svält för de cirka 25 miljoner invånarna.

Godtyckliga gripanden av regimkritiker, brist på rättssäkerhet samt tortyr och misshandel av fångar i landets fängelser och fångläger är omfattande. Uppgifter visar också på att landet praktiserar offentliga avrättningar för brott som stöld av statlig egendom och hamstring av mat, liksom för grova brott. Enligt människorättsorganisationen Amnesty International och människor som flytt Nordkorea under 2000-talet förekommer stora arbetsläger för dissidenter.

Nordkorea är samtidigt en kärnvapenstat och ett militariserat samhälle som lägger stora resurser på sitt försvar. Enligt FN:s resolutioner får landet inte avfyra ballistiska robotar eller utföra kärnvapentester. Upprepade brott mot dessa resolutioner har lett till att landet utsatts för omfattande sanktioner.

Källor: Landguiden/UI, NE med flera

Utrikes

Syriska asylsökande blir fråga för folketinget

Folketinget i Danmark måste ta upp frågan om tillfälliga uppehållstillstånd för asylsökande från Syrien, sedan ett medborgarförslag fått mer än 50 000 namnunderskrifter. Arkivbild.
Foto: Erik Johansen/NTB Scanpix/TT
Utrikes
Utrikes Mer än 53 000 danskar kräver en lagändring för att inte syriska asylsökande ska riskera att bli tillbakaskickade till Syrien.

En namninsamling till stöd för medborgarförslaget har pågått sedan april och eftersom antalet underskrifter nu passerat 50 000 måste folketinget ta upp frågan.

"Vi vill ha en lag som garanterar att en flykting kan få sitt uppehållstillstånd indraget först om det skett fundamentala, stabila och varaktiga förändringar i hemlandet", heter det i medborgarförslaget.

I Danmark kan en asylsökandes behov av skydd omprövas och i december förra året kom den danska flyktingnämnden fram till att förhållandena i Damaskusprovinsen i Syrien inte längre är så allvarliga att asylsökande därifrån ska kunna beviljas uppehållstillstånd eller få tillfälliga uppehållstillstånd förlängda.

Men samtidigt har den danska regeringen beslutat att inga flyktingar från Syrien ska tvingas att återvända. Skälet är att man inte vill samarbeta med Syriens president Bashar al-Assad och samarbete med mottagarlandet är en förutsättning för att kunna tvinga någon att återvända.

Utrikes

Trump vill hemlighålla dokument, skydda Bannon

USA:s tidigare president Donald Trump. Bild från i september.
Foto: Ben Gray/AP/TT
Utrikes
Utrikes Via en stämningsansökan försöker USA:s expresident Donald Trump hindra att Vita husets dokument från tiden runt kongresstormningen i januari offentliggörs.
Trump vill inte heller att hans tidigare chefsstrateg Steve Bannon vittnar inför det kongressutskott som utreder attacken.

Den kontroversielle högerpopulisten Bannon var kallad till det särskilda utskottet i torsdags och han har även ombetts lämna över material. Men han dök aldrig upp med hänvisning till det särskilda skydd (på engelska "executive privilege") som omger presidentämbetet.

Det gick inte hem hos utskottet.

Under dagen planerar de att rösta om att ställa Bannon inför anklagelser om kongresstrots (motsvarande domstolstrots), noterar nyhetsbyrån AP och andra medier. Eftersom Bannon inte var Vita hus- eller ens statsanställd när den dödliga stormningen skedde så finns det inget som tyder på att han omfattas av expresidentens eventuella juridiska skydd, resonerar utskottets ledning.

Ville "begrava Biden"

Trump sparkade sin chefsstrateg redan i augusti 2017, men det är väl känt att de två stått i kontakt de senaste åren.

Efter att Trump förlorade fjolårets presidentval och börjat föra fram falska anklagelser om valfusk pratade de i telefon, enligt uppgifter i boken "Peril" som den ansedde The Washington Post-journalisten Bob Woodward skrivit tillsammans med Robert Costa. I december i fjol ska Bannon ha uppmanat Trump att fokusera på den 6 januari, det datum elektorsrösterna och därmed Joe Bidens valseger skulle fastställas av kongressen.

"Den 6 januari ska vi begrava Biden", sade Bannon i samtalet enligt boken.

Det är bland annat detta samtal som representanthusets särskilda utskott vill ställa frågor om.

Irriterande fiske?

Men Donald Trump har uppmanat Bannon och andra medarbetare att neka sådana juridiskt bindande kallelser med hänvisning till presidentämbetets makt.

I ett försök att blockera kongressutredningen har expresidenten dessutom lämnat in en stämningsansökan till en federal domstol i Washington DC. I den motsätter han sig utskottets begäran om att få ta del av dokument från hans tid som president med hänvisning till att den är för omfattande och inkluderar dokument utan koppling till den 6 januari, noterar AFP och AP.

"Utskottets begäran är inget mindre än en irriterande, olaglig fiskeexpedition som öppet godkänts av Biden och som är utformad för att i strid mot grundlagen utreda president Trump och hans regering", står det i stämningsansökan.

Den nuvarande presidenten Joe Biden godkände nyligen att utredningsutskottet till en början får tillgång till handlingar på sammanlagt 125 sidor.

Trump kräver att domstolen förklarar dokumentförfrågningarna som ogiltiga, vilket skulle göra att USA:s riksarkiv inte får lämna ut materialet. Även om hans försök misslyckas lär stämningen fördröja offentliggörandet med flera månader.

Agerandet väntat

Det är USA:s riksarkiv som ansvarar för alla handlingar från Vita huset. Sedan slutet av augusti har utredarna skickat omfattande förfrågningar om registerutdrag till arkivet, och både Biden och Trump har 30 dagar på sig att granska materialet innan det släpps.

Det sker mot bakgrund av ett gammalt HD-beslut om att landets presidenter kan få hålla vissa dokument och viss korrespondens hemlig för att främja uppriktiga diskussioner. Ingen domstol har dock tagit ställning till om detta privilegium även gäller före detta presidenter, som Donald Trump. För tillfället är det därför Joe Biden som har sista ordet.

Tina Magnergård Bjers/TT

Susanna Persson Öste/TT

President Donald Trumps tidigare chefsstrateg Steve Bannon. Arkivbild.
President Donald Trumps tidigare chefsstrateg Steve Bannon. Arkivbild.
Foto: Cornelius Poppe/NTB Scanpix/TT
Ett foto taget den 6 januari, då ilskna anhängare till presidentvalets förlorare Donald Trump stormade kongressbyggnaden i Washington DC.
Ett foto taget den 6 januari, då ilskna anhängare till presidentvalets förlorare Donald Trump stormade kongressbyggnaden i Washington DC.
Foto: John Minchillo/AP/TT

FAKTA

Bakgrund: Attacken mot USA:s kongress

Den 6 januari samlades USA:s kongressledamöter i Kapitolium för att räkna presidentvalets elektorsröster och formellt utse demokraten Joe Biden till valvinnare och näste president.

I Washington DC deltog samtidigt tiotusentals anhängare till Donald Trump vid ett politiskt massmöte han höll på temat "Rädda Amerika". Vid mötet upprepade Trump sina påståenden om systematiskt valfusk och påstod att han var den egentlige segraren. Han uppmanade sina anhängare att gå till kongressen: "Om ni inte fajtas utav helvete kommer ni inte att ha ett land längre", sade den dåvarande presidenten.

De gjorde som han sa. Protesterna övergick till våld när hundratals personer stormade Kapitoliumbyggnaden och drabbade samman med polis. Vissa tog sig så långt som in i talman Nancy Pelosis kontor samt in i en av kamrarna. Delar av byggnaden vandaliserades och såväl senatorer som representanthusledamöter fick sättas i säkerhet.

Fem människor, varav en polis, miste livet i samband med attacken.

En vecka senare, den 13 januari, röstade det demokratstyrda representanthuset igenom ett riksrättsåtal mot president Donald Trump rörande anstiftan till uppror. Rättegången hölls i senaten i februari, efter det att Trump avgått, och avslutades med att expresidenten friades. 57 av senatens 100 medlemmar röstade för fällande dom vilket inte nådde upp till den två tredjedelsmajoritet som krävs för att belägga skuld i ett riksrättsärende.

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL