Ekonomi

Hushållens lån växer snabbare

Arkivbild.
Foto: Tomas Oneborg/SvD/TT
Ekonomi
Ekonomi
PREMIUM

De svenska hushållens lån hade i augusti en årlig tillväxttakt på 6,4 procent. Det är en ökning med 0,1 procentenheter jämfört med juli, enligt Statistiska centralbyrån (SCB).

Ett år tidigare var tillväxttakten 5,2 procent.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Norra Skåne Premium
  • NorraSkåne.se - Alla artiklar på NorraSkåne.se
  • Norra Skåne-kortet - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Ekonomi

Inflationsspöket skrämmer inte Ingves

Riksbankschef Stefan Ingves räknar fortsatt med att den ovanligt höga inflationen faller tillbaka en bit in på nästa år. Arkivbild.
Foto: Pontus Lundahl/TT
Ekonomi
Ekonomi Det kraftigt stigande inflationstrycket oroar många. Dock inte riksbankschefen Stefan Ingves.
– Vi räknar med att inflationen kommer att toppa de närmaste månaderna och sedan klinga av, säger han.

Inför finansutskottet frågades Ingves ut tillsammans med vice riksbankschef Martin Flodén under förmiddagen.

Huvudämnet var givet – inflationsfrågan. Hur mycket kan inflationen stiga och framförallt, hur länge kommer den att ligga på nuvarande nivå?

Hög månadssiffra

Enligt riksbankschefen bedöms dock detta vara ett övergående problem för svensk ekonomi.

– Den bedömning vi gör är att när utbudsbegränsningarna klingar av så kommer det rätta till sig, säger Ingves, och gör bedömningen att inflationen kommer som högst nå 3,2 procent de närmaste månaderna.

Efteråt utvecklar han sitt resonemang:

– Det är två delar, vi går dels mot en normalisering där uppkomna flaskhalsar gradvis kommer att försvinna, dels den andra delen med olje- och energipriser där vi har svårt att se att elpriserna kommer att fortsätta uppåt. Vi vet sedan tidigare att elpriser svänger väldigt mycket.

TT: När kan dock stigande inflation bli ett faktiskt problem för svensk ekonomi?

– Det går inte att säga i dagsläget. Har vi rätt i vår prognos så kommer inflationstakten gå ned till och med under 2,0 procent och då pratar vi om ett förlopp under första halvåret.

Högsta sedan 2008

För bara ett par dagar sedan kom just nya inflationssiffror från Statistiska centralbyrån (SCB) som redovisade en så kallad KPIF-inflation på 2,8 procent för september. Det är den högsta månadssiffran sedan finanskrisen hösten 2008.

Ingves poängterar dock att det som nu framförallt driver inflationen uppåt är just stigande energipriser där bland annat oljepriset stigit kraftigt uppåt de senaste månaderna.

– Vår bedömning är att el- och oljepriserna inte stiger hur länge som helst utan dessa kommer så småningom klinga av och vi ser i dagsläget inget tungt underliggande inflationstryck. Har vi rätt är det ingen större dramatik i detta.

Enligt Riksbanken har man nu inte sett några tecken på spridningseffekter utifrån den högre inflationen men att det är en osäkerhetsfaktor som man har fokus på.

– Spridningseffekterna i Sverige har varit små. Det har inte varit så att man verkligen börjat höja priserna på konsumtionsvaror men det varierar lite på vad det är för sorts varor, säger vice riksbankschef Martin Flodén.

Frågor om bubblor

Från Riksbanken ser man därför en fortsatt expansiv penningpolitik samtidigt som man löpande följer energi- och producentpriserna liksom löneutvecklingen.

På utfrågningen fick också Ingves frågor om aktiemarknaden och en eventuell risk för bubblor där.

Där var dock riksbankschefen fåordig:

– Det vill jag inte uttala mig om. I de flesta fall vet man inte förrän efteråt om det var en bubbla, men i en värld där realräntan varit låg under lång tid driver man in mycket kapital in i aktiemarknaderna och någon gång kan riskerna bli höga, konstaterade Ingves.

Tobias Österberg/TT

Ekonomi

IMF varnar för BNP-kollaps i Afghanistan

Afghanistans ekonomi beräknas krympa med 30 procent i år, som en följd av talibanernas maktövertagande. Arkivbild.
Foto: Bernat Armangue AP/TT
Ekonomi
Ekonomi Afghanistans ekonomi väntas krympa med 30 procent i år, enligt Internationella valutafonden (IMF). BNP-kollapsen antas ge bränsle till en flyktingkris som påverkar grannländerna, Turkiet och EU, enligt fonden.

Den biståndsberoende afghanska ekonomin har gått in i väggen, med strypta biståndsflöden och frusna tillgångar utomlands efter talibanernas maktövertagande i augusti.

IMF beskriver det som en allvarlig budget- och bytesbalanskris, i en färsk prognos för regionen.

Miljontals afghaner hotas av fattigdom och en humanitär kris, enligt IMF.

"Ett stort antal flyktingar kan belasta de offentliga resurserna i länder som tar emot flyktingar", varnar fonden och tillägger att detta i sin tur kan skapa problem på arbetsmarknaden och leda till social oro i mottagarländerna.

Afghanistans ekonomiska kris innebär förutom hotet om effekter av en flyktingkris även ett stort bakslag vad gäller export för grannländer.

"Export till Afghanistan är makroekonomiskt och socialt betydande för Iran, Pakistan, Turkmenistan och Uzbekistan", skriver IMF.

Ekonomi

Mer minusränta för danska Nordeakunder

Dyrare spara hos Nordea i Danmark. Arkivbild.
Foto: Henrik Montgomery/TT
Ekonomi
Ekonomi

Nu blir det ännu dyrare för danska Nordeakunder att stoppa in pengarna på ett sparkonto. Räntan för privatkunder låg redan innan på minus 0,6 procent, nu sänks den ytterligare, till 0,7 procent för belopp över 100 000 danska kronor.

För 250 000 danska kronor innestående på ett sparkonto ett år landar notan på 1 050 kronor.

Anledningen är att landets centralbank nyligen sänkt räntan ytterligare.

"Det här är en konsekvens av den historiskt låga räntenivån som har präglat dansk ekonomi i många år", skriver banken på sin hemsida.

Ekonomi

Färre jobbar – fler behöver vård

Sveriges kommuner och regioner presenterar ekonomisk rapport. Arkivbild.
Foto: Henrik Montgomery/TT
Ekonomi
Ekonomi Färre som jobbar och fler som behöver vård och omsorg. Så ser Sveriges framtid ut. En tuff uppgift väntar landets kommuner.

Befolkningsutvecklingen innebär att det blir färre barn, färre i arbetsför ålder och en snabbare ökning av dem över 80 år, enligt Statistiska centralbyråns senaste befolkningsprognos.

Det påverkar kommunerna rejält inom ett par år, enligt Annika Wallenskog, chefsekonom på Sveriges kommuner och regioner, SKR, som presenterar SKR:s oktoberupplaga av Ekonomirapporten.

– Det blir ett högre demografiskt tryck, säger hon, och förklarar att färre som jobbar får bekosta välfärden samtidigt som fler behöver vård och hjälp.

Rekryteringsproblem

Befolkningsutvecklingen påverkar både företag och industrier som får svårt att få tag på folk, och kommuners och regioners egen rekrytering av personal. Samtidigt finns väldigt många som står långt från arbetsmarknaden, trots att de så väl skulle behövas.

– Det är därför så viktigt att långtidsarbetslösheten minskar.

Men för kommunernas och regionernas del behöver också resurserna användas smartare, och framför allt behöver verksamheterna i både vården och kommunerna digitaliseras mer för att utmaningarna med arbetskraftsbrist ska klaras, förklarar hon. Enligt Annika Wallenskog ligger Sverige efter många andra länder.

– Ta till exempel bygglovsansökningar. De kan göras mer digitalt, och i vården skulle övervakning och monitorering av sjuka kunna öka, så att patienter slipper resa på läkarbesök.

– Staten och kommunerna behöver samverka om digitaliseringen, så att vi använder resurserna rätt.

Tufft för regionerna

I regionerna ser ekonomin tuffare ut än i kommunerna.

– 7 av 21 regioner har underskott, men alla har det tufft.

Visst, både kommuner och regioner har fått en massa statsbidrag under pandemin som räddar upp läget nu, men de kommer att ta slut. Just riktade statsbidrag är ett problem, enligt Wallenskog, för det blir både krångligt och byråkratiskt med riktade pengar och en massa regler.

Anders Knape, ordförande för SKR, konstaterar att klimatförändringarna kommer att påverka kommunerna rejält framöver, och att en massa saker görs för att möta detta. Både av kommunerna själva och från andra håll.

– Men vi behöver ett bättre underlag för analys om vad som görs redan och vad som krävs, säger han.

SKR ska därför undersöka detta fram till i mars 2023.

Likaså behövs en särskild sammanställning av kommunernas och regionernas egna erfarenheter av pandemin. Många har gjort egna utvärderingar, och den statliga Coronakommissionen gör också sin undersökning.

– Men vi behöver också samla våra egna erfarenheter och utvärdera vad vi gjort själva, säger Anders Knape.

Rättat: SKR:s undersökning av klimatförändringarna pågår till mars 2023.

FAKTA

Fakta: Fortfarande lågkonjunktur

Kommunernas ekonomier stärks av konjunkturuppgången och en expansiv finanspolitik, enligt Sveriges kommuner och regioner (SKR).

Men vi är fortfarande i lågkonjunktur konstaterar SKR, med hänvisning till antalet arbetade timmar. "Trots sysselsättningsuppgången efter pandemins första fas ligger antalet arbetade timmar för andra kvartalet i år 2 procent lägre än kvartalet före pandemin. Det råder därmed ingen tvekan om att Sverige fortfarande befinner sig i en lågkonjunktur", skriver SKR:s ekonomer i rapporten.

SKR räknar med en BNP-tillväxt på 4,4 procent i år och 3,6 procent 2022, och kommunernas och regionernas ekonomier är inne i en relativt stark fas.

Enligt SKR:s prognos beräknas kommunernas skatteintäkter lyfta till 515 miljarder kronor i år, upp från 487 miljarder 2020. Prognosen för 2022 ligger på 534 miljarder.

För regionerna räknar SKR med att skatteintäkterna stiger till 288 miljarder i år, upp från 272 miljarder 2020. Nästa år väntas intäkterna fortsätta uppåt till 298 miljarder.

Källa: SKR:s Ekonomirapport oktober 2021

Ekonomi

Ökad risk för räntehöjningar

Högre elpriser har bidragit till att lyfta inflationen i Sverige till den högsta nivån sedan oktober 2008. Arkivbild.
Foto: Terje Pedersen NTB/TT
Ekonomi
Ekonomi Sannolikheten för att Riksbanken höjer reporäntan redan nästa år har ökat till över 50 procent, enligt prissättningen på marknaden.
Och till hösten 2024 räknar marknaden med att Riksbanken hunnit med tre höjningar, skriver SEB-ekonomen Olle Holmgren i en rapport.

Detta står i skarp kontrast till Riksbankens räntebana – det vill säga Riksbankens prognos för reporäntan de närmaste tre åren – som ligger kvar på noll tre år framåt.

SEB:s ekonomer har en kortare prognoshorisont, men räknar inte heller med några höjningar av reporäntan de närmaste två åren.

Marknadens förväntningar på räntehöjningar har ökat i takt med att inflationen tagit fart, både i Sverige och omvärlden.

I september steg inflationstakten enligt måttet KPIF till 2,8 procent enligt Statistiska centralbyrån (SCB) – den högsta inflationstakten sedan oktober 2008.

Riksbankens inflationsmål ligger på 2 procent.

Mycket av inflationstrycket just nu handlar dock om energipriser och exklusive energipriser låg KPIF-inflationen i augusti på 1,5 procent.

KPIF-inflationen, som sedan en tid används som målvariabel av Riksbanken, mäter konsumentprisutvecklingen, men räknar bort de direkta effekterna av väntade förändringar i penningpolitiken.

Joakim Goksör/TT

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Native NSK

Områden där e-legitimation har haft stor påverkan - betalningar, casino och mer

www.nya-casinon.online

Det kan kännas som en evighet sedan vi såg den något primitiva introduktionen av elektronisk legitimation här i Sverige. Den gick att använda, men dess funktionalitet var ännu begränsad, och inte helt intuitiv.

E-legitimationen idag är mycket lättanvänd och tillgänglig för alla med svenskt personnummer. Det är enkelt att skaffa och har ett ständigt ökande antal användningsområden.

Vanlig e-legitimation, såsom BankID, har helt och hållet förändrat hur vi interagerar med vardagliga uppgifter. Allt från hur vi betalar på nätet eller skickar pengar, spelar på nätcasinon eller verifierar vår identitet på ett bankmöte har underlättats markant och blivit säkrare.

Tjänsten uppdateras med jämna mellanrum, lägger till nya funktioner, förbättrar säkerheten och blir tillgänglig inom nya områden. Det är svårt att visualisera en framtid utan någon form av e-legitimation.

Vardagliga betalningar

BankID har helt klart trängt sig in i vardagen och kan nu användas till mycket. Något som de flesta bör känna till är tjänsten Swish.

Den kan bland annat användas för att skicka pengar till någon, alternativt för att ta emot en summa.

Syftet kan t.ex. vara att låna pengar till en vän, dela på notan eller ge bort pengar som present istället för presentkort och liknande. Det har även gjort det smidigt att betala någon för varor i sammanhanget begagnad försäljning.

Oavsett vad så sker det på några sekunder och nyttjar just BankID för att verifiera användarens identitet. Så länge användaren i fråga utför handlingarna på ett säkert vis och döljer sin kod, så är BankID en mycket säker och trygg tjänst.

Vissa butiker använder sig också av e-legitimation för att låta kunden betala med Swish. Det kan handla om en restaurang eller kiosk/närbutik och är särskilt praktiskt om någon exempelvis glömt sin plånbok hemma.

Nätbaserade casinon

Ett område där e-legitimation har gjort betydande skillnad är online casino. Idag är det lag på att svenska spelaktörer ska erbjuda e-legitimation såsom BankID som metod för spelare att kunna logga in och verifiera sig.

Att registrera sig på ett nätcasino genom att fylla i e-postadress, användarnamn och bestämma lösenord hör alltså till det förflutna. Den långdragna processen har istället ersatts av e-legitimation som sparar otroligt mycket med tid eftersom det enda en spelare behöver uppge vid inloggning är sitt personnummer.

Då det inte skapas ett vanligt konto med eget användarnamn brukar det här spelsättet i folkmun kallas för ”casino utan registrering” (den som i detalj vill ta reda på hur det fungerar kan göra det här).

Det finns också tjänster som i samverkan med BankID har effektiviserat in- och utbetalningar, vilket också bidrar till känslan av att spela utan att skapa ett konto. Sammanfattningsvis har alltså e-legitimation i många avseenden förändrat sättet vi spelar casino på nätet.

Bankärenden och myndigheter

E-legitimation har framgångsrikt integrerats i flera delar i samhället och är för många människor lika självklart att inneha som ett fysiskt ID-kort. Bortsett från att elektronisk legitimation används vid betalningar i vardagen och casinospel på nätet har det också ytterligare användningsområden.

Ett av dessa områden är bankärenden där det med hjälp av e-legitimationen BankID går att logga in, betala räkningar, föra över pengar och en rad andra saker. Det här tillvägagångssättet är betydligt bekvämare än att använda säkerhetsdosa eftersom istället för att knappa in långa koder så verifieras transaktioner snabbt med BankID.

Även myndigheter har moderniserats och det är därför lättare än någonsin att sköta diverse ärenden. Bland myndigheter som har anammat tekniken med e-leg syns Skatteverket, Bolagsverket, CSN, Försäkringskassan m.fl. I framtiden kan fler myndigheter få samma behandling.

Ekonomi

Uppåt på Stockholmsbörsen

Uppåt på börsen. Arkivbild.
Foto: Joakim Ståhl/SvD/TT
Ekonomi
Ekonomi Stockholmsbörsen stiger i linje med ledande Europabörser efter en rapporttät morgon. OMXS-index har vid lunchtid gått upp med 0,5 procent.

Telekomjätten Ericssons aktie stiger 0,7 procent efter en svag inledning på börsdagen i kölvattnet på en delårsrapport. Rapporten var starkare än väntat, men det är störningar i leveranskedjan och fortsatt motvind i Kina oroar marknaden.

Mobiloperatören Tele 2:s aktie drar samtidigt nedåt med ett kursfall på 4,4 procent efter en delårsrapport som på pappret låg i linje med förväntningarna.

Bygghandelskedjan Byggmax – en av årets börsvinnare – slog förväntningarna i tredje kvartalet enligt en delårsrapport. Aktien stiger 2 procent.

Fastighetsbolagen Kungsleden och Castellum har också presenterat delårssiffror. Castellums aktie stiger 0,1 procent, medan Kungsledens aktie backar 0,2 procent.

Bland dragloken i OMXS30-index, med de 30 mest omsatta aktierna, hittar man bland annat byggkoncernen Skanska och verkstadsjätten Sandvik, upp med 2,1 respektive 1,9 procent. Gruvkoncernen Boliden är också en av de tyngre vinnarna, upp med 1,5 procent.

Ekonomi

Stopp för dubblade avgifter på Heathrow

Heathrowflygplatsen verkar inte få höja passageraravgifterna så mycket som ägarna hoppats. Arkivbild
Foto: Matt Dunham AP/TT
Ekonomi
Ekonomi

Den brittiska flygmyndigheten CAA vill begränsa utrymmet för planerade höjningar av passageraravgifter på Heathrowflygplatsen, som brottas med finansiella problem i pandemins spår.

Flygplatsen, Storbritanniens största, hade föreslagit avgifter på upp till 43 pund (cirka 510 kronor) per passagerare. Men myndigheten vill att avgifterna i stället läggs på högst 34:40 pund (cirka 410 kronor) per passagerare.

I fjol låg avgifterna på 22 pund per passagerare.

CAA:s förslag till vilka passageraravgifter som är okej kommer att färdigställas nästa år och kommer då gälla från sommaren 2022 och fem år framåt.

Heathrowflygplatsen ägs av en grupp investerare där bland annat spanska Ferrovial och statliga fonder från Kina och Qatar ingår.

Ekonomi

Bitcoin lyfter – närmar sig historiskt rekord

Kryptovalutan bitcoin lyfter inför börsnotering av en så kallad ETF-fond som ska handla i terminskontrakt för kryptovalutor. Arkivbild.
Foto: Janerik Henriksson/TT
Ekonomi
Ekonomi

Kryptovalutan bitcoin stiger och närmar sig historiska rekordnivåer. Lyftet kommer inför en väntad börsnotering på Wall Street av en ny så kallad ETF-fond, som kan dra till sig mer investeringsflöden in i kryptovalutor.

Bitcoinkursen har lyft med 40 procent i oktober. Uppgången fortsätter nu med 1,1 procent och kursen ligger nu på drygt 62 000 dollar per bitcoin, vilket kan jämföras med den historiska rekordnivån från april på 64 895 dollar per bitcoin.

Det som eldar på intresset för kryptovalutan är den väntade noteringen av bolaget Proshares Bitcoin Strategy ETF, som dock måste få grönt ljus från USA:s finansmyndighet SEC för att kunna gå vidare med sina börsplaner.

ETF-fonden kommer inte att investera direkt i kryptovalutor utan i terminskontrakt på Chicagobörsen.

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL