Utrikes

Europeiska ledare gratulerar tyska SPD

Statsminister Stefan Löfven (S). Arkivbild.
Foto: Henrik Montgomery/TT
Utrikes
Utrikes Sveriges statsminister Stefan Löfven (S) och flera andra länders ledare gratulerar de tyska socialdemokraterna till valframgångarna.
PREMIUM

"Jag är glad att kunna gratulera Olaf Scholz och de tyska socialdemokraterna till framgångarna i det tyska valet. Sverige och Tyskland har en nära relation med ett starkt handelsutbyte och samarbeten inom en rad viktiga områden. Vi samarbetar också nära inom EU kring många frågor, till exempel klimat och en väl fungerande inre marknad", lyder en skriftlig kommentar från Stefan Löfven.

Löfven kommer att följa förhandlingarna som nu återstår med stort intresse.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Norra Skåne Premium
  • NorraSkåne.se - Alla artiklar på NorraSkåne.se
  • Norra Skåne-kortet - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Utrikes

"Utpressning" och "lakejer" – strid om Polen i EU

Polens premiärminister Mateusz Morawiecki talar inför EU-parlamentet i Strasbourg.
Foto: Ronald Wittek/AP/TT
Utrikes
Utrikes Polen tänker inte lämna EU, men inte heller vika sig för utpressning, varslar premiärminister Mateusz Morawiecki.
EU-kommissionen lovar agera – men dröjer med att säga hur.

Polen anser sig vara utsatt för hot och påtryckningar från övriga EU.

– Jag kan inte tillåta EU-politiker att utöva utpressning mot Polen. Polens invånare är inte blinda och döva. Vi kan inte och kommer inte att vara tysta, säger premiärminister Morawiecki i en het debatt i EU-parlamentet i Strasbourg på tisdagsförmiddagen.

Striden gäller den polska författningsdomstolens beslut nyligen om att delar av EU:s fördrag inte är förenliga med Polens grundlag. Utslaget har skakat om rejält och väckt farhågor om ett hotande polskt utträde ur EU eller att grunden för hela EU-samarbetet riskerar att falla ihop.

"Krypande revolution"

Den polska regeringen hävdar att domstolsutslaget bara är ett sätt att klarlägga vem som är ansvarig för vad och att det inte kan vara upp till EU:s domstol att tänja på vad som EU har rätt att göra.

– Vi har delegerat mycket till EU, men inte allt, betonar Morawiecki.

Han menar att det pågår en "krypande revolution" inom EU:s institutioner, som han anklagar för att vilja ha en centralstat som kan tvinga "provinserna" att göra som de vill. Enligt Morawiecki är rättsstatsprinciperna lika viktiga för Polen som för alla andra.

– Vi har inte någon annan åsikt om det. Den enda skillnaden är om rättsstatsprinciperna används som ursäkt för att be medlemsstaterna om saker som inte finns i EU-fördragen, säger premiärministern.

Infekterad debatt

EU-parlamentets debatt är rejält infekterad. Den polska regeringens åsikt om att EU håller på att smygcentraliseras delas främst av ytterhögern och de egna stödpartierna, som anser att kommissionen agerar politiskt.

– Ni vill ha tillbaka era marionetter som går med på allt vad ni säger. Men mitt land är oberoende och bara polackerna kan bestämma vem som styr, fräser Patryk Jaki, polsk ledamot för justitieminister Zbigniew Ziobros ytterhögerparti SP.

Den polska oppositionen fräser lika intensivt tillbaka.

– Det här handlar bara om att ni ska kunna hota och ersätta alla oberoende domare med era lakejer, skäller förre utrikesministern Radek Sikorski från konservativa PO.

Oroad kommission

Debatten om domstolsutslaget i Polen lär nu fortsätta när medlemsländernas stats- och regeringschefer håller toppmöte i Bryssel senare i veckan.

EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen lovar att kommissionen kommer att agera, men nämner än så länge bara vilka alternativ som finns – inte exakt vad man tänker göra.

– Men jag kan direkt säga att jag är djupt oroad. Det här utslaget underminerar skyddet för rättsväsendets oberoende. Utan oberoende domstolar ges folk mindre skydd och därmed är deras rättigheter i fara, säger von der Leyen.

Inget "polexit"

Både hon och Morawiecki är samtidigt noga med att utropa såväl "Leve Polen" som "Leve EU". Något polskt utträde ur EU ska inte vara på gång.

– Det är den bästa platsen under solen, bedyrar Morawiecki, som hoppas på fortsatt dialog och samtidigt lovar att i alla fall avskaffa den disciplinära domarnämnd som häftigt ifrågasatts av EU.

Att EU-kommissionen dröjer med att säga hur man tänker agera mot Polen försvaras samtidigt av von der Leyen som ett exempel på EU-systemets fördelar.

– Ja, demokratier och rättsstatssystem är långsammare än autokratier – eftersom man lyssnar på allas åsikter innan beslut tas och åtgärder bestäms. Det är det som är skillnaden mot världens despoter och diktatorer. Och det kommer vi att försvara, lovar Ursula von der Leyen.

Wiktor Nummelin/TT

EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen säger sig vara 'djupt oroad' över den polska författningsdomstolens syn på EU-lag kontra landets grundlag.
EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen säger sig vara "djupt oroad" över den polska författningsdomstolens syn på EU-lag kontra landets grundlag.
Foto: Ronald Wittek/AP/TT

FAKTA

Fakta: Vad gör EU-kommissionen?

EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen flaggar i EU-parlamentet för tre olika alternativ i hanteringen av Polen:

* Alternativ ett är en så kallad överträdelseprocedur, "där vi juridiskt utmanar den polska författningsdomstolens utslag".

* Alternativ två är den nya konditionalitetsmekanism som infördes för att skydda mot missbruk av EU-pengar: "Den polska regeringen måste nu förklara hur den tänker skydda europeiska pengar", säger von der Leyen.

* Alternativ tre är den process som avhandlas i EU-fördragets artikel 7, där ett land i slutändan kan bli av med sin rösträtt i EU-sammanhang. "Den författningsdomstol som nu ifrågasätter vårt fördrag är samma domstol som vi i artikel 7-förfarandet inte anser vara oberoende och legitim", säger kommissionsordföranden.

Utrikes

Ytterligare 15 döda efter indiska regn

Kraftiga regn har drabbat bland annat delstaten Uttarakhand i Indien. Arkivbild.
Foto: Mustafa Quraishi/AP/TT
Utrikes
Utrikes

Minst 15 människor har omkommit och många har skadats i jordskred och översvämningar som kommit efter flera dagar med kraftiga regn i norra Indien.

Tio personer omkom i skred i Uttarakhand under tisdagen, och fem under måndagen, enligt delstatens myndigheter.

Den meteorologiska myndigheten IMD har uppdaterat sin prognos från "kraftigt" till "väldigt kraftigt" regn i området de närmaste två dagarna.

Även i landets södra delar, där minst 27 människor har mist livet i omfattande oväder sedan i fredags, väntas mer regn de närmaste dagarna.

Utrikes

Misstänkte mördarens sjukhistoria ska granskas

Blommor och ljus vid den matbutik där gärningsmannen angrep människor.
Foto: Terje Bendiksby / NTB /TT
Utrikes
Utrikes Norsk polis tror att Espen Andersen Bråthen var psykiskt sjuk i samband med morden på fem personer i Kongsberg. Nu ska mannens sjukdomshistoria granskas.

Statsförvaltaren, motsvarande en svensk landshövding, för Oslo och Viken har meddelat Kongsbergs kommun och sjukvårdsförvaltningen att den misstänkte mördarens kontakter med vården ska utredas.

Utredningen väntas vara klar inom ett halvår, rapporterar norska medier.

"Till att börja med efterfrågar vi information om den gripnes kontakt med sjukvården från januari 2018 fram till i dag", skriver statsförvaltaren i ett pressmeddelande, enligt nyhetsbyrån NTB.

Det som efterfrågas är 37-åringens sjukjournaler och en förteckning över kontakter, behandlingar, provsvar, åtgärder och liknande.

Kommunen ska svara senast den 8 november och specialistsjukvården den 6 november.

Det var i onsdags i förra veckan som fyra kvinnor och en man mördades i Kongsberg. Morden skedde både på offentlig plats och i offrens hem. Allt tyder på att personerna valdes ut slumpmässigt. Minst tre personer skadades i dådet.

Gärningsmannen sköt först mot människor med pilbåge. Men alla som dödades angreps med någon form av stickvapen, enligt polisen.

Joakim Magnå/TT

Utrikes

Hungerstrejkande Saakasjvili ska undersökas

Tusentals anhängare till Georgiens fängslade expresident Mikhail Saakasjvili demonstrerar i Tbilisi.
Foto: Shakh Aivazov/AP/TT
Utrikes
Utrikes Georgiens expresident och oppositionsledare Mikhail Saakasjvili, som hungerstrejkat i nära tre veckor, ska undersökas av ett läkarteam, uppger hans advokat.

Läkare har uttryckt oro över "bestående skador" på Saakasjvilis hälsa och vid tisdagens undersökning ska det avgöras om han ska läggas in på sjukhus.

53-årige Saakasjvili, som var Georgiens president fram till 2012, återvände den 1 oktober till sitt hemland efter mer än åtta år av självvald exil i Ukraina. Han greps och fängslades kort efter det.

Saakasjvili lämnade Georgien för att undkomma ett åtal om maktmissbruk – en anklagelse han hävdar är politiskt motiverad. 2018 dömdes han i sin frånvaro till sex års fängelse.

I förra veckan demonstrerade tusentals anhängare till expresidenten i huvudstaden Tbilisi och förde fram krav på att han friges.

Utrikes

96-årig kvinna åtalas för nazistbrott

Den anklagades tomma plats i rättegångssalen i slutet av september, när kvinnan inte dök upp. Arkivbild.
Foto: Markus Schreiber/AP/TT
Utrikes
Utrikes I dag inleddes rättegången mot 96-åriga Irmgard Furchner, en tidigare sekreterare i ett tyskt koncentrationsläger, som anklagas för medhjälp till mord på över 11 000 människor.

Furchner flydde undan rättvisan i slutet av september då hon först skulle ställas inför rätta, men greps efter några timmar och släpptes fem dagar senare.

Den här gången dök hon upp i rullstol i rätten i staden Itzehoe i närheten av Hamburg, där åtalet lästes upp. Där framgick att hon åtalas för medhjälp till mord på över 11 000 människor.

Enligt åtalet har hon "hjälpt och stöttat de ansvariga för lägret i det systematiska dödandet av de som satt fängslade där mellan juni 1943 och april 1945, i sin funktion som stenograf och maskinskriverska på lägerkommendantens kontor".

Irmgard Furchner är den första kvinna som åtalas för brott kopplade till Hitlerväldet på flera decennier.

Som ung arbetade Irmgard Furchner vid koncentrationslägret Stutthof, som ligger i närheten av Gdansk i dagens Polen. Enligt åtalet dödades runt 65 000 människor i lägret, bland dem "judiska fångar, polska motståndsmän och sovjetiska krigsfångar".

Omkring sex miljoner judar dödades under Nazitysklands folkmord 1933–1945. Även bland annat romer, homosexuella och andra för Hitlerväldet misshagliga personer föll offer för den systematiska utrotningskampanjen, vilket gör det sammanlagda antalet offer för Förintelsen mycket högre.

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

CasinoHex.se

Svenska Spel pausar aktieutdelningar och permitterar casinopersonal

CasinoHex.se Sveriges före detta monopolföretag inom casinovärlden, Svenska Spel, har meddelat att man vidtar en rad olika åtgärder för att mildra spridningen av coronaviruset Covid-19. Bland annat innebär detta att man pausar utdelningar av aktier och att man korttidspermitterar majoriteten av deras casinopersonal.

Operatörens filial för online casinon, Svenska Spel Sport & Casino, har även de påverkats och man har tvingats minska arbetsmängden för 45 av deras 135 anställda, som numera jobbar deltid.

Man säger från Svenska Spels sida att detta beror på alla inställda idrottsevenemang och matcher som gör att man drar in mindre pengar på betting.

Dock kommer den största skillnaden i deras verksamhet att märkas på deras fyra landbaserade casinon, Casino Cosmopol, som kommer att behöva stängas ner i och med den nya regeln som säger att folksamlingar på över 50 personer är förbjudna. Casino Cosmopol är landets enda casino med svensk licens när det kommer till landbaserade casinon. De flesta licensierade online casinon kan man hitta på CasinoHEX.se.

Stängningarna kommer leda till att 800 av Svenska Spels 900 anställda i deras landbaserade casinon i Stockholm, Göteborg, Malmö och Sundsvall kommer att korttidspermitteras tillsvidare. Operatören kommer också att försöka förhandla med fackförbunden för att kunna erbjuda sina anställda korttidsarbeten.

”Vi implementerar dessa åtgärden för att anpassa verksamheten till den pågående situationen och vi gör detta med yttersta omsorg om våra anställda”, säger Svenska Spels VD Patrik Hofbauer.

”Vår förhoppning är att snabbt kunna växla upp till full verksamhet och bemanning när situationen vänder. Men just nu vet vi inte hur denna situation kommer att utveckla sig och hur länge den kommer att pågå. Därför är det nödvändigt att vi vidtar åtgärder för att försäkra en hållbar verksamhet”, fortsätter han.

Slutligen har Svenska Spels styrelse övervägt att dra tillbaka utdelningen på 850 miljoner kronor till sina aktieägare. Detta efter att 2019 års resultat visat att man minskat årsomsättningen med 2,4% till 8,58 miljarder kronor. Nettovinsten sjönk med hela 40% till 2,48 miljarder kronor.

Till skillnad från nästan alla andra europeiska länder har Sverige än så länge valt att inte stänga skolor, barer, restauranger och affärer. En begränsning på folksamlingar över 500 personer ändrades dock den 27:e mars och den nya regeln gäller nu samlingar på max 50 personer. Samtidigt rekommenderar man arbete hemifrån för de som har möjlighet.

Utrikes

Demonstration på spanskt museum upplöst

Pradomuseet i Madrid. Arkivbild.
Foto: Paul White/AP/TT
Utrikes
Spanien

Spansk polis har upplöst den protestaktion som ägde rum på det berömda Pradomuseet i Madrid under förmiddagen, rapporterar Radio Madrid. Sex demonstranter ockuperade ett rum och hotade att ta livet av sig om inte regeringen tillmötesgick deras krav inom sex timmar. Minst en av dem har gripits.

Demonstranterna uppgav sig vara överlevare efter den massförgiftning som inträffade för 40 år sedan i Spanien, orsakad av rapsolja förgiftad med anilin, då tiotusentals insjuknade och hundratals avled. Många fick livslånga skador av förgiftningen.

Gruppen hotade att begå självmord med piller och "direktsända sin eviga vila", om inte premiärminister Pedro Sánchez hörsammade den kravlista som gruppen publicerat. Kraven innefattade bland annat officiell statlig "moralisk ersättning", att utredningen om katastrofen återupptas, och en översyn av systemet för sjukpension.

Joel Malmén/TT

Utrikes

Krav på nya brittiska restriktioner

Antalet konstaterade fall av covid-19 ökar i Storbritannien. Arkivbild från London.
Foto: Frank Augstein/AP/TT
Utrikes
Utrikes Forskare sätter press på den brittiska regeringen och kräver återinförda restriktioner mot covid-19, eftersom sjuktalen fortsätter stiga i landet.

Under måndagen rapporterades 49 146 nya coronafall i Storbritannien, vilket är den högsta siffran sedan i mitten av juli. Uppgången gör att flera forskare nu manar till nya restriktioner.

Regeringen hävde många pandemirestriktioner i juli, då användandet av munskydd blev frivilligt och den sociala distanseringen slopades.

Det fanns farhågor om en skarp uppgång i antalet fall direkt efter att restriktionerna togs bort. Så blev det inte, men antalet fall låg kvar på en hög nivå och har nyligen börjat öka igen. Det gäller även sjukhusinläggningar och dödsfall.

Antalet döda den senaste tiden är dock betydligt lägre än förra gången antalet smittade var lika hög, då en stor del av befolkningen inte var vaccinerad.

Enligt kritiker går det alldeles för långsamt med en tredje vaccindos i landet. Eftersom vaccinationerna kom i gång snabbt har miljoner människor nu varit vaccinerade i mer än ett halvår, vilket kan innebära att immuniteten avtagit, anser vissa experter.

I september sade premiärminister Boris Johnson att landet kanske kommer att behöva ta till en "plan B", och återinföra restriktioner om fallen fortsatte öka. För tillfället säger sig regeringen dock inte ha planer på detta.

Utrikes

Dom: Colombia bär skuld för grym kidnappning

Colombias President Iván Duque Márquez.
Foto: UNTV/AP/TT
Utrikes
Utrikes

Landet Colombia bär ansvar för det våld som journalisten Jineth Bedoya utsattes för i samband med en kidnappning 2000, slår Interamerikanska domstolen för mänskliga rättigheter (IACHR) fast.

Händelserna gentemot Bedoya kunde inte ha utförts utan den colombianska statens "medgivande och samarbete" eller åtminstone med dess fördragsamhet, skriver IACHR. Domstolen är knuten till den panamerikanska samarbetsorganisationen OAS, men är separat från människorättskommissionen som också på engelska förkortas IACHR.

Bedoya kidnappades, våldtogs under timmar och dumpades på en övergiven väg i maj 2000 när hon skrev om Colombias högerextrema paramilitära grupper.

Några av gärningsmännen har fällts för dådet. De tillhörde en högerextrem milis som bekämpade landets vänstergerillagrupper.

Colombia har tidigare bett Jineth Bedoya om ursäkt och president Iván Duque Márquez skriver nu på Twitter att man till fullo accepterar IACHR:s beslut.

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL