Ekonomi

Lyft lag ska lösa brittiska bensinkrisen

En stängd bensinmack i Bristol i lördags.
Foto: Ben Birchall/AP/TT
Ekonomi
Ekonomi Bensinbristen i Storbritannien har fått regeringen att tillfälligt lyfta konkurrenslagstiftningen så att bensinen kan nå fram till landets mackar.
– Vi kommer att göra allt som krävs, säger transportminister Grant Shapps till BBC.
PREMIUM

Operation Escalin, så kallas den insats den brittiska regeringen hoppas ska lösa krisen med allt fler sinande bensinpumpar i landet.

Näringslivsminister Kwasi Kwarteng, transportminister Grant Shapps och inrikesminister Priti Patel träffades enligt brittiska medier på söndagen för att hitta en lösning, och de hoppas tillsammans med övriga regeringen under måndagen kunna lösa problemen.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Norra Skåne Premium
  • NorraSkåne.se - Alla artiklar på NorraSkåne.se
  • Norra Skåne-kortet - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Ekonomi

Mer minusränta för danska Nordeakunder

Dyrare spara hos Nordea i Danmark. Arkivbild.
Foto: Henrik Montgomery/TT
Ekonomi
Ekonomi

Nu blir det ännu dyrare för danska Nordeakunder att stoppa in pengarna på ett sparkonto. Räntan för privatkunder låg redan innan på minus 0,6 procent, nu sänks den ytterligare, till 0,7 procent för belopp över 100 000 danska kronor.

För 250 000 danska kronor innestående på ett sparkonto ett år landar notan på 1 050 kronor.

Anledningen är att landets centralbank nyligen sänkt räntan ytterligare.

"Det här är en konsekvens av den historiskt låga räntenivån som har präglat dansk ekonomi i många år", skriver banken på sin hemsida.

Ekonomi

Färre jobbar – fler behöver vård

Sveriges kommuner och regioner presenterar ekonomisk rapport. Arkivbild.
Foto: Henrik Montgomery/TT
Ekonomi
Ekonomi Färre som jobbar och fler som behöver vård och omsorg. Så ser Sveriges framtid ut. En tuff uppgift väntar landets kommuner.

Befolkningsutvecklingen innebär att det blir färre barn, färre i arbetsför ålder och en snabbare ökning av dem över 80 år, enligt Statistiska centralbyråns senaste befolkningsprognos.

Det påverkar kommunerna rejält inom ett par år, enligt Annika Wallenskog, chefsekonom på Sveriges kommuner och regioner, SKR, som presenterar SKR:s oktoberupplaga av Ekonomirapporten.

– Det blir ett högre demografiskt tryck, säger hon, och förklarar att färre som jobbar får bekosta välfärden samtidigt som fler behöver vård och hjälp.

Rekryteringsproblem

Befolkningsutvecklingen påverkar både företag och industrier som får svårt att få tag på folk, och kommuners och regioners egen rekrytering av personal. Samtidigt finns väldigt många som står långt från arbetsmarknaden, trots att de så väl skulle behövas.

– Det är därför så viktigt att långtidsarbetslösheten minskar.

Men för kommunernas och regionernas del behöver också resurserna användas smartare, och framför allt behöver verksamheterna i både vården och kommunerna digitaliseras mer för att utmaningarna med arbetskraftsbrist ska klaras, förklarar hon. Enligt Annika Wallenskog ligger Sverige efter många andra länder.

– Ta till exempel bygglovsansökningar. De kan göras mer digitalt, och i vården skulle övervakning och monitorering av sjuka kunna öka, så att patienter slipper resa på läkarbesök.

– Staten och kommunerna behöver samverka om digitaliseringen, så att vi använder resurserna rätt.

Tufft för regionerna

I regionerna ser ekonomin tuffare ut än i kommunerna.

– 7 av 21 regioner har underskott, men alla har det tufft.

Visst, både kommuner och regioner har fått en massa statsbidrag under pandemin som räddar upp läget nu, men de kommer att ta slut. Just riktade statsbidrag är ett problem, enligt Wallenskog, för det blir både krångligt och byråkratiskt med riktade pengar och en massa regler.

Anders Knape, ordförande för SKR, konstaterar att klimatförändringarna kommer att påverka kommunerna rejält framöver, och att en massa saker görs för att möta detta. Både av kommunerna själva och från andra håll.

– Men vi behöver ett bättre underlag för analys om vad som görs redan och vad som krävs, säger han.

SKR ska därför undersöka detta fram till i mars 2023.

Likaså behövs en särskild sammanställning av kommunernas och regionernas egna erfarenheter av pandemin. Många har gjort egna utvärderingar, och den statliga Coronakommissionen gör också sin undersökning.

– Men vi behöver också samla våra egna erfarenheter och utvärdera vad vi gjort själva, säger Anders Knape.

Rättat: SKR:s undersökning av klimatförändringarna pågår till mars 2023.

FAKTA

Fakta: Fortfarande lågkonjunktur

Kommunernas ekonomier stärks av konjunkturuppgången och en expansiv finanspolitik, enligt Sveriges kommuner och regioner (SKR).

Men vi är fortfarande i lågkonjunktur konstaterar SKR, med hänvisning till antalet arbetade timmar. "Trots sysselsättningsuppgången efter pandemins första fas ligger antalet arbetade timmar för andra kvartalet i år 2 procent lägre än kvartalet före pandemin. Det råder därmed ingen tvekan om att Sverige fortfarande befinner sig i en lågkonjunktur", skriver SKR:s ekonomer i rapporten.

SKR räknar med en BNP-tillväxt på 4,4 procent i år och 3,6 procent 2022, och kommunernas och regionernas ekonomier är inne i en relativt stark fas.

Enligt SKR:s prognos beräknas kommunernas skatteintäkter lyfta till 515 miljarder kronor i år, upp från 487 miljarder 2020. Prognosen för 2022 ligger på 534 miljarder.

För regionerna räknar SKR med att skatteintäkterna stiger till 288 miljarder i år, upp från 272 miljarder 2020. Nästa år väntas intäkterna fortsätta uppåt till 298 miljarder.

Källa: SKR:s Ekonomirapport oktober 2021

Ekonomi

Ökad risk för räntehöjningar

Högre elpriser har bidragit till att lyfta inflationen i Sverige till den högsta nivån sedan oktober 2008. Arkivbild.
Foto: Terje Pedersen NTB/TT
Ekonomi
Ekonomi Sannolikheten för att Riksbanken höjer reporäntan redan nästa år har ökat till över 50 procent, enligt prissättningen på marknaden.
Och till hösten 2024 räknar marknaden med att Riksbanken hunnit med tre höjningar, skriver SEB-ekonomen Olle Holmgren i en rapport.

Detta står i skarp kontrast till Riksbankens räntebana – det vill säga Riksbankens prognos för reporäntan de närmaste tre åren – som ligger kvar på noll tre år framåt.

SEB:s ekonomer har en kortare prognoshorisont, men räknar inte heller med några höjningar av reporäntan de närmaste två åren.

Marknadens förväntningar på räntehöjningar har ökat i takt med att inflationen tagit fart, både i Sverige och omvärlden.

I september steg inflationstakten enligt måttet KPIF till 2,8 procent enligt Statistiska centralbyrån (SCB) – den högsta inflationstakten sedan oktober 2008.

Riksbankens inflationsmål ligger på 2 procent.

Mycket av inflationstrycket just nu handlar dock om energipriser och exklusive energipriser låg KPIF-inflationen i augusti på 1,5 procent.

KPIF-inflationen, som sedan en tid används som målvariabel av Riksbanken, mäter konsumentprisutvecklingen, men räknar bort de direkta effekterna av väntade förändringar i penningpolitiken.

Joakim Goksör/TT

Ekonomi

Uppåt på Stockholmsbörsen

Uppåt på börsen. Arkivbild.
Foto: Joakim Ståhl/SvD/TT
Ekonomi
Ekonomi Stockholmsbörsen stiger i linje med ledande Europabörser efter en rapporttät morgon. OMXS-index har vid lunchtid gått upp med 0,5 procent.

Telekomjätten Ericssons aktie stiger 0,7 procent efter en svag inledning på börsdagen i kölvattnet på en delårsrapport. Rapporten var starkare än väntat, men det är störningar i leveranskedjan och fortsatt motvind i Kina oroar marknaden.

Mobiloperatören Tele 2:s aktie drar samtidigt nedåt med ett kursfall på 4,4 procent efter en delårsrapport som på pappret låg i linje med förväntningarna.

Bygghandelskedjan Byggmax – en av årets börsvinnare – slog förväntningarna i tredje kvartalet enligt en delårsrapport. Aktien stiger 2 procent.

Fastighetsbolagen Kungsleden och Castellum har också presenterat delårssiffror. Castellums aktie stiger 0,1 procent, medan Kungsledens aktie backar 0,2 procent.

Bland dragloken i OMXS30-index, med de 30 mest omsatta aktierna, hittar man bland annat byggkoncernen Skanska och verkstadsjätten Sandvik, upp med 2,1 respektive 1,9 procent. Gruvkoncernen Boliden är också en av de tyngre vinnarna, upp med 1,5 procent.

Ekonomi

Ingves: Inflationen väntas falla tillbaka

Riksbankschef Stefan Ingves räknar fortsatt med att den ovanligt höga inflationen faller tillbaka en bit in på nästa år. Arkivbild.
Foto: Pontus Lundahl/TT
Ekonomi
Ekonomi Det kraftigt stigande inflationstrycket oroar många. Dock inte riksbankschefen Stefan Ingves.
– Vi räknar med att inflationen kommer att toppa de närmaste månaderna och sedan klinga av, säger han.

Stefan Ingves uttalade sig tillsammans med vice riksbankschef Martin Flodén i en utfrågning i finansutskottet under tisdagsförmiddagen.

Fokus låg av naturliga skäl till stor del kring inflationsfrågan. Hur mycket kan den stiga och framförallt, hur länge kommer den att ligga på nuvarande nivå?

Hög månadssiffra

Enligt riksbankschefen bedöms dock inflationstrycket vara ett övergående problem för svensk ekonomi.

– Den bedömning vi gör är att när utbudsbegränsningarna klingar av så kommer det rätta till sig, säger Ingves, och gör bedömningen att inflationen kommer som högst nå 3,2 procent de närmaste månaderna.

För bara ett par dagar sedan kom just nya inflationssiffror från Statistiska centralbyrån (SCB) som redovisade en så kallad KPIF-inflation på 2,8 procent för september. Det är den högsta månadssiffran sedan finanskrisen hösten 2008.

Ingves poängterar dock att det som nu framförallt driver inflationen uppåt är stigande energipriser där bland annat oljepriset stigit kraftigt uppåt de senaste månaderna.

– Vår bedömning är att el- och oljepriserna inte stiger hur länge som helst utan dessa kommer så småningom klinga av och vi ser i dagsläget inget tungt underliggande inflationstryck. Har vi rätt är det ingen större dramatik i detta.

Frågor om bubblor

Från Riksbanken ser man därför en fortsatt expansiv penningpolitik samtidigt som man löpande följer energi- och producentpriserna liksom löneutvecklingen.

På utfrågningen fick också Ingves frågor om aktiemarknaden och en eventuell risk för bubblor där.

Där var dock riksbankschefen fåordig:

– Det vill jag inte uttala mig om. I de flesta fall vet man inte förrän efteråt om det var en bubbla, men i en värld där realräntan varit låg under lång tid driver man in mycket kapital in i aktiemarknaderna och någon gång kan riskerna bli höga, konstaterade Ingves.

Tobias Österberg/TT

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Nätcasino

Populära casino online spel

Nätcasino Ett casino är ett ställe som man besöker för att spela olika hasardspel och i finland har man exempel vis parhaat nettikasinot 2020 (dom bästa casino online 2020, på finska) som en av dom bästa mest populära online casino på marknaden.

Det finns många olika former av hasardspel men den gemensamma nämnaren med alla spel är att det alltid är slumpen som avgör om man vinner eller förlorar. I många andra spel beror vinst eller förlust på att man är en skicklig spelare men när man spelar ett hasardspel gäller det snarare att chansa och ha tur i spel än att man är en talangfull spelare.

Det vanligaste när man spelar olika casinospel är att man spelar för pengar och chansar man rätt och vinner så kan man då också vinna en hel del med pengar. Att spela casinospel är populärt världen över vilket innebär att det även är mycket populärt i Sverige, inte minst att spela casino online. Däremot har det inte alltid varit så utan att spela på casino är något som nyare än vad man många gånger kan tro. Det var nämligen inte förens 1992 som det blev klart att några casinon skulle få öppnas upp i Sverige.

I mitten på 90-talet i takt med att det blev allt vanligare för folk att ha internet hemma så blev det då också vanligt att spela casino online och intresset för casino online har inte direkt minskat sedan dess. I Sverige finns det ett stort utbud av olika casinospel online. Fördelarna med att det finns stor variation av olika casinospel är såklart många men när det finns mycket att välja på kan det också vara svårt att veta vilket spel som är de bästa ute på marknaden.

Det är svårt att ge ett konkret svar på vilket casinospel som är bäst eftersom det är en smaksak och det gäller att pröva sig fram för att hitta det spel som passar en själv bäst men däremot går det att svara på vilka spel som är populärast.

5 av de populäraste casinospelen

Casino War är ett kortspel som många tycker om att spela när de spelar på casino online. I Casino war så använder man sig av sex kortlekar och som spelare så spelar man alltid mot dealern. Det hela går ut på att man ska ha ett högre kort än vad dealern har för har man det så vinner man. Kortspelet är främst omtryckt för att reglerna är simpla och därför kommer det inte ta långt tid alls att lära sig hur man spelar.

BlackJack är ett annat mycket populärt kortspel som handlar om att man ska lyckas komma så nära 21 som det är möjligt. Det viktiga är att inte komma över 21 för gör man det så vinner dealern.

Slots är kanske det absolut populäraste casinospelet och det är inte svårt att förstå varför, för att det är så enkelt samtidigt som chansen till vinst är stor. Slots är en slags spelautomat. Det är ett hjul som snurrar och för att få vinst ska flera likadana symboler synas efter varandra.

Roulett är ett av de spelen som många nog tänker på när casino nämns och kanske är det just därför som så många väljer att spela roulett även online. Roulett går ut att man satsar på en färg (svart/rött), en siffra eller varför inte en kombination. Sedan sätts en kula i rullning. För vinst så måste kulan stanna på exempelvis den siffra som man har satsat på.

Poker är ett casinospel som kan spelas av de flesta och många spelar idag poker online. Det finns några olika varianter av poker (ex. Texas Hold’em) men det hela handlar om att satsa med pokermarker. Hur mycket man satsar baseras på hur höga kort man har på handen men det går också att bluffa.

Ekonomi

Stopp för dubblade avgifter på Heathrow

Heathrowflygplatsen verkar inte få höja passageraravgifterna så mycket som ägarna hoppats. Arkivbild
Foto: Matt Dunham AP/TT
Ekonomi
Ekonomi

Den brittiska flygmyndigheten CAA vill begränsa utrymmet för planerade höjningar av passageraravgifter på Heathrowflygplatsen, som brottas med finansiella problem i pandemins spår.

Flygplatsen, Storbritanniens största, hade föreslagit avgifter på upp till 43 pund (cirka 510 kronor) per passagerare. Men myndigheten vill att avgifterna i stället läggs på högst 34:40 pund (cirka 410 kronor) per passagerare.

I fjol låg avgifterna på 22 pund per passagerare.

CAA:s förslag till vilka passageraravgifter som är okej kommer att färdigställas nästa år och kommer då gälla från sommaren 2022 och fem år framåt.

Heathrowflygplatsen ägs av en grupp investerare där bland annat spanska Ferrovial och statliga fonder från Kina och Qatar ingår.

Ekonomi

Bitcoin lyfter – närmar sig historiskt rekord

Kryptovalutan bitcoin lyfter inför börsnotering av en så kallad ETF-fond som ska handla i terminskontrakt för kryptovalutor. Arkivbild.
Foto: Janerik Henriksson/TT
Ekonomi
Ekonomi

Kryptovalutan bitcoin stiger och närmar sig historiska rekordnivåer. Lyftet kommer inför en väntad börsnotering på Wall Street av en ny så kallad ETF-fond, som kan dra till sig mer investeringsflöden in i kryptovalutor.

Bitcoinkursen har lyft med 40 procent i oktober. Uppgången fortsätter nu med 1,1 procent och kursen ligger nu på drygt 62 000 dollar per bitcoin, vilket kan jämföras med den historiska rekordnivån från april på 64 895 dollar per bitcoin.

Det som eldar på intresset för kryptovalutan är den väntade noteringen av bolaget Proshares Bitcoin Strategy ETF, som dock måste få grönt ljus från USA:s finansmyndighet SEC för att kunna gå vidare med sina börsplaner.

ETF-fonden kommer inte att investera direkt i kryptovalutor utan i terminskontrakt på Chicagobörsen.

Ekonomi

Pandemin fick ersättningarna att skjuta i höjden

Pandemin fick sjuktalen – och ersättningarna – att öka kraftigt. Arkivbild.
Foto: Isabell Höjman/TT
Ekonomi
Ekonomi Under pandemin har utbetalningarna från socialförsäkringen ökat kraftigt, framför allt ersättning för karens, vab och sjukpenning. Företagens sjuklönekostnader är den största utgiftsposten bland pandemiersättningarna

Ersättning för karens kunde sökas från 11 mars 2020 till och med 30 september 2021 för att minska smittspridningen och öka incitamentet att stanna hemma från jobbet även vid lindriga symptom.

Ersättningen har betalats ut till drygt 2,1 miljoner människor, vilket motsvarar cirka 40 procent av den arbetsföra befolkningen. Totalt har drygt 8 miljoner karensdagar ersatts till ett belopp av drygt 6,3 miljarder kronor, skriver Försäkringskassan i ett pressmeddelande.

Under pandemin har det betalats ut drygt 13 miljoner vabbdagar till ett totalt belopp av 13 miljarder kronor. Pandemin har inte medfört att det vabbats för fler barn än tidigare, utan ökningen beror främst på att antalet vabbdagar per barn har ökat.

Ökning med 140 procent

Under 2020 betalades det ut 9,5 dagar per barn jämfört med 7,7 dagar året innan. Fördelningen mellan kvinnor och män som har vabbat är på liknande nivå som året före pandemin, cirka 61 procent av alla vab-dagar tas ut av kvinnor.

Under mars och april 2020 ökade antalet sjukfall med över 140 procent jämfört med mars 2019. Efter april 2020 har antalet startade sjukfall gått ned till ungefär samma nivåer som tidigare år, med undantag för en period under sena hösten 2020.

Ersättning till arbetsgivare för höga sjuklönekostnader är en befintlig ersättning som under perioden april 2020 till juli 2020 utökades till att täcka hela sjuklönekostnaden. Därefter har ersättning för höga sjuklönekostnader beräknats enligt olika procentsatser beroende på hur höga kostnader arbetsgivaren haft.

Största utgiftsposten

Rätten till ersättning beslutades av Försäkringskassan och pengarna krediterades sedan företagens konto hos Skatteverket. Under perioden maj 2020 till september 2021 har 29,4 miljarder kronor betalats ut, vilket gör den till den största utgiftsposten bland de tillfälliga pandemiersättningarna.

Som jämförelse betalades det under år 2019 ut cirka 1,1 miljarder kronor i ersättning för höga sjuklönekostnader.

Kristina Erkenborn/TT

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL