Ekonomi

Medicinteknikbolag tar bakvägen till börsen

Coala Life tar bakvägen in på Stockholmsbörsen. Arkivbild
Foto: Fredrik Sandberg/TT
Ekonomi
Ekonomi Medicinteknikbolaget Coala Life kliver in på Stockholmsbörsen. Vägen dit går via modekedjan RNB, Retail and Brands.
PREMIUM

– Det här var en påhittigare lösning som gick mycket snabbare än att ansöka själva, säger Coala Lifes vd Dan Pitulia till Dagens industri.

Rent praktiskt innebär det att klädföretaget byter helt verksamhetsinriktning och även marknadsplats på Stockholmsbörsen, från huvudlistan till Nasdaqs First North när man gör en föreslagen apportemission av nya aktier.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Norra Skåne Premium
  • NorraSkåne.se - Alla artiklar på NorraSkåne.se
  • Norra Skåne-kortet - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Ekonomi

Mer minusränta för danska Nordeakunder

Dyrare spara hos Nordea i Danmark. Arkivbild.
Foto: Henrik Montgomery/TT
Ekonomi
Ekonomi

Nu blir det ännu dyrare för danska Nordeakunder att stoppa in pengarna på ett sparkonto. Räntan för privatkunder låg redan innan på minus 0,6 procent, nu sänks den ytterligare, till 0,7 procent för belopp över 100 000 danska kronor.

För 250 000 danska kronor innestående på ett sparkonto ett år landar notan på 1 050 kronor.

Anledningen är att landets centralbank nyligen sänkt räntan ytterligare.

"Det här är en konsekvens av den historiskt låga räntenivån som har präglat dansk ekonomi i många år", skriver banken på sin hemsida.

Ekonomi

Färre jobbar – fler behöver vård

Sveriges kommuner och regioner presenterar ekonomisk rapport. Arkivbild.
Foto: Henrik Montgomery/TT
Ekonomi
Ekonomi Färre som jobbar och fler som behöver vård och omsorg. Så ser Sveriges framtid ut. En tuff uppgift väntar landets kommuner.

Befolkningsutvecklingen innebär att det blir färre barn, färre i arbetsför ålder och en snabbare ökning av dem över 80 år, enligt Statistiska centralbyråns senaste befolkningsprognos.

Det påverkar kommunerna rejält inom ett par år, enligt Annika Wallenskog, chefsekonom på Sveriges kommuner och regioner, SKR, som presenterar SKR:s oktoberupplaga av Ekonomirapporten.

– Det blir ett högre demografiskt tryck, säger hon, och förklarar att färre som jobbar får bekosta välfärden samtidigt som fler behöver vård och hjälp.

Rekryteringsproblem

Befolkningsutvecklingen påverkar både företag och industrier som får svårt att få tag på folk, och kommuners och regioners egen rekrytering av personal. Samtidigt finns väldigt många som står långt från arbetsmarknaden, trots att de så väl skulle behövas.

– Det är därför så viktigt att långtidsarbetslösheten minskar.

Men för kommunernas och regionernas del behöver också resurserna användas smartare, och framför allt behöver verksamheterna i både vården och kommunerna digitaliseras mer för att utmaningarna med arbetskraftsbrist ska klaras, förklarar hon. Enligt Annika Wallenskog ligger Sverige efter många andra länder.

– Ta till exempel bygglovsansökningar. De kan göras mer digitalt, och i vården skulle övervakning och monitorering av sjuka kunna öka, så att patienter slipper resa på läkarbesök.

– Staten och kommunerna behöver samverka om digitaliseringen, så att vi använder resurserna rätt.

Tufft för regionerna

I regionerna ser ekonomin tuffare ut än i kommunerna.

– 7 av 21 regioner har underskott, men alla har det tufft.

Visst, både kommuner och regioner har fått en massa statsbidrag under pandemin som räddar upp läget nu, men de kommer att ta slut. Just riktade statsbidrag är ett problem, enligt Wallenskog, för det blir både krångligt och byråkratiskt med riktade pengar och en massa regler.

Anders Knape, ordförande för SKR, konstaterar att klimatförändringarna kommer att påverka kommunerna rejält framöver, och att en massa saker görs för att möta detta. Både av kommunerna själva och från andra håll.

– Men vi behöver ett bättre underlag för analys om vad som görs redan och vad som krävs, säger han.

SKR ska därför undersöka detta fram till i mars 2023.

Likaså behövs en särskild sammanställning av kommunernas och regionernas egna erfarenheter av pandemin. Många har gjort egna utvärderingar, och den statliga Coronakommissionen gör också sin undersökning.

– Men vi behöver också samla våra egna erfarenheter och utvärdera vad vi gjort själva, säger Anders Knape.

Rättat: SKR:s undersökning av klimatförändringarna pågår till mars 2023.

FAKTA

Fakta: Fortfarande lågkonjunktur

Kommunernas ekonomier stärks av konjunkturuppgången och en expansiv finanspolitik, enligt Sveriges kommuner och regioner (SKR).

Men vi är fortfarande i lågkonjunktur konstaterar SKR, med hänvisning till antalet arbetade timmar. "Trots sysselsättningsuppgången efter pandemins första fas ligger antalet arbetade timmar för andra kvartalet i år 2 procent lägre än kvartalet före pandemin. Det råder därmed ingen tvekan om att Sverige fortfarande befinner sig i en lågkonjunktur", skriver SKR:s ekonomer i rapporten.

SKR räknar med en BNP-tillväxt på 4,4 procent i år och 3,6 procent 2022, och kommunernas och regionernas ekonomier är inne i en relativt stark fas.

Enligt SKR:s prognos beräknas kommunernas skatteintäkter lyfta till 515 miljarder kronor i år, upp från 487 miljarder 2020. Prognosen för 2022 ligger på 534 miljarder.

För regionerna räknar SKR med att skatteintäkterna stiger till 288 miljarder i år, upp från 272 miljarder 2020. Nästa år väntas intäkterna fortsätta uppåt till 298 miljarder.

Källa: SKR:s Ekonomirapport oktober 2021

Ekonomi

Ökad risk för räntehöjningar

Högre elpriser har bidragit till att lyfta inflationen i Sverige till den högsta nivån sedan oktober 2008. Arkivbild.
Foto: Terje Pedersen NTB/TT
Ekonomi
Ekonomi Sannolikheten för att Riksbanken höjer reporäntan redan nästa år har ökat till över 50 procent, enligt prissättningen på marknaden.
Och till hösten 2024 räknar marknaden med att Riksbanken hunnit med tre höjningar, skriver SEB-ekonomen Olle Holmgren i en rapport.

Detta står i skarp kontrast till Riksbankens räntebana – det vill säga Riksbankens prognos för reporäntan de närmaste tre åren – som ligger kvar på noll tre år framåt.

SEB:s ekonomer har en kortare prognoshorisont, men räknar inte heller med några höjningar av reporäntan de närmaste två åren.

Marknadens förväntningar på räntehöjningar har ökat i takt med att inflationen tagit fart, både i Sverige och omvärlden.

I september steg inflationstakten enligt måttet KPIF till 2,8 procent enligt Statistiska centralbyrån (SCB) – den högsta inflationstakten sedan oktober 2008.

Riksbankens inflationsmål ligger på 2 procent.

Mycket av inflationstrycket just nu handlar dock om energipriser och exklusive energipriser låg KPIF-inflationen i augusti på 1,5 procent.

KPIF-inflationen, som sedan en tid används som målvariabel av Riksbanken, mäter konsumentprisutvecklingen, men räknar bort de direkta effekterna av väntade förändringar i penningpolitiken.

Joakim Goksör/TT

Ekonomi

Uppåt på Stockholmsbörsen

Uppåt på börsen. Arkivbild.
Foto: Joakim Ståhl/SvD/TT
Ekonomi
Ekonomi Stockholmsbörsen stiger i linje med ledande Europabörser efter en rapporttät morgon. OMXS-index har vid lunchtid gått upp med 0,5 procent.

Telekomjätten Ericssons aktie stiger 0,7 procent efter en svag inledning på börsdagen i kölvattnet på en delårsrapport. Rapporten var starkare än väntat, men det är störningar i leveranskedjan och fortsatt motvind i Kina oroar marknaden.

Mobiloperatören Tele 2:s aktie drar samtidigt nedåt med ett kursfall på 4,4 procent efter en delårsrapport som på pappret låg i linje med förväntningarna.

Bygghandelskedjan Byggmax – en av årets börsvinnare – slog förväntningarna i tredje kvartalet enligt en delårsrapport. Aktien stiger 2 procent.

Fastighetsbolagen Kungsleden och Castellum har också presenterat delårssiffror. Castellums aktie stiger 0,1 procent, medan Kungsledens aktie backar 0,2 procent.

Bland dragloken i OMXS30-index, med de 30 mest omsatta aktierna, hittar man bland annat byggkoncernen Skanska och verkstadsjätten Sandvik, upp med 2,1 respektive 1,9 procent. Gruvkoncernen Boliden är också en av de tyngre vinnarna, upp med 1,5 procent.

Ekonomi

Ingves: Inflationen väntas falla tillbaka

Riksbankschef Stefan Ingves räknar fortsatt med att den ovanligt höga inflationen faller tillbaka en bit in på nästa år. Arkivbild.
Foto: Pontus Lundahl/TT
Ekonomi
Ekonomi Det kraftigt stigande inflationstrycket oroar många. Dock inte riksbankschefen Stefan Ingves.
– Vi räknar med att inflationen kommer att toppa de närmaste månaderna och sedan klinga av, säger han.

Stefan Ingves uttalade sig tillsammans med vice riksbankschef Martin Flodén i en utfrågning i finansutskottet under tisdagsförmiddagen.

Fokus låg av naturliga skäl till stor del kring inflationsfrågan. Hur mycket kan den stiga och framförallt, hur länge kommer den att ligga på nuvarande nivå?

Hög månadssiffra

Enligt riksbankschefen bedöms dock inflationstrycket vara ett övergående problem för svensk ekonomi.

– Den bedömning vi gör är att när utbudsbegränsningarna klingar av så kommer det rätta till sig, säger Ingves, och gör bedömningen att inflationen kommer som högst nå 3,2 procent de närmaste månaderna.

För bara ett par dagar sedan kom just nya inflationssiffror från Statistiska centralbyrån (SCB) som redovisade en så kallad KPIF-inflation på 2,8 procent för september. Det är den högsta månadssiffran sedan finanskrisen hösten 2008.

Ingves poängterar dock att det som nu framförallt driver inflationen uppåt är stigande energipriser där bland annat oljepriset stigit kraftigt uppåt de senaste månaderna.

– Vår bedömning är att el- och oljepriserna inte stiger hur länge som helst utan dessa kommer så småningom klinga av och vi ser i dagsläget inget tungt underliggande inflationstryck. Har vi rätt är det ingen större dramatik i detta.

Frågor om bubblor

Från Riksbanken ser man därför en fortsatt expansiv penningpolitik samtidigt som man löpande följer energi- och producentpriserna liksom löneutvecklingen.

På utfrågningen fick också Ingves frågor om aktiemarknaden och en eventuell risk för bubblor där.

Där var dock riksbankschefen fåordig:

– Det vill jag inte uttala mig om. I de flesta fall vet man inte förrän efteråt om det var en bubbla, men i en värld där realräntan varit låg under lång tid driver man in mycket kapital in i aktiemarknaderna och någon gång kan riskerna bli höga, konstaterade Ingves.

Tobias Österberg/TT

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Apoteum

Vinterdepression - och olika metoder för att bli av med den

Apoteum

Vad är vinterdepression?

Nu när det går mot mörkare tider, är det många som börjar märka av vinterdepressionen, som är en typ av årstidsbunden depression. Vissa får också något som kallas för vår-depression, men vanligast är ändå den som är bunden till vintern.

Några av symtomen för vinterdepression är en trötthet som inte ger med sig, svårigheter med att somna, nedstämdhet och oro, och ett starkt sockersug, vilket gör att många går upp i vikt under vintern - inte bara på grund av julmaten. Även om det inte finns en entydig anledning till varför vissa får den här typen av depression, så är det sannolikt att det har med brist på dagsljus att göra.

Finns det behandling?

Om man lider av vinterdepression kan man få antidepressiva läkemedel av läkare, eller få genomgå kognitiv beteendeterapi (KBT) för att lära sig att hantera det bättre. I vissa fall rekommenderas det också att man skaffar sig en ljusterapilampa, som simulerar naturligt solljus och kan lura hjärnan till att tro att det är sommar. Många tar också vitamin D tillskott för att tillgodose det behovet under vintermånaderna.

Andra metoder för att lätta på depressionen kan vara att motionera regelbundet så att hjärnan utsöndrar endorfiner, försöka sitta nära fönster och ha öppna ytor runt sig för att öka känslan av rum och ljus, och att undvika stressiga situationer så mycket som möjligt.

Depression och det endocannabinoida systemet

En nyare metod för att lätta på depressionen som allt fler forskare har börjat titta på är hur det endocannabinoida systemet i våra kroppar kan påverka vårt humör. Depression kommer sällan ensam, utan har ofta sällskap av ångest och stress. Det är sedan tidigare känt att det endocannabinoida systemet, som man kan föreställa sig är som en variant av nervsystemet eller cirkulationssystemet, spelar en roll i hur vi hanterar både stress och ångest. När det aktiveras kan det reducera aktiviteten hos neuroner i amygdalan, vilket får oss att känna oss lugnare och mer avslappnade.

Folk som lider av depression tros också lida av dopamin-och serotonin brist, två hormoner som fungerar som signalämnen i hjärnan, och har med humöret och känslan av lycka att göra. Forskare tror att när receptorerna som tar emot de här signalerna blir utmattade, så kan det leda till depression. Genom att aktivera det endocannabinoida systemet, så aktiveras även dessa receptorerna, och man kan få tillbaka känslan av mental balans och harmoni.

Och vad är det som aktiverar det endocannabinoida systemet? Jo, det är cannabinoider som CBD.

CBD från tillskott

Även om kroppen i sig själv producerar en liten mängd cannabinoider, räcker inte det alltid, och då kan man få i sig fler genom tillskott från växter. De cannabinoider som finns i till exemplet hampa, nässlor eller humle, är väldigt snarlika de som finns i däggdjur, och kan sätta igång det endocannabinoida systemet precis lika bra som de cannabinoider vi själva producerar.

Det har gjorts vetenskapliga studier under de senaste åren för att se vilka samband det finns mellan CBD och minskad stress och ångest. Resultaten har visat sig vara lovande, men det krävs fortfarande mycket mer forskning innan man kan säga något med säkerhet.

Ekonomi

Stopp för dubblade avgifter på Heathrow

Heathrowflygplatsen verkar inte få höja passageraravgifterna så mycket som ägarna hoppats. Arkivbild
Foto: Matt Dunham AP/TT
Ekonomi
Ekonomi

Den brittiska flygmyndigheten CAA vill begränsa utrymmet för planerade höjningar av passageraravgifter på Heathrowflygplatsen, som brottas med finansiella problem i pandemins spår.

Flygplatsen, Storbritanniens största, hade föreslagit avgifter på upp till 43 pund (cirka 510 kronor) per passagerare. Men myndigheten vill att avgifterna i stället läggs på högst 34:40 pund (cirka 410 kronor) per passagerare.

I fjol låg avgifterna på 22 pund per passagerare.

CAA:s förslag till vilka passageraravgifter som är okej kommer att färdigställas nästa år och kommer då gälla från sommaren 2022 och fem år framåt.

Heathrowflygplatsen ägs av en grupp investerare där bland annat spanska Ferrovial och statliga fonder från Kina och Qatar ingår.

Ekonomi

Bitcoin lyfter – närmar sig historiskt rekord

Kryptovalutan bitcoin lyfter inför börsnotering av en så kallad ETF-fond som ska handla i terminskontrakt för kryptovalutor. Arkivbild.
Foto: Janerik Henriksson/TT
Ekonomi
Ekonomi

Kryptovalutan bitcoin stiger och närmar sig historiska rekordnivåer. Lyftet kommer inför en väntad börsnotering på Wall Street av en ny så kallad ETF-fond, som kan dra till sig mer investeringsflöden in i kryptovalutor.

Bitcoinkursen har lyft med 40 procent i oktober. Uppgången fortsätter nu med 1,1 procent och kursen ligger nu på drygt 62 000 dollar per bitcoin, vilket kan jämföras med den historiska rekordnivån från april på 64 895 dollar per bitcoin.

Det som eldar på intresset för kryptovalutan är den väntade noteringen av bolaget Proshares Bitcoin Strategy ETF, som dock måste få grönt ljus från USA:s finansmyndighet SEC för att kunna gå vidare med sina börsplaner.

ETF-fonden kommer inte att investera direkt i kryptovalutor utan i terminskontrakt på Chicagobörsen.

Ekonomi

Pandemin fick ersättningarna att skjuta i höjden

Pandemin fick sjuktalen – och ersättningarna – att öka kraftigt. Arkivbild.
Foto: Isabell Höjman/TT
Ekonomi
Ekonomi Under pandemin har utbetalningarna från socialförsäkringen ökat kraftigt, framför allt ersättning för karens, vab och sjukpenning. Företagens sjuklönekostnader är den största utgiftsposten bland pandemiersättningarna

Ersättning för karens kunde sökas från 11 mars 2020 till och med 30 september 2021 för att minska smittspridningen och öka incitamentet att stanna hemma från jobbet även vid lindriga symptom.

Ersättningen har betalats ut till drygt 2,1 miljoner människor, vilket motsvarar cirka 40 procent av den arbetsföra befolkningen. Totalt har drygt 8 miljoner karensdagar ersatts till ett belopp av drygt 6,3 miljarder kronor, skriver Försäkringskassan i ett pressmeddelande.

Under pandemin har det betalats ut drygt 13 miljoner vabbdagar till ett totalt belopp av 13 miljarder kronor. Pandemin har inte medfört att det vabbats för fler barn än tidigare, utan ökningen beror främst på att antalet vabbdagar per barn har ökat.

Ökning med 140 procent

Under 2020 betalades det ut 9,5 dagar per barn jämfört med 7,7 dagar året innan. Fördelningen mellan kvinnor och män som har vabbat är på liknande nivå som året före pandemin, cirka 61 procent av alla vab-dagar tas ut av kvinnor.

Under mars och april 2020 ökade antalet sjukfall med över 140 procent jämfört med mars 2019. Efter april 2020 har antalet startade sjukfall gått ned till ungefär samma nivåer som tidigare år, med undantag för en period under sena hösten 2020.

Ersättning till arbetsgivare för höga sjuklönekostnader är en befintlig ersättning som under perioden april 2020 till juli 2020 utökades till att täcka hela sjuklönekostnaden. Därefter har ersättning för höga sjuklönekostnader beräknats enligt olika procentsatser beroende på hur höga kostnader arbetsgivaren haft.

Största utgiftsposten

Rätten till ersättning beslutades av Försäkringskassan och pengarna krediterades sedan företagens konto hos Skatteverket. Under perioden maj 2020 till september 2021 har 29,4 miljarder kronor betalats ut, vilket gör den till den största utgiftsposten bland de tillfälliga pandemiersättningarna.

Som jämförelse betalades det under år 2019 ut cirka 1,1 miljarder kronor i ersättning för höga sjuklönekostnader.

Kristina Erkenborn/TT

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL