Ekonomi

Volvo Cars ansöker om att bygga batterifabrik

Volvo Cars fabrik i Torslanda igen. Arkivbild
Foto: Adam Ihse/TT
Ekonomi
Ekonomi
PREMIUM

Biltillverkaren Volvo Cars har ansökt om en utbyggnad av sin fabrik i Torslanda. På totalt 112 hektar mark ska det bland annat bli en batterifabrik enligt de handlingar, som Göteborgs-Posten tagit del av.

Projektet omfattar motsvarande 224 fotbollsplaner enligt ansökan till Göteborgs stadsbyggnadskontor och i en bifogad plankarta finns just planerna på en batterifabrik angivna. Företaget har sedan tidigare meddelat ett samarbete med svenska batteriföretaget Northvolt och att man ska bygga en gemensam fabrik, var fabriken ska etableras har dock inte klarlagts.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Norra Skåne Premium
  • NorraSkåne.se - Alla artiklar på NorraSkåne.se
  • Norra Skåne-kortet - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Ekonomi

Mer minusränta för danska Nordeakunder

Dyrare spara hos Nordea i Danmark. Arkivbild.
Foto: Henrik Montgomery/TT
Ekonomi
Ekonomi

Nu blir det ännu dyrare för danska Nordeakunder att stoppa in pengarna på ett sparkonto. Räntan för privatkunder låg redan innan på minus 0,6 procent, nu sänks den ytterligare, till 0,7 procent för belopp över 100 000 danska kronor.

För 250 000 danska kronor innestående på ett sparkonto ett år landar notan på 1 050 kronor.

Anledningen är att landets centralbank nyligen sänkt räntan ytterligare.

"Det här är en konsekvens av den historiskt låga räntenivån som har präglat dansk ekonomi i många år", skriver banken på sin hemsida.

Ekonomi

Färre jobbar – fler behöver vård

Sveriges kommuner och regioner presenterar ekonomisk rapport. Arkivbild.
Foto: Henrik Montgomery/TT
Ekonomi
Ekonomi Färre som jobbar och fler som behöver vård och omsorg. Så ser Sveriges framtid ut. En tuff uppgift väntar landets kommuner.

Befolkningsutvecklingen innebär att det blir färre barn, färre i arbetsför ålder och en snabbare ökning av dem över 80 år, enligt Statistiska centralbyråns senaste befolkningsprognos.

Det påverkar kommunerna rejält inom ett par år, enligt Annika Wallenskog, chefsekonom på Sveriges kommuner och regioner, SKR, som presenterar SKR:s oktoberupplaga av Ekonomirapporten.

– Det blir ett högre demografiskt tryck, säger hon, och förklarar att färre som jobbar får bekosta välfärden samtidigt som fler behöver vård och hjälp.

Rekryteringsproblem

Befolkningsutvecklingen påverkar både företag och industrier som får svårt att få tag på folk, och kommuners och regioners egen rekrytering av personal. Samtidigt finns väldigt många som står långt från arbetsmarknaden, trots att de så väl skulle behövas.

– Det är därför så viktigt att långtidsarbetslösheten minskar.

Men för kommunernas och regionernas del behöver också resurserna användas smartare, och framför allt behöver verksamheterna i både vården och kommunerna digitaliseras mer för att utmaningarna med arbetskraftsbrist ska klaras, förklarar hon. Enligt Annika Wallenskog ligger Sverige efter många andra länder.

– Ta till exempel bygglovsansökningar. De kan göras mer digitalt, och i vården skulle övervakning och monitorering av sjuka kunna öka, så att patienter slipper resa på läkarbesök.

– Staten och kommunerna behöver samverka om digitaliseringen, så att vi använder resurserna rätt.

Tufft för regionerna

I regionerna ser ekonomin tuffare ut än i kommunerna.

– 7 av 21 regioner har underskott, men alla har det tufft.

Visst, både kommuner och regioner har fått en massa statsbidrag under pandemin som räddar upp läget nu, men de kommer att ta slut. Just riktade statsbidrag är ett problem, enligt Wallenskog, för det blir både krångligt och byråkratiskt med riktade pengar och en massa regler.

Anders Knape, ordförande för SKR, konstaterar att klimatförändringarna kommer att påverka kommunerna rejält framöver, och att en massa saker görs för att möta detta. Både av kommunerna själva och från andra håll.

– Men vi behöver ett bättre underlag för analys om vad som görs redan och vad som krävs, säger han.

SKR ska därför undersöka detta fram till i mars 2023.

Likaså behövs en särskild sammanställning av kommunernas och regionernas egna erfarenheter av pandemin. Många har gjort egna utvärderingar, och den statliga Coronakommissionen gör också sin undersökning.

– Men vi behöver också samla våra egna erfarenheter och utvärdera vad vi gjort själva, säger Anders Knape.

Rättat: SKR:s undersökning av klimatförändringarna pågår till mars 2023.

FAKTA

Fakta: Fortfarande lågkonjunktur

Kommunernas ekonomier stärks av konjunkturuppgången och en expansiv finanspolitik, enligt Sveriges kommuner och regioner (SKR).

Men vi är fortfarande i lågkonjunktur konstaterar SKR, med hänvisning till antalet arbetade timmar. "Trots sysselsättningsuppgången efter pandemins första fas ligger antalet arbetade timmar för andra kvartalet i år 2 procent lägre än kvartalet före pandemin. Det råder därmed ingen tvekan om att Sverige fortfarande befinner sig i en lågkonjunktur", skriver SKR:s ekonomer i rapporten.

SKR räknar med en BNP-tillväxt på 4,4 procent i år och 3,6 procent 2022, och kommunernas och regionernas ekonomier är inne i en relativt stark fas.

Enligt SKR:s prognos beräknas kommunernas skatteintäkter lyfta till 515 miljarder kronor i år, upp från 487 miljarder 2020. Prognosen för 2022 ligger på 534 miljarder.

För regionerna räknar SKR med att skatteintäkterna stiger till 288 miljarder i år, upp från 272 miljarder 2020. Nästa år väntas intäkterna fortsätta uppåt till 298 miljarder.

Källa: SKR:s Ekonomirapport oktober 2021

Ekonomi

Ökad risk för räntehöjningar

Högre elpriser har bidragit till att lyfta inflationen i Sverige till den högsta nivån sedan oktober 2008. Arkivbild.
Foto: Terje Pedersen NTB/TT
Ekonomi
Ekonomi Sannolikheten för att Riksbanken höjer reporäntan redan nästa år har ökat till över 50 procent, enligt prissättningen på marknaden.
Och till hösten 2024 räknar marknaden med att Riksbanken hunnit med tre höjningar, skriver SEB-ekonomen Olle Holmgren i en rapport.

Detta står i skarp kontrast till Riksbankens räntebana – det vill säga Riksbankens prognos för reporäntan de närmaste tre åren – som ligger kvar på noll tre år framåt.

SEB:s ekonomer har en kortare prognoshorisont, men räknar inte heller med några höjningar av reporäntan de närmaste två åren.

Marknadens förväntningar på räntehöjningar har ökat i takt med att inflationen tagit fart, både i Sverige och omvärlden.

I september steg inflationstakten enligt måttet KPIF till 2,8 procent enligt Statistiska centralbyrån (SCB) – den högsta inflationstakten sedan oktober 2008.

Riksbankens inflationsmål ligger på 2 procent.

Mycket av inflationstrycket just nu handlar dock om energipriser och exklusive energipriser låg KPIF-inflationen i augusti på 1,5 procent.

KPIF-inflationen, som sedan en tid används som målvariabel av Riksbanken, mäter konsumentprisutvecklingen, men räknar bort de direkta effekterna av väntade förändringar i penningpolitiken.

Joakim Goksör/TT

Ekonomi

Uppåt på Stockholmsbörsen

Uppåt på börsen. Arkivbild.
Foto: Joakim Ståhl/SvD/TT
Ekonomi
Ekonomi Stockholmsbörsen stiger i linje med ledande Europabörser efter en rapporttät morgon. OMXS-index har vid lunchtid gått upp med 0,5 procent.

Telekomjätten Ericssons aktie stiger 0,7 procent efter en svag inledning på börsdagen i kölvattnet på en delårsrapport. Rapporten var starkare än väntat, men det är störningar i leveranskedjan och fortsatt motvind i Kina oroar marknaden.

Mobiloperatören Tele 2:s aktie drar samtidigt nedåt med ett kursfall på 4,4 procent efter en delårsrapport som på pappret låg i linje med förväntningarna.

Bygghandelskedjan Byggmax – en av årets börsvinnare – slog förväntningarna i tredje kvartalet enligt en delårsrapport. Aktien stiger 2 procent.

Fastighetsbolagen Kungsleden och Castellum har också presenterat delårssiffror. Castellums aktie stiger 0,1 procent, medan Kungsledens aktie backar 0,2 procent.

Bland dragloken i OMXS30-index, med de 30 mest omsatta aktierna, hittar man bland annat byggkoncernen Skanska och verkstadsjätten Sandvik, upp med 2,1 respektive 1,9 procent. Gruvkoncernen Boliden är också en av de tyngre vinnarna, upp med 1,5 procent.

Ekonomi

Ingves: Inflationen väntas falla tillbaka

Riksbankschef Stefan Ingves räknar fortsatt med att den ovanligt höga inflationen faller tillbaka en bit in på nästa år. Arkivbild.
Foto: Pontus Lundahl/TT
Ekonomi
Ekonomi Det kraftigt stigande inflationstrycket oroar många. Dock inte riksbankschefen Stefan Ingves.
– Vi räknar med att inflationen kommer att toppa de närmaste månaderna och sedan klinga av, säger han.

Stefan Ingves uttalade sig tillsammans med vice riksbankschef Martin Flodén i en utfrågning i finansutskottet under tisdagsförmiddagen.

Fokus låg av naturliga skäl till stor del kring inflationsfrågan. Hur mycket kan den stiga och framförallt, hur länge kommer den att ligga på nuvarande nivå?

Hög månadssiffra

Enligt riksbankschefen bedöms dock inflationstrycket vara ett övergående problem för svensk ekonomi.

– Den bedömning vi gör är att när utbudsbegränsningarna klingar av så kommer det rätta till sig, säger Ingves, och gör bedömningen att inflationen kommer som högst nå 3,2 procent de närmaste månaderna.

För bara ett par dagar sedan kom just nya inflationssiffror från Statistiska centralbyrån (SCB) som redovisade en så kallad KPIF-inflation på 2,8 procent för september. Det är den högsta månadssiffran sedan finanskrisen hösten 2008.

Ingves poängterar dock att det som nu framförallt driver inflationen uppåt är stigande energipriser där bland annat oljepriset stigit kraftigt uppåt de senaste månaderna.

– Vår bedömning är att el- och oljepriserna inte stiger hur länge som helst utan dessa kommer så småningom klinga av och vi ser i dagsläget inget tungt underliggande inflationstryck. Har vi rätt är det ingen större dramatik i detta.

Frågor om bubblor

Från Riksbanken ser man därför en fortsatt expansiv penningpolitik samtidigt som man löpande följer energi- och producentpriserna liksom löneutvecklingen.

På utfrågningen fick också Ingves frågor om aktiemarknaden och en eventuell risk för bubblor där.

Där var dock riksbankschefen fåordig:

– Det vill jag inte uttala mig om. I de flesta fall vet man inte förrän efteråt om det var en bubbla, men i en värld där realräntan varit låg under lång tid driver man in mycket kapital in i aktiemarknaderna och någon gång kan riskerna bli höga, konstaterade Ingves.

Tobias Österberg/TT

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Native NSK

Ökat intresse för att investera i aktier bland unga

www.lotsia.se

Sedan pandemin slog till har världen inte varit sig lik. Hela städer, samhällen och länder har varit tvungna att förändra sina beteenden bara för att klara av att leva med och hantera detta förödande virus som nu har härjat i över ett års tid. Det har varit allt annat än lätt, och det är inte många som kommer komma ur detta helskinnade. Något som dock fått ett rejält uppsving sen pandemin slog till är vår värld online, det vill säga allt som finns att tillgå på nätet och som tillhör kategorin ”digitalt”. Detta har i sin tur lett till att allt fler skaffat sig nya intressen relaterat till bland annat ekonomi.

En kategori inom just detta område, som vuxit sig allt större under de senaste åren, är intresset för investeringar. Närmare bestämt för investeringar i aktier, och det främst bland unga.

Tillgängligheten online öppnar nya dörrar och möjligheter

En fördelaktig egenskap som en stor del av den yngre generationen besitter, det inte minst på grund av att de fötts in i och vuxit upp med den digitala världen, är tron om och förhoppningen på att i princip alla har möjligheten att göra allt. Och det utan att det bara används som ett uttryck för att skapa samhörighet.

Många unga är idag otroligt företagsamma, de kommer på nya idéer, tar tillvara på minsta lilla chans de får och ser inga hinder i att gå sin egen väg. Trots att detta till mångt och mycket kommer från att det idag är möjligt att göra i princip allt via nätet så är detta något som känns lovande för framtidens samhällsbestånd.

Aktier har aldrig tidigare varit så aktuellt

Något som väldigt många intresserat sig för nu när vi varit så begränsade i ”vårt riktiga liv” är just investeringar och sparande online. Här är framförallt investeringar i aktier en kategori som vuxit och blivit otroligt omtalat bland unga.

Tänker man efter är det inte så konstigt, för i dessa tider har i princip alla haft möjligheten att göra bra affärer på börsen. Trots att marknaden har svängt en hel del finns det tydliga tecken på att de allra flesta aktier har tagit en rejäl sväng uppåt. Detta har i sin tur gjort att fler intresserat sig för att kunna ”tjäna pengar på aktier”.

Mycket som talar för att det kan gå bra

Visst är det bra att unga tar saken i egna händer och engagerar sig i saker som kan bidra till en bra ekonomi på sikt. Men samtidigt är det viktigt att man kommer ihåg att detta enorma intresse som skapats på senaste tiden kommer från att det under senaste tiden varit ”relativt enkelt” på marknaden – många har kunnat tjäna pengar utan att ha särskilt stor kunskap.

Att det är så enkelt att handla och göra bra affärer beror också på den tillgänglighet av information som finns att tillgå online idag. Självklart är det något som underlättar för alla unga som vill investera och spara på egen hand.

Bara en sådan sak som att du när och var som helst kan jämföra olika handelsplattformar, exempelvis Avanza eller Nordnet, mot varandra innebär att åtkomsten är större än vad den någonsin varit tidigare. Och detta både på gott och ont.

Marknaden har tagit det lite för långt

En rätt riskfylld följd av denna marknad som vi har kunnat ta del av under de senaste åren, framförallt sen pandemin slog till, är att det ökade intresset för aktieinvesteringar kan gå lite för långt.

Bland unga har det till och med gått så långt att vissa tar snabblån för att kunna investera. För de som är nya på bollen och som kanske inte själva har så mycket pengar att ta av, eller som har läst om något i stil med att ”nu är tiden för att bli rik på aktier”, kan det vara väldigt lätt att bli lurad till att låna pengar för att kunna vara med. Förhoppningsvis får just det en ändring snart.

Ekonomi

Stopp för dubblade avgifter på Heathrow

Heathrowflygplatsen verkar inte få höja passageraravgifterna så mycket som ägarna hoppats. Arkivbild
Foto: Matt Dunham AP/TT
Ekonomi
Ekonomi

Den brittiska flygmyndigheten CAA vill begränsa utrymmet för planerade höjningar av passageraravgifter på Heathrowflygplatsen, som brottas med finansiella problem i pandemins spår.

Flygplatsen, Storbritanniens största, hade föreslagit avgifter på upp till 43 pund (cirka 510 kronor) per passagerare. Men myndigheten vill att avgifterna i stället läggs på högst 34:40 pund (cirka 410 kronor) per passagerare.

I fjol låg avgifterna på 22 pund per passagerare.

CAA:s förslag till vilka passageraravgifter som är okej kommer att färdigställas nästa år och kommer då gälla från sommaren 2022 och fem år framåt.

Heathrowflygplatsen ägs av en grupp investerare där bland annat spanska Ferrovial och statliga fonder från Kina och Qatar ingår.

Ekonomi

Bitcoin lyfter – närmar sig historiskt rekord

Kryptovalutan bitcoin lyfter inför börsnotering av en så kallad ETF-fond som ska handla i terminskontrakt för kryptovalutor. Arkivbild.
Foto: Janerik Henriksson/TT
Ekonomi
Ekonomi

Kryptovalutan bitcoin stiger och närmar sig historiska rekordnivåer. Lyftet kommer inför en väntad börsnotering på Wall Street av en ny så kallad ETF-fond, som kan dra till sig mer investeringsflöden in i kryptovalutor.

Bitcoinkursen har lyft med 40 procent i oktober. Uppgången fortsätter nu med 1,1 procent och kursen ligger nu på drygt 62 000 dollar per bitcoin, vilket kan jämföras med den historiska rekordnivån från april på 64 895 dollar per bitcoin.

Det som eldar på intresset för kryptovalutan är den väntade noteringen av bolaget Proshares Bitcoin Strategy ETF, som dock måste få grönt ljus från USA:s finansmyndighet SEC för att kunna gå vidare med sina börsplaner.

ETF-fonden kommer inte att investera direkt i kryptovalutor utan i terminskontrakt på Chicagobörsen.

Ekonomi

Pandemin fick ersättningarna att skjuta i höjden

Pandemin fick sjuktalen – och ersättningarna – att öka kraftigt. Arkivbild.
Foto: Isabell Höjman/TT
Ekonomi
Ekonomi Under pandemin har utbetalningarna från socialförsäkringen ökat kraftigt, framför allt ersättning för karens, vab och sjukpenning. Företagens sjuklönekostnader är den största utgiftsposten bland pandemiersättningarna

Ersättning för karens kunde sökas från 11 mars 2020 till och med 30 september 2021 för att minska smittspridningen och öka incitamentet att stanna hemma från jobbet även vid lindriga symptom.

Ersättningen har betalats ut till drygt 2,1 miljoner människor, vilket motsvarar cirka 40 procent av den arbetsföra befolkningen. Totalt har drygt 8 miljoner karensdagar ersatts till ett belopp av drygt 6,3 miljarder kronor, skriver Försäkringskassan i ett pressmeddelande.

Under pandemin har det betalats ut drygt 13 miljoner vabbdagar till ett totalt belopp av 13 miljarder kronor. Pandemin har inte medfört att det vabbats för fler barn än tidigare, utan ökningen beror främst på att antalet vabbdagar per barn har ökat.

Ökning med 140 procent

Under 2020 betalades det ut 9,5 dagar per barn jämfört med 7,7 dagar året innan. Fördelningen mellan kvinnor och män som har vabbat är på liknande nivå som året före pandemin, cirka 61 procent av alla vab-dagar tas ut av kvinnor.

Under mars och april 2020 ökade antalet sjukfall med över 140 procent jämfört med mars 2019. Efter april 2020 har antalet startade sjukfall gått ned till ungefär samma nivåer som tidigare år, med undantag för en period under sena hösten 2020.

Ersättning till arbetsgivare för höga sjuklönekostnader är en befintlig ersättning som under perioden april 2020 till juli 2020 utökades till att täcka hela sjuklönekostnaden. Därefter har ersättning för höga sjuklönekostnader beräknats enligt olika procentsatser beroende på hur höga kostnader arbetsgivaren haft.

Största utgiftsposten

Rätten till ersättning beslutades av Försäkringskassan och pengarna krediterades sedan företagens konto hos Skatteverket. Under perioden maj 2020 till september 2021 har 29,4 miljarder kronor betalats ut, vilket gör den till den största utgiftsposten bland de tillfälliga pandemiersättningarna.

Som jämförelse betalades det under år 2019 ut cirka 1,1 miljarder kronor i ersättning för höga sjuklönekostnader.

Kristina Erkenborn/TT

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL