Utrikes

Tyskarna till Laschet: "Nein"

Armin Laschet. Bild från presskonferens i måndags.
Foto: Michael Kappeler/DPA/AP/TT
Utrikes
Utrikes Tyskarna verkar inte hålla med Armin Laschet. Drygt två av tre säger att det är fel av den kristdemokratiske kandidaten att försöka bli näste förbundskansler.
PREMIUM

71 procent svarar nej på frågan om Laschet gör rätt efter CDU/CSU:s förlust i söndagens val, enligt en opinionsmätning i Augsburger Allgemeine. Kristdemokraterna gjorde ett dåligt val, och blev mindre än maktrivalen SPD, men Laschet har sagt att han ändå vill försöka sy ihop en koalition.

Frågan kan därmed avgöras av de mindre partierna De gröna och FDP – den sida de ansluter sig till väntas kunna bilda regering.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Norra Skåne Premium
  • NorraSkåne.se - Alla artiklar på NorraSkåne.se
  • Norra Skåne-kortet - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Utrikes

Krav på nya brittiska restriktioner

Antalet konstaterade fall av covid-19 ökar i Storbritannien. Arkivbild från London.
Foto: Frank Augstein/AP/TT
Utrikes
Utrikes Forskare sätter press på den brittiska regeringen och kräver återinförda restriktioner mot covid-19, eftersom sjuktalen fortsätter stiga i landet.

Under måndagen rapporterades 49 146 nya coronafall i Storbritannien, vilket är den högsta siffran sedan i mitten av juli. Uppgången gör att flera forskare nu manar till nya restriktioner.

Regeringen hävde många pandemirestriktioner i juli, då användandet av munskydd blev frivilligt och den sociala distanseringen slopades.

Det fanns farhågor om en skarp uppgång i antalet fall direkt efter att restriktionerna togs bort. Så blev det inte, men antalet fall låg kvar på en hög nivå och har nyligen börjat öka igen. Det gäller även sjukhusinläggningar och dödsfall.

Antalet döda den senaste tiden är dock betydligt lägre än förra gången antalet smittade var lika hög, då en stor del av befolkningen inte var vaccinerad.

Enligt kritiker går det alldeles för långsamt med en tredje vaccindos i landet. Eftersom vaccinationerna kom i gång snabbt har miljoner människor nu varit vaccinerade i mer än ett halvår, vilket kan innebära att immuniteten avtagit, anser vissa experter.

I september sade premiärminister Boris Johnson att landet kanske kommer att behöva ta till en "plan B", och återinföra restriktioner om fallen fortsatte öka. För tillfället säger sig regeringen dock inte ha planer på detta.

Utrikes

"Utpressning" och "lakejer" – strid om Polen i EU

Polens premiärminister Mateusz Morawiecki talar inför EU-parlamentet i Strasbourg.
Foto: Ronald Wittek/AP/TT
Utrikes
Utrikes Polen tänker inte lämna EU, men inte heller vika sig för utpressning, varslar premiärminister Mateusz Morawiecki.
Ni vill bara stoppa in era lakejer, kontrar oppositionen.
Striden om polsk lag kontra EU-fördragen blir allt mer infekterad.

Inför EU-parlamentets ledamöter i Strasbourg står Morawiecki på sig i en debatt under tisdagsmorgonen.

– Jag kan inte tillåta EU-politiker att utöva utpressning mot Polen. Polens invånare är inte blinda och döva. Vi kan inte och kommer inte att vara tysta, säger premiärministern i sitt tal på temat om rättsstatssituationen i Polen.

Debatten har tillkommit efter den polska författningsdomstolens beslut nyligen om att delar av EU:s fördrag inte är förenliga med Polens grundlag. Utslaget har skakat om rejält och väckt farhågor om ett hotande polskt utträde ur EU eller att grunden för hela EU-samarbetet riskerar att falla ihop.

Oroad EU-bas

Krav har framförts om att övriga EU måste agera och rentav hålla inne EU-medel till Polen om inte landet ändrar sig.

EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen lovar i tisdagens debatt att kommissionen kommer att agera, men nämner än så länge bara vilka alternativ som finns – inte vad man tänker göra.

– Men jag kan direkt säga att jag är djupt oroad. Det här utslaget underminerar skyddet för rättsväsendets oberoende. Utan oberoende domstolar ges folk mindre skydd och därmed är deras rättigheter i fara, menar von der Leyen.

"Krypande revolution"

Polen delar dock inte alls kommissionens syn på saken. Enligt Morawiecki handlar Polens agerande bara om att klarlägga vem som är ansvarig för vad och att det inte kan vara upp till EU:s domstol att tänja på vad som EU har rätt att göra.

– EU är inte en stat. Det är medlemsstaterna som avgör vilka kompetenser som ska delegeras. Vi har delegerat mycket till EU, men inte allt, betonar Morawiecki.

Han varnar nu för en "krypande revolution" inom EU:s institutioner, som han anklagar för att vilja ha en centralstat som kan tvinga "provinserna" att göra som de vill.

Både Morawiecki och von der Leyen är samtidigt noga med att utropa såväl "Leve Polen" som "Leve EU".

– Det är den bästa platsen under solen, bedyrar Morawiecki, hoppas på fortsatt dialog och föreslår att man exempelvis skulle kunna inrätta en kammare i EU:s domstol med representanter för ländernas författningsdomstolar.

Marionetter?

I EU-parlamentet är debatten både hård och infekterad. Den polska regeringens åsikt om att EU håller på att smygcentraliseras delas främst av ytterhögern och de egna stödpartierna, som anser att kommissionen agerar politiskt.

– Ni vill ha tillbaka era marionetter som går med på allt vad ni säger. Men mitt land är oberoende och bara polackerna kan bestämma vem som styr, fräser Patryk Jaki, polsk ledamot för justitieminister Zbigniew Ziobros ytterhögerparti SP.

Den polska oppositionen fräser lika intensivt tillbaka.

– Det här handlar bara om att ni ska kunna hota och ersätta alla oberoende domare med era lakejer, skäller förre utrikesministern Radek Sikorski från konservativa PO.

Väntar på besked

I Luxemburg sitter samtidigt länders EU-ministrar samlade för att bland annat tala om just rättsstatsläget och förbereda veckans EU-toppmöte, där den polska frågan lär bli ett centralt ämne.

– Det är en angelägenhet för alla EU:s medlemsländer att vi har oberoende domstolar i alla 27 länder. Det är helt nödvändigt för att vår inre marknad ska fungera och för att vi ska ha den tillit som krävs, säger EU-minister Hans Dahlgren (S) till SR Ekots korrespondent.

Han väntar nu på besked om vad EU-kommissionen tänker göra.

– Det finns ju olika instrument som använts tidigare och vi kommer snart att få ett nytt instrument som handlar om att man kan hålla inne pengar till länder som inte fullt ut respekterar rättsstatens principer. Men vad man ska göra just nu i just det här fallet det får kommissionen först tala om, säger Dahlgren.

Wiktor Nummelin/TT

EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen säger sig vara 'djupt oroad' över den polska författningsdomstolens syn på EU-lag kontra landets grundlag.
EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen säger sig vara "djupt oroad" över den polska författningsdomstolens syn på EU-lag kontra landets grundlag.
Foto: Ronald Wittek/AP/TT

FAKTA

Fakta: Vad gör EU-kommissionen?

EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen flaggar i EU-parlamentet för tre olika alternativ i hanteringen av Polen:

* Alternativ ett är en så kallad överträdelseprocedur, "där vi juridiskt utmanar den polska författningsdomstolens utslag".

* Alternativ två är den nya konditionalitetsmekanism som infördes för att skydda mot missbruk av EU-pengar: "Den polska regeringen måste nu förklara hur den tänker skydda europeiska pengar", säger von der Leyen.

* Alternativ tre är den process som avhandlas i EU-fördragets artikel 7, där ett land i slutändan kan bli av med sin rösträtt i EU-sammanhang. "Den författningsdomstol som nu ifrågasätter vårt fördrag är samma domstol som vi i artikel 7-förfarandet inte anser vara oberoende och legitim", säger kommissionsordföranden.

Utrikes

Protest på spanskt museum – hot om självmord

Pradomuseet i Madrid. Arkivbild.
Foto: Paul White/AP/TT
Utrikes
Utrikes

Sex demonstranter har ockuperat ett rum på det berömda Pradomuseet i Spaniens huvudstad Madrid. De hotar att ta sina liv inom sex timmar om regeringen inte tillmötesgår deras krav, rapporterar spanska medier.

Demonstranterna uppger sig vara överlevare efter den massförgiftning som inträffade för 40 år sedan i Spanien, orsakad av rapsolja förgiftad med anilin, då tiotusentals insjuknade och hundratals avled.

Enligt Radio Madrid uppger demonstranterna att de kommer begå självmord med piller inom sex timmar, och "direktsända sin eviga vila", om inte premiärminister Pedro Sánchez hörsammar den kravlista som gruppen publicerat.

Kraven innefattar bland annat officiell statlig "moralisk ersättning", att utredningen om katastrofen återupptas, och en översyn av systemet för sjukpension.

Joel Malmén/TT

Utrikes

Dom: Colombia bär skuld för grym kidnappning

Colombias President Iván Duque Márquez.
Foto: UNTV/AP/TT
Utrikes
Utrikes

Landet Colombia bär ansvar för det våld som journalisten Jineth Bedoya utsattes för i samband med en kidnappning 2000, slår Interamerikanska domstolen för mänskliga rättigheter (IACHR) fast.

Händelserna gentemot Bedoya kunde inte ha utförts utan den colombianska statens "medgivande och samarbete" eller åtminstone med dess fördragsamhet, skriver IACHR. Domstolen är knuten till den panamerikanska samarbetsorganisationen OAS, men är separat från människorättskommissionen som också på engelska förkortas IACHR.

Bedoya kidnappades, våldtogs under timmar och dumpades på en övergiven väg i maj 2000 när hon skrev om Colombias högerextrema paramilitära grupper.

Några av gärningsmännen har fällts för dådet. De tillhörde en högerextrem milis som bekämpade landets vänstergerillagrupper.

Colombia har tidigare bett Jineth Bedoya om ursäkt och president Iván Duque Márquez skriver nu på Twitter att man till fullo accepterar IACHR:s beslut.

Utrikes

Nordkorea har provskjutit ny robot

Tv-rapportering i Japan om Nordkoreas robottester. Roboten på bilden är dock inte den senast testade.
Foto: Koji Sasahara/AP/TT
Utrikes
Utrikes Nordkorea har avfyrat en ballistisk robot över Japanska havet.
Det antas handla om en så kallad SLBM, engelsk förkortning för robotar som kan avfyras från ubåtar, uppger Sydkoreas militär.

"Vår militär har upptäckt en oidentifierad ballistisk kortdistansrobot som antas vara en SLBM som avfyrats från Nordkorea", meddelar Sydkoreas militär. Enligt militären var uppskjutningsplatsen ett skeppsvarv i kuststaden Sinpo, där ubåtar nyligen synts på satellitfotografier.

Roboten ska ha skjutits mot havet öster om halvön.

"Sydkoreansk och amerikansk underrättelsetjänst analyserar noggrant för att få mer klarhet", skriver militären.

En viktig frågeställning är om roboten avfyrades från en fungerande ubåt eller från någon typ av undervattensplattform eller pråm.

Nordkorea har de senaste veckorna provskjutit flera olika typer av robotar. Bland annat säger sig landet ha testat en så kallad hypersonisk robot, en teknik som beskrivs som ett framtida supervapen.

Vill ha nya samtal

Det senaste testet fördöms av USA:s militär, som uppmanar landet att "avstå från ytterligare destabiliserande handlingar".

USA har skickat en förfrågan om att inleda nya samtal med styret i Pyongyang.

– Vi eftersträvar diplomati med Nordkorea för att få till konkreta framsteg som leder till ökad säkerhet för USA och våra allierade, säger USA:s särskilda Nordkoreasändebud Sung Kim efter att ha träffat sin sydkoreanska motsvarighet i Washington.

– Vi har inget fientligt uppsåt mot Nordkorea och vi hoppas att vi får till ett möte utan förbehåll, tillägger han.

Sydkoreas säkerhetsråd har hållit ett extrainsatt möte om uppskjutningen under tisdagen, och manar sitt grannland i norr att delta i en dialog.

Upptrappad spänning

Samtalen mellan USA och Nordkorea har legat på is sedan dåvarande presidenten Donald Trump träffade diktatorn Kim Jong-Un vid ett toppmöte i Hanoi 2019. Länderna kom överens om nedrustning, men överenskommelsen visade sig snart sakna substans.

Nordkorea har flera internationella sanktionsprogram emot sig på grund av sina kärnvapen- och robotprogram och landet skyller den upptrappade spänningen på USA.

FAKTA

Fakta: Nordkorea

Det kommunistiska Nordkorea grundades med sovjetisk hjälp 1948, sedan Korea delats upp i en amerikansk och en sovjetisk ockupationszon efter andra världskriget. Ett inbördeskrig mellan Nord och Syd rasade 1950–53. Länderna har aldrig slutit fred, utan ett vapenstillestånd råder fortfarande.

Den officiella ideologin i Nordkorea hyllar "nationellt oberoende" och "självtillit". I praktiken har det inneburit isolationism, förtryck och svält för de cirka 25 miljoner invånarna.

Godtyckliga gripanden av regimkritiker, brist på rättssäkerhet samt tortyr och misshandel av fångar i landets fängelser och fångläger är omfattande. Uppgifter visar också på att landet praktiserar offentliga avrättningar för brott som stöld av statlig egendom och hamstring av mat, liksom för grova brott. Enligt människorättsorganisationen Amnesty International och människor som flytt Nordkorea under 2000-talet förekommer stora arbetsläger för dissidenter.

Nordkorea är samtidigt en kärnvapenstat och ett militariserat samhälle som lägger stora resurser på sitt försvar. Enligt FN:s resolutioner får landet inte avfyra ballistiska robotar eller utföra kärnvapentester. Upprepade brott mot dessa resolutioner har lett till att landet utsatts för omfattande sanktioner.

Källor: Landguiden/UI, NE med flera

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Casinopiloten

BankID - den perfekta legitimationen online!

Casinopiloten Idag använder vi oss av internet och våra mobiltelefoner till det mesta. I Sverige har vi nu haft tillgång till BankID som e-legitimation ett par år och det blir mer och mer populärt.

Det klassas som en säker betalmetod och identifiering av gällande personer vid beställningar online eller för att legitimera sig hos olika myndigheter, banker eller andra företag.

Andra länder använder sig givetvis också av liknande elektroniska tjänster som BankID. Norge är det land som har en e-legitimation som är mest likt hur det fungerar för oss när vi använder oss av bankID som legitimering. Skillnaden med Norges e-legitimering och vår svenska är att deras e-legitimering görs via mobiloperatörens inblandning. De tar dessutom en avgift för varje gång som tjänsten används.

BankID är Sveriges absolut största och mest använda e-legitimation och har utfärdats av totalt 12 banker som i samarbete erbjuder tjänsten. Alla de största bankerna i Sverige erbjuder tjänsten och mer eller mindre alla i dagens samhälle har appen nedladdad på någon av sina enheter. De flesta använder sig av mobilt bankID för att bara med några knapptryck kunna genomföra köp och legitimering på olika sidor online.

BankID används till mer eller mindre alla köp online numera

Vi svenskar har tagit emot de flesta teknologiska förändringar öppenhjärtigt och sedan BankID kom och tjänsten breddats så använder vi den mer eller mindre till allt. Några av de områden där BankID är nära till hands:

Till inlogg där verifiering krävs, t.ex på internetbanken, arbetsförmedlingen och csn.

Vid betalning av räkningar eller för identifiering av beställningar som görs online.

Till tjänster som kräver verifiering för insättningar, t.ex när du spelar på online casino. (mer information om casino med bankid - här).

BankID kan användas för att göra direkt överföringar via tjänsten swish.

Appen är enkel att ladda hem och allt du behöver göra för att aktivera tjänsten är att antingen gå in på banken eller använda din bankdosa.

BankID kan både användas från dator, surfplatta och mobiltelefon och används flitigt flera gånger i veckan av de flesta. Tjänsten gör det betydligt mer bekvämt och enkelt för oss att hantera vardagliga inloggningar och/eller köp online.

Mobilt BankID - ett måste!

Att ha BankID installerat på sin mobiltelefon är mer eller mindre ett måste idag, eftersom att tjänsten används till det mesta online. Allt från att logga in på din internetbank, till att göra snabba överföringar, bekräfta köp eller logga in på olika sidor. För att skaffa Mobilt BankID så gör du på följande sätt:

1. Gå in på Google Play eller App Store och ladda hem appen “BankID”.

2. För att logga in i appen så använder du din säkerhetsdosa samt aktiverar tjänsten i din internetbank.

3. Om du inte har en bankdosa så behöver du aktivera ditt BankID på ditt närmaste bankkontor.

Varje bankID har en giltighetstid innan det behöver förnyas och detta kan variera beroende på vilken bank du använder dig av. Det är lika enkelt att förnya sitt bankID som att skaffa ett för första gången och när det är dags så kommer du att bli underrättad om det via appen. Många som spelar på casino online tycker att BankID är smidigt då det förenklar verifieringen av betalmetoder och i sin tur leder till snabbare uttag. Tidigare så var spelare tvungna att skicka in styrkande dokument för att bevisa sin identitet och folkbokföringsadress.

Utrikes

Syriska asylsökande blir fråga för folketinget

Folketinget i Danmark måste ta upp frågan om tillfälliga uppehållstillstånd för asylsökande från Syrien, sedan ett medborgarförslag fått mer än 50 000 namnunderskrifter. Arkivbild.
Foto: Erik Johansen/NTB Scanpix/TT
Utrikes
Utrikes Mer än 53 000 danskar kräver en lagändring för att inte syriska asylsökande ska riskera att bli tillbakaskickade till Syrien.

En namninsamling till stöd för medborgarförslaget har pågått sedan april och eftersom antalet underskrifter nu passerat 50 000 måste folketinget ta upp frågan.

"Vi vill ha en lag som garanterar att en flykting kan få sitt uppehållstillstånd indraget först om det skett fundamentala, stabila och varaktiga förändringar i hemlandet", heter det i medborgarförslaget.

I Danmark kan en asylsökandes behov av skydd omprövas och i december förra året kom den danska flyktingnämnden fram till att förhållandena i Damaskusprovinsen i Syrien inte längre är så allvarliga att asylsökande därifrån ska kunna beviljas uppehållstillstånd eller få tillfälliga uppehållstillstånd förlängda.

Men samtidigt har den danska regeringen beslutat att inga flyktingar från Syrien ska tvingas att återvända. Skälet är att man inte vill samarbeta med Syriens president Bashar al-Assad och samarbete med mottagarlandet är en förutsättning för att kunna tvinga någon att återvända.

Utrikes

Trump vill hemlighålla dokument, skydda Bannon

USA:s tidigare president Donald Trump. Bild från i september.
Foto: Ben Gray/AP/TT
Utrikes
Utrikes Via en stämningsansökan försöker USA:s expresident Donald Trump hindra att Vita husets dokument från tiden runt kongresstormningen i januari offentliggörs.
Trump vill inte heller att hans tidigare chefsstrateg Steve Bannon vittnar inför det kongressutskott som utreder attacken.

Den kontroversielle högerpopulisten Bannon var kallad till det särskilda utskottet i torsdags och han har även ombetts lämna över material. Men han dök aldrig upp med hänvisning till det särskilda skydd (på engelska "executive privilege") som omger presidentämbetet.

Det gick inte hem hos utskottet.

Under dagen planerar de att rösta om att ställa Bannon inför anklagelser om kongresstrots (motsvarande domstolstrots), noterar nyhetsbyrån AP och andra medier. Eftersom Bannon inte var Vita hus- eller ens statsanställd när den dödliga stormningen skedde så finns det inget som tyder på att han omfattas av expresidentens eventuella juridiska skydd, resonerar utskottets ledning.

Ville "begrava Biden"

Trump sparkade sin chefsstrateg redan i augusti 2017, men det är väl känt att de två stått i kontakt de senaste åren.

Efter att Trump förlorade fjolårets presidentval och börjat föra fram falska anklagelser om valfusk pratade de i telefon, enligt uppgifter i boken "Peril" som den ansedde The Washington Post-journalisten Bob Woodward skrivit tillsammans med Robert Costa. I december i fjol ska Bannon ha uppmanat Trump att fokusera på den 6 januari, det datum elektorsrösterna och därmed Joe Bidens valseger skulle fastställas av kongressen.

"Den 6 januari ska vi begrava Biden", sade Bannon i samtalet enligt boken.

Det är bland annat detta samtal som representanthusets särskilda utskott vill ställa frågor om.

Irriterande fiske?

Men Donald Trump har uppmanat Bannon och andra medarbetare att neka sådana juridiskt bindande kallelser med hänvisning till presidentämbetets makt.

I ett försök att blockera kongressutredningen har expresidenten dessutom lämnat in en stämningsansökan till en federal domstol i Washington DC. I den motsätter han sig utskottets begäran om att få ta del av dokument från hans tid som president med hänvisning till att den är för omfattande och inkluderar dokument utan koppling till den 6 januari, noterar AFP och AP.

"Utskottets begäran är inget mindre än en irriterande, olaglig fiskeexpedition som öppet godkänts av Biden och som är utformad för att i strid mot grundlagen utreda president Trump och hans regering", står det i stämningsansökan.

Den nuvarande presidenten Joe Biden godkände nyligen att utredningsutskottet till en början får tillgång till handlingar på sammanlagt 125 sidor.

Trump kräver att domstolen förklarar dokumentförfrågningarna som ogiltiga, vilket skulle göra att USA:s riksarkiv inte får lämna ut materialet. Även om hans försök misslyckas lär stämningen fördröja offentliggörandet med flera månader.

Agerandet väntat

Det är USA:s riksarkiv som ansvarar för alla handlingar från Vita huset. Sedan slutet av augusti har utredarna skickat omfattande förfrågningar om registerutdrag till arkivet, och både Biden och Trump har 30 dagar på sig att granska materialet innan det släpps.

Det sker mot bakgrund av ett gammalt HD-beslut om att landets presidenter kan få hålla vissa dokument och viss korrespondens hemlig för att främja uppriktiga diskussioner. Ingen domstol har dock tagit ställning till om detta privilegium även gäller före detta presidenter, som Donald Trump. För tillfället är det därför Joe Biden som har sista ordet.

Tina Magnergård Bjers/TT

Susanna Persson Öste/TT

President Donald Trumps tidigare chefsstrateg Steve Bannon. Arkivbild.
President Donald Trumps tidigare chefsstrateg Steve Bannon. Arkivbild.
Foto: Cornelius Poppe/NTB Scanpix/TT
Ett foto taget den 6 januari, då ilskna anhängare till presidentvalets förlorare Donald Trump stormade kongressbyggnaden i Washington DC.
Ett foto taget den 6 januari, då ilskna anhängare till presidentvalets förlorare Donald Trump stormade kongressbyggnaden i Washington DC.
Foto: John Minchillo/AP/TT

FAKTA

Bakgrund: Attacken mot USA:s kongress

Den 6 januari samlades USA:s kongressledamöter i Kapitolium för att räkna presidentvalets elektorsröster och formellt utse demokraten Joe Biden till valvinnare och näste president.

I Washington DC deltog samtidigt tiotusentals anhängare till Donald Trump vid ett politiskt massmöte han höll på temat "Rädda Amerika". Vid mötet upprepade Trump sina påståenden om systematiskt valfusk och påstod att han var den egentlige segraren. Han uppmanade sina anhängare att gå till kongressen: "Om ni inte fajtas utav helvete kommer ni inte att ha ett land längre", sade den dåvarande presidenten.

De gjorde som han sa. Protesterna övergick till våld när hundratals personer stormade Kapitoliumbyggnaden och drabbade samman med polis. Vissa tog sig så långt som in i talman Nancy Pelosis kontor samt in i en av kamrarna. Delar av byggnaden vandaliserades och såväl senatorer som representanthusledamöter fick sättas i säkerhet.

Fem människor, varav en polis, miste livet i samband med attacken.

En vecka senare, den 13 januari, röstade det demokratstyrda representanthuset igenom ett riksrättsåtal mot president Donald Trump rörande anstiftan till uppror. Rättegången hölls i senaten i februari, efter det att Trump avgått, och avslutades med att expresidenten friades. 57 av senatens 100 medlemmar röstade för fällande dom vilket inte nådde upp till den två tredjedelsmajoritet som krävs för att belägga skuld i ett riksrättsärende.

Utrikes

Lockdown väntar Lettland efter höga smittotal

Lettlands premiärminister Krisjanis Karins. Arkivbild.
Foto: Olivier Matthys/AP/TT
Utrikes
Utrikes Lettland har de senaste veckorna haft den högsta smittspridningen av covid-19 i EU. Nu införs en månadslång lockdown för att bekämpa viruset.

– Jag ber om ursäkt till dem som redan är vaccinerade, men restriktionerna kommer att gälla alla, säger premiärminister Krisjanis Karins efter ett tio timmar långt regeringssammanträde, enligt nyhetsbyrån AFP.

Mindre än hälften av Lettlands knappt två miljoner invånare har fått två doser covidvaccin.

– Det är fortfarande alldeles för många ovaccinerade som blir sjuka i covid och avlider på sjukhus, säger Karins.

Utegångsförbud och distansskola

Nedstängningen föreslås börja på torsdag och kommer att vara fram till den 15 november. Under den tiden kommer det att råda utegångsförbud mellan klockan 20 och 05 och endast affärer som säljer mat och andra nödvändiga varor kommer att vara öppna. Det betyder att skönhetssalonger, biografer och teatrar stängs och att restauranger endast får sälja hämtmat. Skolundervisningen kommer att ske på distans och folk uppmanas att arbeta hemifrån, enligt AFP.

Åtgärderna väntas klubbas på ett regeringssammanträde under tisdagen, därefter måste parlamentet godkänna förslaget i en omröstning på onsdag.

Den senaste veckan har rekordmånga nya fall av covid-19 registrerats i Lettland. Hittills har närmare 190 000 människor diagnosticerats med sjukdomen i landet, varav nästan 2 900 har avlidit.

Baltikum hårt drabbat

Hela Baltikum har en omfattande smittspridning, precis som övriga Östeuropa. På listan över länder med flest döda i förhållande till folkmängd ligger Lettland nu på plats elva, med 40 döda per miljon invånare de senaste sju dagarna. På plats fem återfinns grannen Litauen, där hela 62 dödsfall per miljon invånare har registrerats.

Förra veckan utlyste regeringen i Riga ett särskilt nödläge för de kommande tre månaderna och krav på munskydd har införts i alla offentliga byggnader.

Lettlands president Egils Levits testade positivt för covid-19 efter sitt besök på den internationella Förintelsekonferensen i Malmö nyligen, något som även fick Finlands president Sauli Niinistö att sätta sig i karantän, då de två hade ätit frukost tillsammans.

FAKTA

Fakta: Covidläget i Baltikum

De tre baltstaterna är alla hårt drabbade av covid-19, med omfattande smittspridning och höga dödstal.

Värst drabbat är Litauen, som just nu har de femte högsta dödstalen i världen i förhållande till befolkning: 62 döda per miljon invånare de senaste sju dagarna. I Lettland har 40 dödsfall per miljon invånare registrerats under samma period, och i Estland 20. Motsvarande siffra för Sverige är 3,5.

En bidragande förklaring är att vaccinationsgraden i framför allt Lettland är låg. Bara knappt hälften av befolkningen är fullvaccinerad – den fjärde lägsta andelen i EU efter Bulgarien, Rumänien och Kroatien. I Estland och Litauen har något fler tagit sina två sprutor.

Källa: Statista, AFP

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL