GDPR Illustration

Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

Gemla – från träleksaker till tidlösa stolar

Det började med gunghästar och slutade med konstfulla Wienermöbler i böjträteknik. Sveriges äldsta möbelfabrik Gemla fyller 160 år.
Publicerad 3 oktober 2021 • Uppdaterad tisdag 20:55
Möbel- och arkitekturhistoriern Anna Wahlöö gillar sin Nr 5240 av Gunnar Asplund som han ritade inför Stockholmsutställningen 1930. Stolen har inte böjträ i formen. Dess strama uttryck rimmar i stället väl med dåtidens funkisideal.
Möbel- och arkitekturhistoriern Anna Wahlöö gillar sin Nr 5240 av Gunnar Asplund som han ritade inför Stockholmsutställningen 1930. Stolen har inte böjträ i formen. Dess strama uttryck rimmar i stället väl med dåtidens funkisideal.
Foto: Andreas Hillergren/TT

De pryder sin plats lika bra på lyxiga restauranger och stökiga kaféer som i hemmaköket och i sommarstugan. De tidlösa stolarna kom att bli småländska Gemlas signum.

–  För att böja träet ångades det och fixerades i järnformar. Tekniken utvecklades av möbelformgivaren Michael Thonet redan på 1830-talet och kom till Sverige med hantverkare från Böhmen som hade lärt sig den i hans fabriker, säger konstvetaren Anna Wahlöö.

Hon är universitetsadjunkt vid Lunds universitet och undervisar bland annat i möbel- och arkitekturhistoria.

–  Även om kunskapen importerades, vidareutvecklade Gemla den och tog fram egna modeller, säger hon.

Gemla har funnits sedan 1861 och håller fortfarande traditionen med möbler i böjträ vid liv.
Gemla har funnits sedan 1861 och håller fortfarande traditionen med möbler i böjträ vid liv.
Foto: Thillmann Collection

Förutom stolar och andra möbler har företaget under åren också gjort biofåtöljer, bandyklubbor och tennisracketar.

Gemlas historia började dock i Stockholm – med leksaker. På hösten 1861 hade västerbottningen Alexis Westerdahl startat leksakstillverkning i en källarlokal på Drottninggatan för att förse den växande borgarklassens barn med gunghästar, dockmöbler och leksakshus. Men redan 1866 flyttade han verksamheten till Gemla utanför Växjö, där tillgången på råvaror och kunnig arbetskraft var bättre. Efter ett ägarbyte och en förödande brand flyttade man till Diö i Småland. Där breddades repertoaren med möbeltillverkning – som snart tog över verksamheten alltmer.

Gemla var tidig med serietillverkning. Det kryllade av innovativa småindustrier i Småland vid den här tiden.

1901 lämnade den första böjträstolen – stol 5005 – fabriken.

–  Gemla var tidig med serietillverkning. Det kryllade av innovativa småindustrier i Småland vid den här tiden. Jag har varit på ett studiebesök i fabriken och det är fascinerande att se hur hantverket fortfarande är levande än i dag, säger Anna Wahlöö.

Stol Nr 5240 har så kallad snörsits. Den blev en av Gemlas klassiker men är inte längre i produktion.
Stol Nr 5240 har så kallad snörsits. Den blev en av Gemlas klassiker men är inte längre i produktion.
Foto: Andreas Hillergren/TT

Den effektiva och för tiden moderna serietillverkningen gjorde stolarna förhållandevis billiga att köpa. De böjda formerna gav dem ett lätt och luftigt intryck som kontrasterade mot de tunga, massiva möbler i mörka träslag som dominerade hemmen runt förra sekelskiftet.

–  De var lättmöblerade och enkla att flytta runt. Det tilltalade också restauranger och kaféer, säger Anna Wahlöö, som både har Thonetstolar och en stol från Gemla i sitt eget hem.

Att vissa möbler får ett sådant genomslag är något som Anna Wahlöö har funderat en hel del på. I sin doktorsavhandling från 2017, ”Att göra en klassiker: en studie av fenomenet moderna möbelklassiker i en samtida svensk kontext”, undersöker hon varför vissa möbler blir mer beständiga än andra.

–  Att möbeln är hållbar både för ögat och kvalitetsmässigt är avgörande. En stol ska exempelvis både tålas att tittas på och sittas på varje dag. Att den får en spridning och finns i mångas medvetande är också viktigt, säger Anna Wahlöö.

”Böjträtekniken importerades visserligen, men Gemla vidareutvecklade den och tog fram egna modeller, säger Anna Wahlöö, här med Thonetstolen No 14.
”Böjträtekniken importerades visserligen, men Gemla vidareutvecklade den och tog fram egna modeller, säger Anna Wahlöö, här med Thonetstolen No 14.
Foto: Andreas Hillergren, Andreas Hillergren/TT

Allt detta stämmer på så kallade Wienermöbler. Det går knappast att hitta ett inredningsmagasin eller stajlad mäklarannons utan en klassisk stol i böjträteknik. Särskilt populär är den så kallade kaféstolen No 14 av Michael Thonet.

–  Den kom så rätt i tiden. Med industrialiseringen fanns tekniken, infrastrukturen och arbetskraften för att tillverka den – och ett kundunderlag som kunde köpa, säger Anna.

Även om Gemla mest förknippas med just böjträ producerade man även andra stolar som blev populära. En av de mest kända är Gunnar Asplunds strama Nr 5240 med snörsits, som han ritade till Stockholmsutställningen1930.

En rad äldre stolar från Gemla. Stol nr 5002, fjärde stolen vänster, är en av de kändare.
En rad äldre stolar från Gemla. Stol nr 5002, fjärde stolen vänster, är en av de kändare.
Foto: Malte Danielsson

Kerstin Wickman, professor i design- och konsthantverkshistoria, uppskattar de tidlösa formerna i böjträstolarna och är en av författarna till den nya boken ”Konsten att tämja trä” (Bokförlaget Arena). Boken handlar om Gemlas historia och Kerstin bidrar med ett kapitel om Michael Thonet (1796–1871).

–  Han utvecklade böjträtekniken som sedan revolutionerade hela möbelvärlden. Hans stolar fångar på många sätt hela Europas historia, säger hon.

De lätta och eleganta stolarna tillverkades i Thonets fabriker som hade löpande band-metoder.

–  Arbetsmiljön var förvisso förfärlig. Dammig och bullrig, men effektiv – långt före Ford i Amerika, säger hon.

Runt om i världen sitter människor på stolar från Gemla.
Runt om i världen sitter människor på stolar från Gemla.
Foto: Andreas Hillergren, Andreas Hillergren/TT

Stolarna såldes i delar som skickades i ett platt paket till köparen - skruva ihop dem fick man göra själv.

–  Thonet prickade också rätt vad gäller efterfrågan. I Europa växte en blomstrande kafé- och restaurangkultur fram. Alla dessa inrättningar skulle möbleras och valet föll ofta på Thonets lätta kaféstol No 14, säger Kerstin Wickman.

Att möbler i böjträ fortfarande är så populära förvånar henne inte.

Gemla tillverkar fortfarande möbler enligt samma teknik och den som har en gammal sliten Gemlastol kan lämna den för renovering.

–  Modeller av böjträ är jättevackra. Och Gemla har varit bra på att utveckla sina produkter genom att samarbeta med skickliga formgivare.

Lisa Wallström/TT

Thonetstol i rotting. Ett exempel på böjträtekniken som Gemla fick sådan framgång med.
Thonetstol i rotting. Ett exempel på böjträtekniken som Gemla fick sådan framgång med.
Foto: Andreas Hillergren/TT
Kerstin Wickman, professor i design- och konsthantverkshistoria.
Kerstin Wickman, professor i design- och konsthantverkshistoria.
Foto: Stockholmsmässan

Anna Wahlöö, Lunds universitet, gillar sin Nr 5240 av Gunnar Asplund som han ritade inför Stockholmsutställningen 1930. Stolen tillverkades sedan av Gemla.
Anna Wahlöö, Lunds universitet, gillar sin Nr 5240 av Gunnar Asplund som han ritade inför Stockholmsutställningen 1930. Stolen tillverkades sedan av Gemla.
Foto: Andreas Hillergren, Andreas Hillergren/TT

Gemlastolen Nr 5240 av Gunnar Asplund som han ritade inför Stockholmsutställningen 1930.
Gemlastolen Nr 5240 av Gunnar Asplund som han ritade inför Stockholmsutställningen 1930.
Foto: Andreas Hillergren, Andreas Hillergren/TT

En del av Gemlas nyare produktion. Vilda 3 syns som andra stol från vänster.
En del av Gemlas nyare produktion. Vilda 3 syns som andra stol från vänster.
Foto: Malte Danielsson
Tekniken bakom träkurvorna

+ Michael Thonet började först arbeta med tunna bitar av träfaner. De kokades i benlim och lades i formar, i vilka de torkade. Metoden sparade både tid och material.

+ När de laminerade möblerna exporterades till länder med ett varmare och fuktigare klimat höll inte limmet och faneren gick upp. Det gjorde att han började experimentera med att böja massivt bokträ i stället.

+ Träet ångades och fixerades i järnformar. För att bitarna inte skulle brista krävdes en speciell lösning. Ett yttre järnband höll med hjälp av skruvtvingar de ångpreparerade, fuktiga och varma delarna på plats. När komponenterna kallnat och torkat fortsatte arbetet.

Källa: Boken ”Konsten att tämja trä” (Bokförlaget Arena).

Tre kända Gemlastolar

Tre extra kända Gemlastolar är dessa:

+ Stol nr 5002, från 1901, var den första stol i böjträteknik som Gemla producerade.

+ Stolen Solfjädern, från 1948, av Sonna Rosén. Stolen ritades för sjukstugan i Vimmerby. Stolens karm utformades för att göra det enklare att komma upp ur den.

+ Stolen Vilda 3, från 2011, av Jonas Bohlin. Ett exempel från den senare delen av företagets historia.

Stol nr 5002.
Stol nr 5002.
Foto: Malte Danielsson
Solfjädern.
Solfjädern.
Foto: Anders Wiklund/TT
Vilda 3.
Vilda 3.
Foto: Malte Danielsson
Michael Thonet – föregångaren

Den tyska möbelformgivaren och företagaren Michael Thonet levde 1796–1871. Redan som 23-åring öppnade han ett eget snickeri och tio år senare började han experimentera fram böjträtekniken.

Han slog igenom i Wien, Österrike, och är mest känd för sina klassiska kaféstolar i böjträ, så kallade Thonetstolar. No 14 är den stol i världensom har producerats i flest exemplar.

Källa: ”Konsten att tämja trä” (Bokförlaget Arena).

Thonetklassikerns No 14.
Thonetklassikerns No 14.
Foto: Andreas Hillergren/TT
TT
Så här jobbar Norra Skåne med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.