"Inte här och nu" för Balkan i EU
Montenegro har förhandlat i nio år om EU-medlemskap. Serbien i sju. Albanien och Nordmakedonien väntar fortfarande på att få börja, medan Kosovo och Bosnien-Hercegovina inte ens kommit så långt.
Ändå lever hoppet i de sex länderna om att en gång bli en del av Europeiska unionen.
– Jag ber EU-sidan att inte vara rädd och Balkansidan att inte vara bitter. Jag känner mig fortfarande hoppfull, säger Kosovos premiärminister Albin Kurti vid onsdagens toppmöte mellan EU och länderna på Balkan.
Ingen tidsplan
Vägen in i EU är dock både långsam och komplicerad. Flera EU-länder markerar tydligt att det krävs mycket mer av de hugade nykomlingarna innan de kan accepteras.
Höstens EU-ordförande Slovenien har kämpat för att ge ett löfte om medlemskap till 2030, men mötts av kalla handen.
– Jag tror inte riktigt på att sätta datum. Jag tror på att uppfylla våra löften. När en gång villkoren är uppfyllda så kan inträdet äga rum, fastslår Tysklands förbundskansler Angela Merkel på sin presskonferens efter toppmötet.
Reformer krävs
Stefan Löfven är inne på samma sak och pekar på nyttan av de samarbeten med länderna som EU redan har och flitigt utökar.
– Så länge samarbetet finns där och utvecklas – och det menar jag att det gör – kommer också de reformer som är nödvändiga att komma på plats. Det kommer att ta tid, men de kommer på plats vartefter, säger Löfven till TT och Ekot efter toppmötet i Brdo utanför Ljubljana i Slovenien.
I många nuvarande EU-länder finns en stark oro över att släppa in nya medlemmar för tidigt. Bulgarien och Rumänien tjänar som varnande exempel och ligger fortfarande långt efter övriga EU både ekonomiskt och juridiskt, trots att de två blev EU-medlemmar redan 2007.
Gamla tvister
Senast EU utvidgades var när Kroatien släpptes in 2013.
Att länder som Serbien och Montenegro inte kommer närmare beror rent formellt på att de inte klarar de krav som ställs upp i de olika förhandlingsdelarna, om allt från korruptionsbekämpning till domstolssystem och miljöpolitik. Serbien erkänner dessutom inte Kosovo som ett eget land, vilket också försvårar läget.
– Utan att lösa frågorna med Pristina (Kosovos huvudstad) kommer Serbien inte kunna gå med i EU, säger landets president Aleksandar Vucic på sin presskonferens efter toppmötet.
För Nordmakedonien finns i sin tur en utdragen träta med Bulgarien om språk och historia.
– Det här gamla dispyterna måste man ha respekt för, men de måste lösas upp. För annars är det svårt, konstaterar Löfven.
Uttalande
Onsdagens toppmöte landade i ett långt uttalande från EU med löften om fortsatta ekonomiska satsningar och en rad olika samarbeten.
Här upprepas också i skrift stödet för Balkan-ländernas "europeiska perspektiv".
"EU återbekräftar sina åtaganden i utvidgningsprocessen", heter det bland annat.
Stefan Löfven har samtidigt förståelse för att Balkan-länderna är besvikna.
– Jo, men det är klart att de vill ju att det här ska gå vidare på det sättet som de tycker är det bästa. Det är inget märkligt. Men det är inte här och nu, utan det här är långt bort i tiden, säger statsministern i Brdo.
Wiktor Nummelin/TT
Fakta: EU och Balkan
Länderna på Balkan har steg för steg närmat sig EU under de senaste 20 åren:
* Slovenien – medlem sedan 2004.
* Bulgarien och Rumänien – medlemmar sedan 2007.
* Kroatien – medlem sedan 2013.
* Montenegro och Serbien – förhandlar om medlemskap sedan 2012 respektive 2014.
* Albanien och Nordmakedonien – har fått löfte om förhandlingar, men inväntar formell inledning.
* Bosnien-Hercegovina – ansökte om medlemskap 2016, men har fortfarande inte fått status som kandidatland.
* Kosovo – ses som "potentiell kandidat", trots att fem EU-länder fortfarande inte har erkänt landet som självständigt.
