Osby

Vattenkraft i Helge å har funnits sedan 1600-talet

Vattenkraftverk Sibbarps skans.Ägaren Jan Ekman.
Foto: Susanne Gäre
Osby
Östra Göinge
Osby/Östra Göinge Dämmet vid Sibbarps skans har historiska anor. Här har bland annat den omtalade kimröksfabriken legat och använt sig av vattenkraften i Helge å.

Dämmet vid Skansen utanför Osby är med stor sannolikhet uppfört 1611 för att skydda Skåne från Gustav II Adolf. Det omnämns 1650.

Under 1700- och 1800-talet startades ett sinnrikt system av översilningsängar som gav upphov till ett helt nytt miljötillstånd.

Ängarna fungerar som renande och ger en positiv fördröjningseffekt på vattnet och minskar brunifieringen.

”En utrivning av dämmet skulle helt säkert torrlägga dessa ängar, med en av kommunens rikaste biologiska mångfald, och ersättas med granskog”, skriver bland andra Skånes hembygdsförbund.

Kimrök

Osby kimröksfabrik på Skansen vid Helgeås utlopp i Osbysjön var i slutet av 1800-talet en av bygdens ledande industrier. I fabriken tillverkades kimrök av träkol eller stenkol som maldes till ett mycket fint pulver. Produkten användes huvudsakligen till tusch och trycksvärta samt till svart färg för bland annat likkistor. I fabriken krossades och finfördelades kolet i stora roterande cylindrar innehållande rundslipade stenar. Cylindrarna drevs av stora vattenhjul.

I närheten låg även ett sågverk som drevs med vattenkraft.

Men även nedströms i Genastorp nyttjades vattenkraften. Under 1800-1900-talet fanns det framför allt tre större industrier, Strömsborgs Ullspinneri, kiselgurfabriken och Göta bruk, som använde sig av vattnet från Helge å för att driva sin verksamhet. Förutom dessa tre hade nästan varje gård sin egen kvarn som drevs av vattenkraften.

1969 byggde Sydsvenska Kraft AB Genastorps kraftverk, med en fallhöjd på 16,3 meter blev detta Skånes största vattenkraftverk.

FAKTA

Skånes största vattendrag

Helge å är Skånes största vattendrag. Åns källflöden finns i det myrrika urbergsområdet på sydsvenska höglandet i trakten av Rydaholm i Jönköpings län och sjön Femlingen i Kronobergs län. Helge å rinner ut i Hanöbukten på Skånes östkust.

Den totala längden är knappt 200 kilometer och hela fallhöjden är ungefär 160 meter. Totalt finns 15 kraftverk i Helge å varav nio i Skåne. Kraftverken i Helge å kan regleras som två verk, ett för sträckan Genastorp – Knislinge, som alltid har samma vattenföring, och ett i Torsebro.

Osby

El eller fisk? ”Vatten är en bra kraftkälla”

Agne Andersson är miljöstrateg och kommunekolog i Osby kommun.
Foto: Susanne Gäre
Osby
Östra Göinge
Osby/Östra Göinge Elpriserna stiger chockartat. Elbrist i södra Sverige är ett faktum. Samtidigt hotas ett stort antal vattenkraftverk av nedläggning.
– Det gäller att tänka till innan man fattar några beslut, säger Agne Andersson, miljöstrateg/kommunekolog i Osby kommun.

Agne Andersson säger att vattenkraft är en ren energikälla, men den måste miljöanpassas, enligt miljöbalken. I Helge å finns minst nio vattenkraftverk. De måste läggas ner om ingenting görs eftersom de inte är miljöanpassade, enligt gällande lagstiftning. Alla vattenkraftverk i Helge å ska prövas fram till 2027.

– Vi behöver mer el och man kan inte bara säga nej till allting, säger han. Elkonsumtionen ökar och med en tilltagande konstruktion av elbilar kommer elförbrukningen att fördubblas. Vattenkraft är ett bra alternativ om man gör på rätt sätt, och det är att se till att fisk och annat kan röra sig fritt i levande vattendrag.Problemen idag är att myndigheterna ställer krav på att det måste finnas rännor för fisken så den kan gå upp och leka i åarna och röra sig fritt i sjösystemen. Därför måste fiskrännor upprättas.

Fiskrännor

– Den kostnaden har inte kraftverken velat ta, säger Agne Andersson, och om inte kraftverken tar besluten att upprätta fiskrännor hotas de av nedläggning till följd av nuvarande lagstiftning och EU:s vattendirektiv.

– Ofta är det bagateller för att anpassa vattenkraftverken, men kraftbolagen har inte sett till att de åtgärder som behövs göras utförts. Men även tillståndsmyndigheten, det vill säga länsstyrelsen, har inte heller brytt sig och tvingat på anpassningen tidigare.

Men det är inte självklart att fisken går upp och leker om man lägger ner vattenkraften.

– Det är inte så enkelt som att öppna eller stänga dammluckorna, säger Agne Andersson. Regnar det i Småland kommer det på några timmar ner till Osbysjön. Innan kunde det ta veckor, flödet är mycket snabbare idag. Men det är inte alls säkert att vi med andra medel kommer få tillbaka det vi haft, så funkar det inte.

– Vi får inte tillbaka det vi haft hur vi än gör. Marken har anpassat sig under 100 år och har bildat sitt eget ekosystem. Det går inte att huxflux ändra på.

Tänka till

– Det gäller att tänka till innan man gör sådana här grejer, säger Agne Andersson. Tanken är att när det regnar ska vattnet ha en chans att stanna kvar i naturen. Ju längre det stannar desto bättre.

– Vi har själva skapat de här problemen och det stämmer inte att vi ska torrlägga dammar vid vattenkraftverk när staten satsar miljoner kronor på våtmarker i skogsbygder. Varje kraftverk fungerar som ett dämme till torrare perioder. När nu ängarna torrläggs kommer det att bli granplanteringar på dem i stället.

– I andra länder i Europa bygger man nu små kraftverk och personer jag talat med förstår inte varför man lägger ner vattenkraftverken i Sverige.

De som har vattenkraftverk i dag känner sig motarbetade. Varför?

– Kraftbolagen har inte sett till att göra de åtgärder som behövs, hade de gjort det hade det inte varit några problem. Men det är inte för sent, det gäller att anpassa kraftverken efter dagens krav som miljöbalk och annat. Det behöver inte vara något hinder, men många säger nej utan att tänka igenom behoven av el och vatten.

– Det här hade kunnat skötas lite snyggare då hade inte tvångskraven kommit, vatten är en bra kraftkälla och vi behöver kraften.

Agne Andersson anser att framför allt behöver man bevara de verk som ger mycket kraft, som de som finns i de stora älvarna i Norrland.

– Utjämningen av distribution av el är viktig, men transporterna från Norrland fungerar inte, säger Agne Andersson. Det har de inte gjort sedan Anna Lind var miljöminister 1994-1998. Ingenting har hänt sedan dess och nu är situationen väldigt akut för att få ordning på leveranserna.

Osby

”Det går att hitta en väg till el utan att fiskarna störs”

Vattenkraftverk.
Foto: Susanne Gäre
Osby
Östra Göinge
Osby Jan Ekman i Sibbarps skans är orolig för sitt vattenkraftverks framtid. Det har funnits sedan 1600-talet men kan nu, om inte myndigheternas krav uppfylls fram till 2027, bli torrlagt.

Jan Ekman genererar 160 000 kWh (kilowatt timmar) per år och säljer bland annat el till Ica i Osby. Ekman säljer till Bixia som i sin tur säljer vidare till Ica i Osby.

Vi går in och tittar på anläggningen som för dagen speglar sig i solens glans. Inne i byggnaden finns en turbin som arbetar hela tiden. Vid extremt lite vattenflöde kan den inte vara igång, då får man stänga av den.

– Det positiva med vattenkraft är att den inte är beroende av sol eller vind och vattenkraft är en energikälla som går att lagra, säger Jan Ekman. Det snurrar 24 timmar om dygnet, sju dagar i veckan i princip året om.

– Kraftverket har varit aktivt länge. Jag tog över det efter min far 2016. Sedan 1920-talet drivs det med turbindrift, dessförinnan med vattenhjul. Här finns möjligheter att bygga ut, min pappa hade planer på att driva fyra turbiner.

Finns det inga problem då?

– Jo, problemet är myndigheterna, blir svaret, och därmed börjar den mer komplicerade delen av energiproduktion av vatten.

Jan Ekman förklarar att myndigheternas förslag kan kräva en torrläggning av dammanläggningen.

– Om det blir tomt i hela vattensystemet vid extremt låga flöden anser jag att det får katastrofala följder. Att behålla dammarna är en säkerhet inte minst vid skogsbränder och andra bränder då man snabbt kan få tag på mycket vatten och komma till med helikopter och gödselspridare för att tanka vatten. Eventuellt kommer även vattenspeglar och badsjöar att försvinna längs ån. De är också en viktig del för rekreation.

För närvarande ligger ett förslag, det så kallade vattendirektivet. EU:s vattendirektiv beslutades redan år 2000 och syftar förenklat till att vattnen i Europa ska bli renare och att vattnet ska räcka till alla. Den tredje och officiellt sista cykeln i EU:s vattendirektiv har varit ute på samråd. Meningen är att beslut ska fattas i december i år för att gälla perioden 2021-2027. Fram till 2027 ska alla vattenkraftverk i Helge å prövas.

Vill utveckla

– Prövningen går ut på att se om fisken kommer fram och miljönyttan, säger Jan Ekman. Jag anser att detta är totalt onödigt. Om jag får beskedet att tvingas lägga ner får jag betala det själv, och om jag vill behålla kraftverket får jag betala för all prövning. Helst skulle jag vilja utveckla verksamheten.

– Enligt förslaget krävs en fiskväg, så fisken kan komma upp och leka, säger Jan Ekman. Det är detta som komplicerar det hela.

Vi går ut igen och tittar på fiskrännan som flyter mellan två pirarmar, likt stenmurar på var sin sida.

– Här kommer öring upp och leker fortsätter han och pekar på sin 120 meter långa fiskväg som löper parallellt med kraftverket omgiven av de bastanta pirarmarna. Problemet är att myndigheterna tycker att vattenflödet här har för hög hastighet.

Jan Ekman förklarar att sedan dammen vid vattenkraftverket i Hästberga utanför Verum brast 2010 har variationerna i flödet ökat i Helge å. Det innebär till exempel att när det regnar så finns det inget som bromsar upp flödets väg ut i ån.

Dyrt

Jan Ekman har lagt ner mycket tid och pengar på att få bevara sitt vattenkraftverk. All tjänstemannatid som hans överklaganden tar att behandla får han betala för själv.

– Det har blivit hundratusentals kronor, som jag hade kunnat använda till att effektivisera kraftverket och det hade ändå funnits vatten till fiskarna, säger Jan Ekman. Det är inte så himla kul att känna sig motarbetad hela tiden.

Han har överklagat beslut och bland annat fått rätt i Mark- och miljödomstolen i Växjö som än så länge tillåter Jan Ekman att producera el.

– Jag anser att man börjar i fel ända. Man måste börja bakifrån och med vilka konsekvenserna blir av de här förslagen. Men i det här fallet ser man inte vilka konsekvenserna blir, vilka nyttovinster som försvinner och hur landskapet kommer att förändras.

Finns en väg

– Jag anser att det går att hitta en väg där man kan använda vattenkraften i Helge å till elproduktion utan att fiskarna störs eller försvinner. Fiskarna och musslorna har anpassat sig av dom förhållande som har rått på platsen som i detta fallet sedan 1600-talet. Dessutom ser jag det som intressant att kunna producera el med tanke på ökande elpriser och elbrist i Skåne.

Men Jan Ekman är inte ensam i sin kamp. Det är många i landet som reagerat som honom.

– Det finns en stödförening för småskalig vattenkraft och jag har kontakt med andra kraftverk. Skånes vattenkraftförening är nyligen startad och ingår i SVAF – Svensk vattenkraftförening.

FAKTA

160 000 kWh räcker till 13-14 villors elkonsumtion på ett år

En villa med storleken 100 kvadratmeter brukar, enligt data från Statistiska Centralbyrån, cirka 12 000 kWh per år. Av detta består uppskattningsvis 4 000 kWh av hushållsel, och 8 000 kWh av uppvärmning och varmvatten. Källa: SCB

FAKTA

1 900 små vattenkraftverk

Svensk Vattenkraftförening (SVAF) är en organisation för den småskaliga vattenkraften under 10 MW.

Här återfinns 1 900 kraftverk, som tillsammans producerar knappt 5 TWh och tillför 1000 MW effekt, siffror som kan fördubblas i befintliga kraftverk.

De kan öka säkerheten i elförsörjningen. De flesta av kraftverken ligger i södra Sverige.

De flesta är så kallade strömkraftverk, vilket innebär att det naturligt varierande flödet i vattendragen styr kraftverken. Det vill säga kraftverken reglerar inte vattendragen.

Källa: svenskvattenkraft.se

Osby

Tuff-tuff-tåget havererade under bokmässan

Ett stort rökmoln spred sig från loket.
Foto: Johan Rastenberger
Osby
Osby När Tuff-Tuff-Tåget i Osby under lördagen skulle ut och köra på bokmässan låste sig bromsarna och ett stort rökmoln steg upp från loket.

Tuff-Tuff-Tåget i Osby kör egentligen mestadels på somrarna men under lördagens bokmässa hade man en tur med barn och föräldrar med högläsning ur en barnbok.

– Precis när den var färdig med en tur så brast en slang i loket med ett magnifikt ångmoln som slutpuff, säger besökaren Johan Rastenberger.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Norra Skåne Premium
  • NorraSkåne.se - Alla artiklar på NorraSkåne.se
  • Norra Skåne-kortet - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Osby

Bearbetar våldsamma relationer i skrift

Frida J Nilsson pratade om sin självbiografi som handlar om flera destruktiva relationer där hon har blivit misshandlad både fysiskt och psykiskt.
Foto: Kajsa Wall
Osby
Osby Frida J Nilsson lyckades ta sig ur flera våldsamma relationer och hennes resa har blivit till en självbiografi. Hon var en av författarna som var på plats på Borgen i Osby under lördagens bokmässa.

17 författare, till största delen från trakten, samlades under lördagen för den årliga bokmässan.

En av dem var Frida J Nilsson från Kristianstad. I flera relationer utsattes hon för såväl fysisk som psykisk misshandel under många år. Med självbiografin Kära hjärtat, varför han? vill hon hjälpa andra som är eller har varit i destruktiva förhållanden.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Norra Skåne Premium
  • NorraSkåne.se - Alla artiklar på NorraSkåne.se
  • Norra Skåne-kortet - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Osby

Äntligen fick nya salen officiellt invigas

Kommunfullmäktiges ordförande Dag Ivarsson (M) fick äran att klippa bandet vid invigningen. Även Niklas Larsson (C), kommunstyrelsens ordförande och kommundirektören Petra Gummesson närvarade.
Foto: Kajsa Wall
Osby
Osby På lördagsförmiddagen fick den nya kommunfullmäktigesalen ”Osby” äntligen en officiell invigning.

Den nya salen började användas av kommunfullmäktige i Osby redan i april förra året. Tanken var att salen, som fått namnet ”Osby”, skulle invigas innan detta och att det även skulle hållas ett öppet hus. På grund av pandemi fick detta ställas in, men på lördagen var det äntligen dags att klippa det ceremoniella invigningsbandet.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Norra Skåne Premium
  • NorraSkåne.se - Alla artiklar på NorraSkåne.se
  • Norra Skåne-kortet - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg
ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Native NSK

Hur spelutvecklare kan fortsätta bygga på sina framgångar år 2021

www.bingo.com

Det stora lyftet för spelindustrin har knappast undgått någon, och idag utövas en stor del av våra nöjen och aktiviteter på mobiltelefonen, surfplattan eller datorn. Spel produceras till alla enheter med en skärm, och gamingvärldens framväxt har accelererat ytterligare under de senaste åren. Vad blir nästa steg för spelutvecklarna?

Fortsätta utformandet av kulturen

Det är nu länge sedan gaming ansågs vara ett område reserverat för särskilda individer. I samband med spelindustrins framväxt har en kultur vuxit fram under det senaste decenniet, där den gemensamma nämnaren för alla som identifierar sig som gamers är passionen för spel, dess historia och dess plats i det moderna samhället. Man kan nästan kalla det en symbol för det moderna samhället, på grund av den starka kopplingen mellan datorspel och internet. Spelutvecklare har allt att vinna på att göra kulturen mer inkluderande, och därmed bygga en starkare bas.

Utveckla klassiska upplagor

Många historiska nöjen går inte ur stil. Det som har underhållit människor i årtionden har goda förutsättningar för att fortsätta länge till, och ibland behövs det bara att spelidén anpassas till det moderna samhället. Gamla brädspel har exempelvis fått ett stort uppsving med mobiltelefonens snabba utveckling. Detsamma gäller partylekar som “snurra flaskan” och sällskapsaktiviteter som frågesporter – något som existerat sedan urminnes tider. Alla typer av gamla spel och lekar har blivit en del av gamingindustrin, och den grenen inom spelande som kanske har gjort störst framsteg med detta koncept är iGaming-världen, där spelaren genom appar och hemsidor kan ägna sig åt allt från virtuella kortspel till Bingo Online.

Det kan bli mer populärt bland spelutvecklare att satsa på att blicka bakåt i tiden för att hitta inspiration till framtida utgåvor – och många gånger räcker det med att modernisera det som har funkat tidigare, i stället för att skapa något nytt.

Implementera fler sociala element

Som följd av att gamingvärlden växer, ansluter fler personer till trenden. Det har gått från att vara ett specifikt intresse till en mer allmän angelägenhet - och har fått fäste både inom sport och kultur. Med den växande spelarbasen har multiplayerfunktioner blivit alltmer populära, och många spel som normalt sett är avsedda för en person, lägger numera ofta till flerspelarlägen och liknande alternativ för att skapa en mer social upplevelse.

Med de ökade framgångarna i spelbranschen ser det ut som att vi är på väg mot en värld där den sociala aspekten är fundamental för många typer av spel. Detta gäller inte minst då gaming numera är en plattform för möten mellan människor, och många spel har till och med detta som grund – att fungera som ett virtuellt socialt medium. Idag har teknologin kommit så långt att man kan erbjuda en visuell upplevelse som är så autentisk att den framkallar vad som närmast kan beskrivas som ett emotionellt band mellan spelaren och digitala karaktärer. Och då vi är sociala varelser vill vi så klart uppleva den virtuella världen tillsammans med andra.

Olika sätt för spelutvecklare att bygga vidare på 2010-talets framgångar:

· Utveckla och bygga kring gamingkulturen

· Hämta inspiration från förr, och göra moderna upplagor

· Fortsätta fokusera på att stärka de sociala elementen

Osby

Unga företagare gillar att slita

Lukas Andreasson och Melvin Nordlund fick slita i regnet för att förbereda en uteplats.
Foto: Kajsa Wall
Osby
Östra Göinge
Osby/Östra Göinge – Vi tycker om att slita och samtidigt få en paus från skolarbetet.
Det säger Alex Lindecrantz, en av fyra sistaårselever från Ekbackeskolan i Osby, som nyligen har startat ett UF-företag som erbjuder allt från trädgårdsarbete och flytthjälp till städning och fönsterputs.
Alex Lindecrantz (vd), Filip Carlsson (kommunikatör), Melvin Nordlund (PR-ansvarig) och Lukas Andreasson (ekonomiansvarig) startade sitt UF-företag LanC UF för drygt en månad sedan.
Foto: Kajsa Wall

Företaget LanC UF startades av Alex Lindecrantz, Filip Carlsson, Melvin Nordlund och Lukas Andreasson för drygt en månad sedan. Samtliga går sista året på Ekbackeskolan och hittills har de hunnit dela ut reklam i Broby och utföra trädgårdsarbete i Osby. Men ungdomarna erbjuder sina tjänster i hela nordöstra Skåne.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Norra Skåne Premium
  • NorraSkåne.se - Alla artiklar på NorraSkåne.se
  • Norra Skåne-kortet - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Osby

Förslag: Gemensam central för trygghet

Micael Svensson är projektledare för trygghetscentralen.
Foto: Magnus Wahlström
Osby
Östra Göinge
Osby Bortlyfta brunnslock och trygghetslarm kan komma att hanteras genom samma kanal i framtiden. Osby är en av kommunerna i Skåne Nordost som kan vara med och bilda en gemensam trygghetscentral framöver.
– Förhoppningen är att olika problem kan avhjälpas snabbare och smidigare genom samverkan, säger projektledaren Micael Svensson.

Redan i dagsläget hanterar larmcentralen i Kristianstad ett antal tjänster rörande blåljusverksamhet och social jour för kommunerna i Skåne Nordost (Osby, Östra Göinge, Bromölla, Kristianstad, Hässleholm och Hörby). Framöver kan samarbetet utökas.

Under några år har det arbetats med frågan om att skapa en gemensam trygghetscentral. I fjol engagerades Micael Svensson, från räddningstjänsten i Kristianstad tillika bosatt i Lönsboda, som projektledare.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Norra Skåne Premium
  • NorraSkåne.se - Alla artiklar på NorraSkåne.se
  • Norra Skåne-kortet - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Osby

Hjultjuv slog till under natten

Osby
Lönsboda

På onsdagen valde en person bosatt i Lönsboda att byta hjul på sin bil. När personen var klar lät vederbörande de gamla hjulen ligga kvar utomhus till dagen därpå. Men så blev inte fallet. På torsdagsmorgonen var de fyra hjulen, med däck och fälg, borta och de misstänks således ha blivit stulna under natten. I polisanmälan värderas de till cirka 6 000 kronor och det finns ingen misstänkt gärningsperson.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Norra Skåne Premium
  • NorraSkåne.se - Alla artiklar på NorraSkåne.se
  • Norra Skåne-kortet - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg
Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL