GDPR Illustration

Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

Den heliga valfrihetens pris

Publicerad 11 oktober 2021 • Uppdaterad tisdag 10:13

Valfrihet anses vara något väldigt fint. Det är ett viktigt uttryck för ett frihetligt samhälle. Åtminstone ger valfrihet en känsla av att ha makt eller åtminstone medbestämmande. Vem säger nej till det?

För skolans del blev valfrihet ett argument i valrörelser redan för 30 år sedan. Fantastiskt, nu kan du välja den skola som passar för just ditt barn.

Forskning har visat att föräldrar väljer skola utifrån rykten, snarare än en grundläggande analys om skolors förmåga att uppfylla det som deras barn behöver. Men man kan aldrig veta hur skolor utvecklas under sina barns skolår. Rosengårdskolan i Malmö gick från nedläggning 2013 till Malmös tryggaste skola med goda kunskapsresultat nu. Dessutom är valfriheten en chimär för de flesta i glesbebodda områden, där få reella alternativ finns.

Införandet av valfrihet på många av livets områden har befrämjat tankemönstret ”vi och dom”. ”Vi”, de resursstarka, högröstade och kloka, som kan utnyttja valfriheten på bekostnad av ”dom”, dom resurssvaga, sällan hörda, och med mindre förmåga att utnyttja valfriheten till sin egen fördel. Sådant tänkande är den bärande idén hos nationalistiska, högerextrema partier, inte bara här hemma, utan över hela världen. Illavarslande är det naturligtvis när dylikt grundläggs i tidiga år.

Minst lika allvarligt är att tanken med valfrihet bygger på, och gynnar framväxandet av, misstro i samhället. Valfrihetstanken innebär att du själv ska ha bättre insikter i pedagogik och didaktik än det samlade skolsamhället. Denna misstro spiller över till ökande misstro i samhället som helhet.

En idé med valfriheten är att skolor ska konkurrera med varandra. Bra skolor växer, dåliga läggs ner. Men vad händer med de unga vars föräldrar inte valt skola eller valt en dålig skola? Unga borde få lära sig att framgång i ett samhälle nås genom samverkan, inte konkurrens.

Forskning har tydligt visat att det fria skovalet bidragit till segregationen i samhället. Det har alltså adderats till bostadssegregationen. Resultatet får vi alla erfara som problem i utanförskapsområden, droger, våld och dödsskjutningar. Valfriheten har ökat otryggheten i samhället, och skapat ojämlikhet och en icke likvärdig skola. Vid de senaste decenniernas kunskapsmätningar har den svenska skolan upprepade gånger av OECD kritiserats, i högre grad för segregation och olikvärdighet, än för kunskapsresultaten i sig.

Valfrihet beskär de ungas möjligheter att utbildas tillsammans med barn från olika kulturella grupperingar, till förfång för kommande utmaningar i vuxenlivet. Utbildningen för alla barn, oavsett om de gjort skolval eller inte, får sämre ekonomi genom att viss del av skolpengen undandras skolsamhället genom frikostiga vinster.

Valfrihet har blivit ett mantra av närmast religiösa dimensioner. För detta tvingas de unga – och samhället – att fortsätta betala ett högt pris. När kommer de ungas bästa komma i fokus, så att skolor samverkar mot visionen att alla barns närmsta skola blir den bästa?

Crister Albinsson

Så här jobbar Norra Skåne med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.