Debatt

Nej till sexistisk reklam

Amerikanskt reklamfotografering.
Foto: Ben Margot
Debatt
Debatt

Detta är en debattartikel som uttrycker en personlig åsikt. Den är inte skriven av tidningens journalister.

Sexistisk reklam har konsekvenser för både samhället och individen, den är ytterligare ett uttryck för patriarkatet som vi lever i. Genom att den återskapar stereotypa könsroller legitimeras och utökas maktordningen mellan könen. Oftast framställs män som aktiva, starka och mäktiga i marknadsföring samtidigt som kvinnor ofta avbildas som passiva, svaga, sexualiserade och avklädda. Sexistisk reklam är inte bara ett hinder för jämställdhet, det är ett folkhälsoproblem. Objektifieringen och de osunda kroppsideal som framställs påverkar flickors och unga kvinnors både fysiska och psykiska mående och får dem att vilja förändra sina kroppar. Problemet ökar ju mer sexistisk reklam får plats i samhället och sprids på framför allt digitala plattformar. Det måste ske en förändring.

Redan i början av det här året skickades ett medborgarförslag in i Malmö gällande att förbjuda sexistisk reklam i offentliga miljöer. Efter att vi nyligen varit i kontakt med kommunstyrelsen i Malmö står det klart att medborgarförslaget har uppnått det antal röster som krävs för att det ska bli ett ärende och handläggas av kommunstyrelsen/kommunfullmäktige. Kommunstyrelsen har inte påbörjat arbetet med att bearbeta ärendet och än så länge finns ingen plan för när ett beslut ska tas. Det finns risk att beslutet dröjer till nästa år. Vi från Sveriges Kvinnolobby hoppas att ärendet hanteras snabbt och tas på allvar från Malmös kommun och att de vill ta ställning mot sexistisk reklam.

I den femte artikeln i FN:s kvinnokonvention står det bland annat att Sverige ”på alla sätt ska motverka fördomar, seder och bruk som grundar sig på föreställningen att det ena könet är underlägset eller på stereotypa könsroller”. Både EU och FN är eniga om att könsdiskriminerande reklam missgynnar jämställdhet. Idag finns det endast en nationell mekanism som arbetar för att ställa företag till svars för sexistisk reklam och det är reklamombudsmannen. Detta är en självreglerande stiftelse med två instanser som ska arbeta med att påverka etiken inom marknadskommunikationen. Reklamombudsmannen verkar alltså inte som en rättslig instans och trots allt detta har Sveriges feministiska regering ännu inte agerat och infört lagstiftning mot sexistisk reklam. I väntan på en lagstiftning mot könsdiskriminerande reklam har flera kommuner antagit etiska riktlinjer mot könsdiskriminerande och sexistisk reklam. Karlskrona, Stockholm och Göteborg har visat vägen, nu är det dags att Malmö och fler kommuner och regioner tar ansvar och lyssna till medborgarnas röst!

Clara Berglund,

generalsekreterare, Sveriges Kvinnolobby

Debatt

Rätt stöd minskar utanförskap

Autistiska barn kan behöva stöd i skolan
Foto: Gorm Kallestad
Debatt
Debatt

Detta är en debattartikel som uttrycker en personlig åsikt. Den är inte skriven av tidningens journalister.

Många barn med autism i Skåne hamnar tyvärr i utanförskap när skolan inte ger dem rätt stöd. Men med tidiga insatser och rätt kompetens hos personalen skulle fler barn klara skolans mål. Nu är det dags att Skånes kommunpolitiker tar ansvar för att ge skolorna förutsättningar att stötta barn med autism på rätt sätt, skriver Navid Ghannad och Gunilla Sundblad från Autism- och Aspergerförbundet.

Varje dag går många barn med autism till skolan med ont i magen och en känsla av att ingen skola passar dem. Samtidigt har debatten om skolan nästan uteslutande fokuserat på betygsinflation, vinster och olika skolformers fördelar, i stället för att handla om hur eleverna faktiskt mår.

Cirka 3200 skolbarn med autism går i Skånes skolor och i dag når färre än fyra av tio elever med autism i landet målen i svenska, engelska och matematik, visar Autism- och Aspergerförbundets skolenkät. Många elever med autism har en hög frånvaro från skolan och riskerar att fastna i psykisk ohälsa och i förlängningen i arbetslöshet. Förutom det personliga lidandet är kostnaden för detta stor – nationalekonomen Ingvar Nilsson har räknat ut att ett år av hög skolfrånvaro för en elev i genomsnitt leder till ett utanförskap som kostar samhället en halv miljon kronor.

Vi på Autism- och Aspergerförbundet har därför tagit fram tre konkreta förslag till Skånes kommunpolitiker för att skapa bättre förutsättningar för barn med autism:

1. Utbilda rektorerna i autism

Rektorerna på kommunens skolor ska ha tillräcklig kunskap om autism för att kunna organisera, planera och resursfördela stödet till elever med autism. Ta hjälp av till exempel Specialpedagogiska myndigheten för att ta fram utbildningsmaterial och råd till rektorer.

2. Bygg autismvänliga skolor

Fram till år 2026 ska cirka 1 400 förskolor och skolor byggas i Sverige. Se till att principen om universell utformning finns med som ett krav vid ny- och ombyggnation av skolor för att skapa avskalade miljöer som minskar mängden sinnesintryck, har ljudisolering och ger utrymmen för återhämtning. Det gynnar alla elever och vuxna i skolan.

3. Värna rätten till särskilt stöd

Se till att det finns tillräckligt många små särskilda undervisningsgrupper så att alla barn som behöver kan få en sådan plats. Har ett barn omfattande behov av särskilt stöd skall tilläggsbelopp tillämpas på ett sätt så att barnet inte förlorar rätten till extraordinära stödåtgärder.

När skolan inte ger rätt stöd till barn med autism är det både ett underbetyg till samhället och en stor sorg för alla som drabbas av skolans misslyckande. För att ha samma möjligheter som andra barn är det viktigt att alla barn med autism får rätt anpassningar och stöd. Ökad tillgänglighet i skolmiljön gynnar dessutom alla barn och vuxna i skolan.

Gunilla Sundblad

förbundssekreterare på Autism- och Aspergerförbundet

Navid Ghannad

ordförande Autism- och Aspergerföreningen Skåne

Debatt

Global matkris väntar

Majsbonde visar skörd.
Foto: Andreas Hillergren
Debatt
Debatt

Detta är en debattartikel som uttrycker en personlig åsikt. Den är inte skriven av tidningens journalister.

Efter klimattoppmötet i Glasgow var alla överens. Ska vi vända utsläppskurvan måste många länder och sektorer göra mycket mer och snabbare. Men samtidigt som vi står med ena benet mitt i en klimatkris, är vi på väg in i en begynnande global matkris. Kostnaderna för att producera mat har fullständigt exploderat den senaste tiden. Det har slagit hårt mot våra lantbrukare.

LRF kan i en aktuell beräkning visa att kostnaderna för oss svenska lantbrukare de senaste månaderna ökat med ofattbara 4,1 miljarder kronor på årsbasis. Läget är så pass kritiskt att allt fler bönder i vår region funderar på om de över huvud taget har råd att producera mat. I stället för att diskutera hur vi ska fortsätta öka vår matproduktion på ett hållbart sätt står många av våra nästan åtta tusen lantbrukare i vår region och diskuterar om vi ska lägga marken i träda. Det skulle slå extra hårt i vår region. Här produceras en tredjedel av maten och skapar 25 500 arbetstillfällen som i sin tur ger viktiga skattepengar till bland annat vår vård och skola.

LRF vill att dagens politiska styrmedel ska vara mer flexibelt. Att ge premier så att konsumenter ställer om till elbil är bra. Men hur ska vi, som producerar maten, ställa om? Det finns ännu inga realistiska traktorer på marknaden som drivs av el. Klimatåtgärderna måste anpassas för matproduktionen redan från början.

Vi är stolta över att vara en del av världens mest hållbara lantbruk. Vi är stolta över att skapa arbetstillfällen på vår ort och se till att vår landsbygd hålls levande. Men vi har knappt återhämtat oss från torkan 2018. Ska ett av världens mest hållbara lantbruk klara dessa tuffa tider krävs det att regeringen arbetar fram ett krispaket för det svenska lantbruket, precis som det gjordes för andra yrkesgrupper under pandemin. I Norge har regeringen redan agerat. I dagarna beslutades om att ge jordbruket ett kraftfullt krisstöd för att kompensera för de kraftigt höjda priserna.

Den svenska regeringen behöver visa samma beslutsamhet. För oss är det viktigt att krispaketet har en tydlig hållbarhetsprofil. De många investeringar som gjorts av enskilda lantbrukare för en hållbar omställning på våra gårdar får inte ha varit förgäves. Därför har vi lämnat över ett förslag till regeringen på sex punkter:

1. Tillfälligt riktat stöd till lantbruket: Utformas som 2018 års stöd vid extremtorkan.

2. Ge en biopremie för biodrivmedel. Det bör vara ett stöd när rena biodrivmedel, som till exempel raps- eller skogsbaserad biodiesel, används i lantbruket.

3. Riktat stöd för investeringar i svenska biodrivmedelsanläggningar: Riktat investeringsstöd eller utvidgade gröna statliga kreditgarantier.

4. Jordbruksavdrag: Gör en grön skatteväxling där ett nytt skatteavdrag ersätter dagens skattenedsättning på diesel.

5. Återbetalning av dieselskatten: En kortsiktig förstärkning av det befintliga återbetalningssystemet för jord- och skogsbrukare.

6. Styrmedelsanalys: Regeringen bör göra en skyndsam konsekvensanalys av de befintliga styrmedel som påverkar lantbrukarnas lönsamhet negativt.

Det är viktigt att konsumenter betalar ett högre pris för mat som producerats på ett ansvarsfullt sätt med respekt för både djur, klimat och natur. Men att förlita sig på att handeln tar ut hela kostnadsökningen på konsumenterna är inte realistiskt. Dessutom måste snabbare prishöjningar i Sverige vägas av mot risken för ökad matimport. Import som många gånger varit förbjuden att producera i Sverige och import som gör större skada för klimatet och är sämre för hälsan.

Vårt budskap till vår riksdagsbänk är därför tydligt: Vi behöver konsekvensneutrala styrmedel och att ni jobbar för att ge oss förutsättningar att fortsätta att producera hållbar mat i absoluta världsklass.

Hans Ramel

regionsordförande i LRF Skåne

Debatt

Moderaterna feltolkar om strandskyddet

Personbild Kristina Yngwe
Foto: Johan Jeppsson
Debatt
Debatt

Detta är en debattartikel som uttrycker en personlig åsikt. Den är inte skriven av tidningens journalister.

Replik: Moderaterna försöker ge sken av att Centerpartiet ska ha blivit lurade i förhandlingarna om strandskyddet samt att den kommande reformen inte kommer göra någon verklig skillnad. Dessvärre bygger deras argumentation på felaktigheter och misstolkningar.

Deras huvudsakliga argument är att strandskyddet framöver endast kommer kunna hävas på platser där intresset för att bygga och utveckla området är lågt och att det gör utredningen till ett slag i luften. Det som strandskyddsreformen kommer göra är att kraftigt öka graden av differentiering så att bedömningar om ett områdes bebyggelsetryck görs med mycket större precision.

Bland annat så görs det tydligt i lagrådsremissen att det i större områden med ett generellt högt bebyggelsetryck också kan finnas mindre områden där trycket är lägre och där lättnader i strandskyddet därmed ska kunna göras. Det fastslås också när områden kan bedömas ha lågt bebyggelsetryck, till exempel så inkluderas såväl tätort som omland för alla tätorter med upp till 3000 invånare, och upp till 7000 invånare antas lågt bebyggelsetryck börja redan någon kilometer utanför tätorten. För större tätorter än så kan det finnas de som har lågt bebyggelsetryck i direkt anslutning till tätorten medan andra har på längre avstånd. Man måste helt enkelt utgå från de lokala förutsättningarna.

Att påstå att detta skulle vara ett slag i luften visar endast på Moderaternas selektiva läsning samt på deras bristande uppfattning om verkligheten på landsbygden.

Företrädare för Moderaternas raljerar över att de nya lättnaderna i strandskyddet bara sker i områden där ingen vill bygga. Det visar tyvärr på vilken syn Moderaterna har på svensk landsbygd och glesbygd: en plats där ingen vill bo.

Den här reformen gör det betydligt enklare att bo och verka på landsbygden. Det är det största upphävandet av strandskydd som någonsin genomförts och kommer gynna alla de som bor eller driver näringsverksamhet vid någon av Sveriges 300 000 små sjöar eller längs en miljon kilometer små vattendrag. Nu kommer vi bort från de fullständigt orimliga regler som gjort det omöjligt att bygga, bo och utvecklas vid exempelvis bäckar, små sjöar och vattendrag.

Likt Moderaterna vill vi också avskaffa det generella strandskyddet långsiktigt och ge ännu mer inflytande till kommunerna att fatta beslut om vad som ska vara strandskyddat eller ej. Men det som skiljer oss åt är att vi nu faktiskt levererar en reform som kommer göra verklig skillnad för människor på landsbygden och som kommer göra Sverige grönare och friare. Det är mer än vad löften om fortsatta snabbutredningar har att komma med.

Kristina Yngwe,

Ordförande miljö- och jordbruksutskottet

Leif Sandberg,

Distriktsordförande Centerpartiet i Skåne

Debatt

Centerpartiet är lurade

Strandnära bebyggelse
Foto: Fredrik Sandberg/TT
Debatt
Opinion

Detta är en debattartikel som uttrycker en personlig åsikt. Den är inte skriven av tidningens journalister.

Efter en grundlig genomgång av det faktiska resultatet av strandskyddsförhandlingarna mellan regeringen och Centerpartiet, som presenterades sent i fredags eftermiddag, går det bara att dra en slutsats. Centerpartiets är grundlurade.

I onsdags förra veckan utropade såväl Miljöpartiet som Centerpartiet sig själva som vinnare i strandskyddsförhandlingarna. Det faktiskt utfallet av förhandlingarna, lagrådsremissen, valde parterna dock att inte offentliggöra förrän 17.30 i fredags kväll. När vi tog del av innehållet förstod vi varför. Centerpartiet är grundlurade.

De generella lättnader på landsbygden som Centerpartiet beskriver finns inte i realiteten. Kraven för att få häva strandskyddet är så pass omfattande att det inte kommer att vara möjligt att genomföra i praktiken. På en lång rad platser i landet där det bor många människor skärps dessutom strandskyddet väsentligt. Länsstyrelsen ges också möjlighet att återinföra sådant strandskydd som upphävts generellt mellan 1999–2009.

Centerpartiet har slagit sig på bröstet för att strandskyddet vid sjöar mindre än en hektar och vattendrag smalare än två meter ska upphävas men av lagrådsremissen framgår att det ska ersättas av ett nytt skydd. Det har i grunden samma innehåll men ett nytt namn – fri passage.

Centerpartiet har också lyft fram att strandskyddet vid grävda dammar utan naturligt flöde ska hävas men dessa omfattas inte av strandskydd idag, behovet av lagförändring är därmed obefintligt och det är svårt att klassa det som en seger. Konstgjorda sjöar med naturligt in och utlopp omfattas dock ofta av strandskydd idag och här görs ingen omedelbar förändring. Regeringen ges istället bemyndigande att återkomma med lättnader i enskilda fall. Det innebär att det kan ske – om regeringen känner för det.

Vi ska naturligtvis säkerställa allmän tillgång till våra stränder, men det generella strandskyddet är för stelbent och hämmar tillväxten på landsbygden och med regeringen och Centerpartiets förslag snart också i städerna.

Moderaterna är kritiska till uppgörelsen eftersom den totalt sett leder till stora försämringar för utveckling längs våra stränder. Vi vill avskaffa det generella strandskyddet, ta bort länsstyrelsens veto och istället låta kommunerna ansvara för frågan. Varje kommun får då möjlighet att utpeka lokalt strandskydd där så är särskilt påkallat. Vi menar att detta är av yttersta vikt och avser därför återkomma med ett eget sådant förslag när frågan nu kommer behandlas i riksdagen. Då har centern möjlighet att rösta antingen på ett förslag som går i linje med vad de egentligen själva tycker, eller på en miljöpartistisk kompromiss där de själva och landsbygden är de stora förlorarna.

Ulrika Heindorff (M)

riksdagsledamot Skåne västra

Carl-Oskar Bohlin (M)

bostadspolitisk talesperson

Debatt

Försvarsmakten säger ofta ja

Vindkraftverk
Foto: JONAS EKSTROMER
Debatt
Debatt

Detta är en debattartikel som uttrycker en personlig åsikt. Den är inte skriven av tidningens journalister.

Bilden av att Försvarsmakten oftast säger nej till vindkraftverk är felaktig. Det visar statistik från Naturvårdsverket och Energimyndigheten. Aktörer som vill debattera frågan har ett ansvar att hålla sig till fakta, så att var och en kan bilda sig en egen uppfattning som bygger på rättvisande underlag.

Vindkraften har vuxit kraftigt de senaste åren och levererar omkring 20 procent av den el vi använder i Sverige i dag. Försvarsmakten förekommer allt oftare i debatten som den aktör som mest av alla försvårar energiomställningen genom att motsätta sig utbyggnad av vindkraft. Det är ett felaktigt påstående.

Försvarsmakten besvarar mellan 200-400 vindkraftsremisser per år och accepterar majoriteten av alla vindkraftverken, exempelvis hade Försvarsmakten inga synpunkter på cirka 75 procent av alla vindkraftverk som mottogs på remiss under 2020 och för omkring 80 procent under 2019. De fakta som finns i frågan visar att vi oftast säger ja till vindkraft.

Enligt rapporten Nulägesbeskrivning – vindkraftens förutsättningar, som tagits fram av Naturvårdsverket och Energimyndigheten, är det tydligt att de flesta avslag vid tillståndsprövning av vindkraftsparker görs på grund av andra aktörers intressen än Försvarsmaktens och landets försvarsintressen. Drygt hälften av vindkraftparkerna får avslag genom kommunalt veto och var fjärde på grund av artskyddet. Statistiken från Naturvårdsverket och Energimyndigheten talar sitt tydliga språk: Det är inte försvarsintressena som huvudsakligen stoppar utbyggnaden av vindkraft.

Ibland säger Försvarsmakten nej till föreslagna vindkraftsutbyggnader. Omkring sju procent av vindkraftsparkerna avslås på grund av försvarsintressen vid tillståndsprövningen. I de fallen är orsaken vanligen att de planerade vindkraftverken riskerar att begränsa Försvarsmaktens verksamhet eller störa olika tekniska system som exempelvis det svenska väderradarnätet som Försvarsmakten och SMHI förvaltar gemensamt.

När Försvarsmakten uttalar sig om riksintressen företräder myndigheten totalförsvarets militära del som utgörs av Försvarets Materielverk (FMV), Försvarets Radioanstalt (FRA), Fortifikationsverket (FortV) och Totalförsvarets Forskningsinstitut (FOI).

Under 2020 installerades 357 nya vindkraftverk i Sverige och i slutet av året fanns 4 333 vindkraftverk i landet. Riksdagen har slagit fast ett mål om 100 procent förnybar elproduktion till 2040. Även om målet inte är styrt mot något specifikt kraftslag, så bedöms vindkraftens betydelse fortsätta att vara stor.

Mats Ström

Kommunikationsdirektör

Försvarsmakten

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Casinobonusar

Kul fakta från casinovärlden

Casinobonusar Casinospel på nätet har blivit ett väldigt vanligt tidsfördriv för många svenskar.

Numera är det många av oss som kopplar av med slots och bordsspel, istället för att läsa en bok eller lösa ett korsord.

Det är inte svårt att förstå hur nätcasinospel blivit så populärt. Casinona lockar hela tiden med generösa bonuserbjudanden via tv och på våra nyhetssajter. Nu för tiden innehåller nästan varje reklamavbrott på tv lockande kampanjerbjudanden från olika casinosajter. Och det har dessutom blivit otroligt lätt att hitta lukrativa startpaket hos någon jämförelsesida för casino bonusar.

Men även om nätcasinospel är ett förhållandevis nytt fenomen, så har casinospel anor långt bak i tiden. Och precis som med alla andra industrier så finns det en del överraskande fakta du aldrig kunde ha gissat dig till. Här är lite kul fakta från casinovärlden.

Varför heter blackjack egentligen blackjack?

Blackjack är förmodligen ett av världens populäraste spel. Långt innan den här spelklassikern gick att spela på casinosajter fanns blackjack hos landbaserade casinon, i olika biljardhallar och till och med pizzerior. Men var kommer spelet ifrån egentligen?

Precis som de flesta andra populära bordsspel har det blackjack sina rötter i 1700-talets Frankrike. Här hette spelet till en början Vingt-et-un, som betyder tjugoett på franska. Det var inte förrän fransmännen förde med sig spelet till USA som Vinget-et-un fick ett nytt namn, och blev det spel det är idag.

Till en början blev blackjack nämligen inte särskilt populärt hos de landbaserade casinona i Las Vegas, och för att locka spelare ändrade casinona spelreglerna i Ving-et-un en smula.

Casinona i Las Vegas införde ett spel som gjorde det möjligt för spelare att vinna tio gånger insatsen, och för att vinna skulle spelare få en hand som bestod av spader ess och klöver, eller spader, knekt.

Det är alltså härifrån namnet blackjack kommer, och det är naturligtvis även därför den svarta knekten kommit att symbolisera spelet. Sedan spelet blev populärt i Las Vegas har blackjack blivit en casinofavorit hos både landbaserade casinon och casinon på nätet.

Från tuggummin till storvinster

De flesta källor verka ense om det är tack vare Charles Fey som vi kan spela slots. Charles Fey kan du läsa om på wikipedia, ifall du känner att du vill veta mer om denna amerikanske mekanikerns liv och historia.

Hur som helst spann Fey vidare på en prototyp från 1891, och gjorde den mindre avancerad. Resultatet blev den ikoniska spelautomaten Liberty Bell, som du kan se på museum i delstaten Nevada än idag.  Charles Fey gjorde två viktiga förändringar på prototypen och la grunden för dagens spelautomater - han satte in hjul i maskinen och bytte ut spelkorten mot symboler.

Vad som är lite lusigt är att Liberty Bell betalade ut vinster i tuggummi under en tid. Istället för spelkort visade hjulen nämligen symboler som föreställde tuggummin och frukter. När spelare fick tuggummi-symboler på hjulen vann de sedan ett paket tuggummi eller smågodis. Det här var ett sätt att kringgå det rådande spelförbudet, och ge spelare spänning trots att de inte fick spela för pengar. Det är också därför klassiska spelautomater kommit att kallas för ”fruktmaskiner”.

Världens mest ikoniska casino finns för att kungahuset satt i knipa

De flesta har nog hört talas om det beryktade Casino de Monte Carlo. Den här pampiga casinoanläggningen, belägen i hjärtat av Monaco, är på många sätt de landbaserade casinonas Rolls Royce. Åtminstone om vi ser till historia och prestige.

Casinot har figurerat i James Bond-filmer och besökts flitigt av många kändisar och kungafamiljer. Men visste du att casinot bara står där det står idag för att Prins Charles III av Monaco behövde få in pengar till statskassan?

Det var nämligen när Monacos kungafamilj satt i ekonomisk knipa som prinsen skickade bud efter bröderna Blanc. Om du inte hört talas om de här bröderna tidigare kan vi berätta att det är tack vare dem som roulett blivit så populärt som det är idag.

På den tiden hade bröderna Blanc nämligen gett sig av till Hamburg för att marknadsföra sin version av roulett. Men när Prins Charles skickade bud efter dem återvände de till Frankrike för att skapa världens största casino. På order av prinsen byggde bröderna det ikoniska Casino de Monte Carlo, och naturligtvis såg de till att europeisk roulett var casinots huvudattraktion. Resten är historia.

Debatt

Vi ger inte upp kampen

Debatt
Debatt

Detta är en debattartikel som uttrycker en personlig åsikt. Den är inte skriven av tidningens journalister.

RepliK: Sveriges Annonsörer, Sveriges Kommunikationsbyråer, Sveriges Tidskrifter, IAB Sverige och Stiftelsen Reklamombudsmannen (Debatt, 2021-10-26) missar i Nordiska Ministerrådets rapport (2017:534) att antalet prövade/fällda ärenden inte går att dra slutsatser av. Siffrorna påverkas av medborgarnas kunskap om hur anmälan mot könsdiskriminerande reklam görs. Sveriges Kvinnolobby har bidragit till ökad kunskap om det. Även vilken institution som ansvarar för anmälan spelar roll. Här är det Reklamombudsmannen, en stiftelse vars enda syfte är reklamgranskning, vilket påverkar utfallet.

Som tidigare konstaterats i SOU 2008:5 skulle ett förbud mot könsdiskriminerande reklam inte strida mot yttrandefriheten.

Kommuners förbud mot könsdiskriminerande reklam är avgörande för att få färre utrymmen där vi exponeras för sexistisk reklam. Ingen ska behöva se objektifierade kroppar i offentliga miljöer.

Det kan inte vara ett argument att nedtagandet av företags könsdiskriminerande reklam på offentliga platser skulle ge konsekvenser och kosta pengar för dem. Sveriges Kvinnolobby kommer inte att ge upp kampen för en svensk lagstiftning mot könsdiskriminerade reklam.

Clara Berglund

generalsekreterare Sveriges Kvinnolobby.

Debatt

Replik: Alliansen skyller ifrån sig

Debatt
Debatt

Detta är en debattartikel som uttrycker en personlig åsikt. Den är inte skriven av tidningens journalister.

Tillväxtverket har betalat ut 38 miljarder i coronastöd till svenska företag. I veckans Uppdrag granskning kartläggs ett utbrett fusk som gjorts möjligt tack vare kravlösa utbetalningar och handfallenhet.

För den som talat med skånska restaurangägare som gråten i halsen berättar om hur de riskerar konkurs efter återbetalningskrav från Tillväxtverket på grund av administrativa petitesser framstår det som ett absurt spektrum mellan en laissez-faire-attityd till skattebetalarnas miljoner och en villighet att sänka en småföretagare på grund av att hen valt fel alternativ i en dropdown-meny.

Skrämmande många skånska restauranger drabbades under våren av av återbetalningskrav för kortidsstödet. Verket menade att avstämningar mellan utgifter och stödbehov gjorts för sent, trots att Tillväxtverkets kundtjänst gett beskedet att det inte var någon brådska. Hemsidan för redovisning fungerade enligt drabbade verksamheter inte i tid för att möta redovisningsdeadlinen. Handläggningstiderna gjorde dessutom att skulden redan var enorm när ägarna fick veta att de var återbetalningsskyldiga.

Det föreföll under våren som att huvudproblemet med Tillväxtverkets hantering av kortidsstödet var en drakonisk bedömning av stödbehov och en oresonlig attityd till att låta företag komplettera vid fel.

Huvudproblemet visar sig istället ha varit att vem som helst kan få ut enorma summor och att Tillväxtverket har varit handfallna kring hur man kan undvika fusk. Förundersökningarna läggs nu dessutom ner på grund av för dåligt underlag från verket. Det känns obegripligt att detta är samma verk som ville driva företag i konkurs för att de inte tryckt på rätt knapp. Uppenbarligen skulle småföretagarna fuskat istället, så hade problemet varit löst. En före detta anställd på Tillväxtverket menar att verket saknade både erfarenhet och kompetens för att hantera utbetalningarna. Det är bara att hålla med.Martina Jarminder

Anna-Lena Hogerud (S)

regionråd och andre vice ordförande för hälso- och sjukvårdsnämnden

Maria Wharton Stjärnskog (S)

andre vice ordförande för psykiatri-, habilitering- och hjälpmedelsnämnden

Debatt

Slarvigt av Miljöpartiet

Akutmottagning Psykiatri
Foto: Johan Nilsson/TT
Debatt
Opinion

Detta är en debattartikel som uttrycker en personlig åsikt. Den är inte skriven av tidningens journalister.

Replik: Miljöpartiet har uppenbarligen inte läst vår debattartikel ordentligt, än mindre Alliansens budget. Vi kan inte se någon annan förklaring till mängden sakfel i Louise Arndts och Mätta Ivarssons replik i Norra Skåne den 5 november.

Miljöpartiet hävdar att psykiatrin är underfinansierad. Det är fel. Psykiatri-, habilitering och hjälpmedel går med överskott, liksom de senaste fem åren. Enligt den senaste prognosen kommer resultatet att landa på +31 miljoner vid årets utgång. Regionbidraget till Psykiatri- habilitering- och hjälpmedelsnämnden har ökat med 300 miljoner mellan 2019 och 2021. I 2022 års budget ska de pengar räknas in som satsas på psykiatrin fast omsätts i andra nämnder, såsom Primärvårdsnämnden och Hälso- och sjukvårdsnämnden.

Miljöpartiet hävdar att vi självgott tycker vi gör tillräckligt. Det är fel. Allians för Skåne prioriterar psykiatrin och har gjort historiskt stora satsningar, samtidigt som vi driver ett förändringsarbete som ska öka tillgängligheten. Sanningen är att tillgängligheten till första besök är bland den bästa i Sverige, däremot har vi fortfarande strukturproblem när det gäller tid till behandling.

Miljöpartiet hävdar att Alliansen driver privatiseringar som skapar ojämlik vård och geografiska skillnader. Det är fel. Psykiatrin omsätter nästan 4 miljarder. Den upphandling vi fått igenom på 50 miljoner handlar om ett specifikt område, nämligen neuropsykiatrisk utredning och behandling där många skolbarn får vänta alltför länge. Det är 1,5 procent av omsättningen inom den offentligt drivna psykiatrin. Detta är för de barn och föräldrar som hittills valt att åka utanför Skånes gränser för att få vård i tid. Vi tycker att de ska kunna få vård i tid på hemmaplan. Därutöver satsar vi på familjecentraler och samarbeten med ideell sektor i de orter som behöver ett större utbud.

Miljöpartiet hävdar att Alliansen sagt nej till en förstärkning av Mariamottagningarna i Skåne. Det är fel. Av de 35 miljoner som vi tillför Psykiatri-, habilitering- och hjälpmedel finns gott om medel avsatta för en förstärkning av Mariamottagningarna. Dessutom satsar vi ytterligare pengar på beroendevården, bland annat på ett kompetenscentrum i Malmö som kommer att bli en resurs för hela Region Skåne.

Alliansen sade inte nej till Miljöpartiets motion. Vi valde att besvara den eftersom det som Miljöpartiet föreslår redan görs. Miljöpartiets motion är bara ett försök att samla politiska poänger genom att framställa sig själva som initiativtagare till ett utvecklingsarbete som redan pågår för fullt. Senast i oktober i år öppnades två nya satellitmottagningar i Hörby och Tomelilla och efter årsskiftet utökas samverkan med ytterligare en kommun; Svalöv.

Per Einarsson (KD)

regionråd och ordförande i Psykiatri-, habilitering och hjälpmedelsnämnden

Anna Mannfalk (M)

regionråd och vice ordförande i Hälso- och Sjukvårdsnämnden

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL