Så ska EU stoppa skenande elpriser

Kraftigt växande energipriser runt om i Europa har skapat nervositet bland både konsumenter, företag och politiker. Energiläget blir huvudfråga vid nästa veckas EU-toppmöte i Bryssel och redan nu lägger EU-kommissionen fram en "verktygslåda" med vad som kan göras.

Åtgärderna som presenteras är framför allt en lista över vad medlemsländerna kan göra omedelbart, utan några långa förhandlingar eller avgöranden på EU-nivå.

– På kort sikt är det medlemsländerna som är bäst placerade och utrustade att agera, säger energikommissionären Kadri Simson på en presskonferens i Bryssel.

Det som föreslås är bland annat möjligheten att ge direkt inkomststöd till enskilda konsumenter, antingen genom stödcheckar eller delvis betalda räkningar eller att införa tillfälliga och riktade skattelättnader för sårbara hushåll. Företag och industrier kan få statsstöd och "skyddsnät" kan införas för att undvika att hushåll kopplas bort.

Energiminister Anders Ygeman (S), säger:

– Det är klart att jag välkomnar kommissionens initiativ men påverkan i Sverige är betydligt mindre än vad den är på den europeiska kontinenten och det beror på att hälften av Europas hushåll värms upp av fossil gas och väldigt få här i Sverige.

TT: Många är oroliga inför ännu högre kostnader i samband med vintern?

– Jag skulle säga att det är osannolikt att vi får sådan påverkan som på den europeiska kontinenten nu. Skulle det bli så får vi naturligtvis fundera vilka åtgärder som vi ska vidta. Man ska komma ihåg att det är inte mindre än en vecka sedan vi hade negativa elpriser och Sveriges konsumenter fick betalt för att ta emot el.

Pengar finns tack vare handeln med utsläppsrättigheter (ETS), anser EU-kommissionen.

– Det kan verka jobbigt för medlemsstater som håller på att återhämta sig efter pandemin, men intäkterna från ETS har ökat stadigt och vi uppmanar länderna att använda sig av de inkomsterna, säger Simson.

Svenske EU-parlamentsledamoten Erik Bergkvist (S) gör tummen upp för "verktygslådan", men tycker samtidigt att kommissionen hade kunnat gå ett steg till och öppna upp det gigantiska coronastöd som EU gemensamt lånat upp för återhämtningen efter pandemin.

– Det skulle ge väldigt snabb effekt om kommissionen lättade på regelverket och sade att "ni kan använda återhämtningsfondspengarna, de nationella, som ni har sökt och fått, för att klara energiförsörjningen hos utsatta grupper av medborgare och små- och medelstora företag", säger Bergkvist till TT.

Hans partikamrat Anders Ygeman delar dock inte den uppfattningen:

– Jag tror att man måste lösa grundproblemet, det vill säga fossilberoendet som EU har. Coronapengarna är betydligt bättre att användas till det än en akut situation, så jag är inte så förtjust i tanken.

På lite längre sikt lovar EU-kommissionen samtidigt att undersöka hur medlemsländer kan upphandla gas tillsammans och om det går att utveckla ett gemensamt gaslager.

Dessutom uppmuntras till fler och större satsningar på förnybar energi och att se till att energin utnyttjas mer effektivt.

Från Bryssel trycks hårt på att de höga energiprisen främst beror på stigande efterfrågan och pris på naturgas, snarare än EU:s utsläppshandel eller olika EU-åtgärder mot klimatförändringarna.

Man försöker också lugna de som befarar en hotande gaskris när kylan kommer.

– I nuläget finns ingen risk för att det inte finns tillräckligt med gas i vinter, hävdar EU-företrädarna bakom verktygslådan på en genomgång inför journalistkåren i Bryssel.

Wiktor Nummelin/TT

Tobias Österberg/TT