Lagfarter Nsk

Radhus på 116 kvadratmeter sålt i Hässleholm

Kategorier:
Lagfarter Nsk
Lagfarter Nsk Nu är det klart vem som köpt radhuset på adressen Gärdesvägen 33 i Hässleholm av Qendrim Peci. Nya ägare är Sarande Peci, 35, och Naim Rexhepi, 41, boende på Hasselkroken i Hässleholm. Priset blev 1 700 000 kronor och de nya ägarna tog över huset i september 2021. Husets byggår är 1976 och det har en boyta på 116 kvadratmeter.

Nyligen såldes ett annat hus lite mindre än en kilometer därifrån, på Planetvägen 9. Där landade priset på 2 500 000 kronor för det 135 kvadratmeter stora huset.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Norra Skåne Premium
  • NorraSkåne.se - Alla artiklar på NorraSkåne.se
  • Norra Skåne-kortet - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Sport

Matchguide: Skottland–Sverige

Sport
Sport Träningslandskamp mot Skottland på bortaplan.
Då tar Peter Gerhardsson chansen att testa spelarna som vill, men ännu inte lyckats, ta sig in i startelvan.
Här är det viktigaste att ha koll på inför kvällens landskamp.

Vad: Landskamp i fotboll, damer.

Var: St Mirren Park, Paisley, Skottland.

När: I kväll klockan 20.05, svensk tid.

Tv/radio: SVT24, SVT Play och P4 Radiosporten.

Motståndet: Skottland är till spelsättet inte helt olikt Irland, som Sverige besegrade i VM-kvalet i torsdags (1–0). Men skotskorna, 22:a på världsrankningen, har fler individuellt skickliga spelare, som Chelseas Erin Cuthbert, Arsenals Jennifer Beattie, Evertons Claire Emslie samt lagkaptenen, USA-proffset Rachel Corsie. Den största stjärnan av alla, Arsenals Kim Little, saknas dock. Efter OS, där hon representerade Storbritannien, meddelade 31-åringen att hon slutar i landslaget.

Historiken: Sex gånger har länderna mötts genom åren, senast 2017. Sverige har vunnit samtliga matcher, med en total målskillnad på 17–2.

Svenska laget: Förbundskapten Peter Gerhardsson kommer kasta om ordentligt i den svenska startelvan jämfört med VM-kvalet mot Irland. Tisdagens landskamp är ett ypperligt läge att testa fler spelare, så bli inte förvånade om hela elvan byts ut. Glädjande nog är Evertons Nathalie Björn aktuell för spel efter fyra veckors frånvaro. Det blir dock inga 90 minuter för mittbacken.

– Det är här vi har möjlighet att få svar från de som inte spelat så mycket, säger Gerhardsson inför matchen.

Sverige, tänkbar elva (3–4–3): Jennifer Falk, Häcken – Nilla Fischer, Linköping, Emma Berglund, Rosengård, Emma Kullberg, Häcken – Johanna Rytting Kaneryd, Häcken, Julia Zigiotti Olme, Häcken, Filippa Curmark, Häcken, Olivia Schough, Rosengård – Madelen Janogy, Hammarby, Anna Anvegård, Rosengård, Rebecka Blomqvist, Wolfsburg.

Övriga truppen: Hedvig Lindahl (mv), Atlético Madrid, Zecira Musovic (mv), Chelsea, Hanna Glas, Bayern München, Amanda Ilestedt, Paris Saint-Germain, Magdalena Eriksson, Chelsea, Jonna Andersson, Chelsea, Nathalie Björn, Everton, Elin Rubensson, Häcken, Filippa Angeldahl, Manchester City, Hanna Bennison, Rosengård, Fridolina Rolfö, Barcelona, Lina Hurtig, Juventus, Sofia Jakobsson, Bayern München, Stina Blackstenius, Häcken.

Förbundskapten: Peter Gerhardsson.

Skottland, tänkbar elva (4–3–3): Lee Alexander – Rachel McLauchlan, Rachel Corsie, Jennifer Beattie, Nicola Docherty – Erin Cuthbert, Lisa Robertson, Caroline Weir – Christy Grimshaw, Jane Ross, Claire Emslie.

Övriga truppen: Eartha Cummings (mv), Jenna Fife (mv), Chloe Arthur, Jenna Clark, Leah Eddie, Sophie Howard, Rachael Boyle, Lucy Graham, Amy Muir, Lana Clelland, Lauren Davidson, Lisa Evans, Kirsty Hanson, Zoe Ness.

Förbundskapten: Pedro Martínez Losa.

Lasse Mannheimer/TT

Sport

Fotbollen hjälpte henne genom sjukdomen

Sport
Sport En träningslandskamp mot Sverige är inte det viktigaste i livet.
Det vet Jennifer Beattie alltför väl.
Men ett år efter cancerbeskedet vet den skotska stjärnan också hur mycket fotboll kan betyda.

Utanpå Jennifer Beatties skotska landslagsjacka sitter det rosa bandet fastnålat. Den välkända symbolen, som används för att uppmärksamma kampen mot bröstcancer, ligger henne skrämmande nära.

I oktober förra året fick Arsenalbacken diagnosen, men i stället för att hålla det mest privata privat valde hon ganska snabbt att vara öppen med sin sjukdom. Ett år senare har hon en lyckad cancerbehandling bakom sig.

– Nu mår jag väldigt bra. Det känns bisarrt att det har gått ett år, jag blev klar med behandlingen strax före jul förra året, säger Beattie på en pressträff inför kvällens landskamp mot Sverige.

Vill att fler testar sig

Att hon gick ut och tidigt berättade om sitt cancerbesked var framför allt för att hjälpa andra. Hon ville vara en förebild, för att få fler kvinnor att gå och screenas för bröstcancer. Det vill hon fortfarande.

– Jag vill använda min plattform i Skottland och i klubblaget för att ge en röst åt min upplevelse, och vad jag gick igenom. För att få folk att gå till sina allmänläkare eller uppsöka sjukhus, för att kolla upp sådant här. Det är extra viktigt nu under pandemin, att man förstår att det går att göras på ett säkert sätt trots covid-19. Det är värt det, säger Jennifer Beattie.

Beattie upptäckte cancern i ett tidigt skede och kunde fortsätta med fotbollen under hela behandlingen. Det är hon väldigt glad för. På grund av pandemin kunde hon inte vara nära vänner och familj på samma sätt som normalt, och hon tvingades oftast gå och träffa sin läkare ensam.

"Kände mig normal"

Då blev idrotten, och lagkompisarna, allt.

– Det var en väldigt, väldigt svår period. Under de månaderna lutade jag mig mer mot mina lagkompisar än någonsin tidigare. Och de var otroliga, säger Beattie.

– Fotbollen har betytt så mycket. Jag vet inte vad jag hade gjort utan sport och träning, för jag tror att det är extremt viktigt för allas fysiska och mentala hälsa att man håller sig aktiv. För mig fungerade det som en ventil när jag gick till träningen, jag kände mig normal. Jag var så tacksam att jag, trots allt jag gått igenom, klarade av att utföra mitt arbete.

Lasse Mannheimer/TT

Kultur och nöje

Från Borat till barnfilm: Lade band på mig

Kultur och nöje
Kultur och nöje Är mannen som skriver manus till Sacha Baron Cohen verkligen den rätte att skriva manuset till en animerad barnfilm? Peter Baynham har "fått lägga band på sig" under arbetet med "Ron rör om", påstår han.

Den brittiske manusförfattaren och skådespelaren skrattar åt sitt eget skämt men mildrar det snabbt.

– Skämt åsido, jag har ju skrivit flera barnfilmer tidigare, till exempel ”Hotell Transylvanien”, säger Peter Baynham.

Den barnfilm TT talar med honom om heter ”Ron rör om” och är en ”ET”-inspirerad berättelse om Barney, som liksom alla andra barn i berättelsen har en digital robotkompis. Men Ron, som roboten heter, fungerar inte riktigt som de andra, vilket leder till viss kalabalik – och i förlängningen till att han och Barney rymmer till skogs.

Skrivit för Borat

Peter Baynham är mannen bakom de minst sagt vulgära (och ofta oerhört roliga) skämten och situationerna i Sacha Baron Cohens filmer, senast ”Borat nästa film”. Han har också skrivit mycket för Steve Coogans alter ego Alan Partridge.

– I grund och botten är jag en komediförfattare. Det finns i min ryggrad, säger Baynham.

Och det finns vissa likheter mellan den animerade roboten Ron och den kazakiske, ytterst provokative tv-personligheten Borat, menar han.

– Ron är en liten clownliknande figur, precis som Borat är. Han fattar inte riktigt vad som händer. Så på sitt sätt skiljer sig sättet att skriva på inte särskilt mycket, även om det är lite mer familjeanpassade skämt i ”Ron rör om”.

– Det är en film om vänskap och om det komplexa i detta. Och det intressanta var inte minst att försöka göra om en Ipad till en karaktär.

Ingen varning

Han vill inte se filmen som en varning mot för flitigt användande av sociala medier.

– Nej, det är en positiv, rolig film, med hjärta.

Liksom de flesta andra animerade filmer har ”Ron rör om” många briljanta skådespelare som gör rösterna. Mest uppmärksammad här är Olivia Colman. Producenten Sarah Smith förklarar varför de valde just henne:

– Hon var känd för sin komiska ådra innan hon blev den ikon hon är idag. Vi funderade över ”vem är den roligaste skådespelerska vi skulle kunna tänka oss?”. Svaret var enkelt: Olivia.

Gunnar Rehlin/TT

FAKTA

Fakta: Peter Baynham

Ålder: 58 år.

Bor: I London.

Yrke: Skådespelare och manusförfattare.

Tidigare filmer: Bland annat "Alan Partridge", "Borat", "Brüno", "Hotell Transylvanien", "Grimsby" och "Borat nästa film".

Aktuell med: "Ron rör om" som får svensk biopremiär 29 oktober.

Debatt

Psykisk ohälsa hos unga ökar

BUP-mottagning
Foto: Arkivbild
Debatt
Debatt

Detta är en debattartikel som uttrycker en personlig åsikt. Den är inte skriven av tidningens journalister.

Psykisk ohälsa hos barn och unga fortsätter öka. Många familjer har en svår situation med flera inblandade, både kommunal omsorg, skola och olika vårdgivare. Nu behövs krafttag för att dessa barn och unga snabbt ska få hjälp på bästa sätt. Därför gör Allians för Skåne en storsatsning på barn- och ungdomspsykiatrin i budgeten för 2022 med 20 miljoner kronor, tillsammans med åtgärder för bättre samverkan med kommuner och vårdcentraler. Ytterligare 15 miljoner satsas på beroendevård och vuxenpsykiatri. Den sammanlagda summan på 35 miljoner är den största satsningen som gjorts hittills på Psykiatrin i Region Skåne.

Första halvåret 2021 ökade remisserna till Barn- ungdomspsykiatrin med 27 procent jämfört med förra året. Mest ökar neuropsykiatriska problem men på senare tid syns också en tydlig ökning av ätstörningar, ångest och depression. Det kan delvis ha med Covid-19 pandemin att göra, men trenden har också pågått under flera år.

Det är framförallt den lindriga psykiska ohälsan som ökar, som kan utredas och behandlas på primärvårdsnivå. Här behövs nya arbetssätt och bättre samverkan mellan barn- och ungdomspsykiatri, skola och skolhälsovård. Allians för Skåne vill stärka skolorna att sätta in stöd direkt i elevens vardag även utan diagnos. Skolhälsovården kan med bättre stöd av Barn- och ungdomspsykiatrin korta vårdkedjan för de barn som inte har behov av långa utredningar.

Mariamottagningarna är ett exempel på hur region och kommun gemensamt kan hjälpa unga med missbruksproblem. Där finns både vårdpersonal och socialtjänst och mottagningarna finansieras gemensamt av Region Skåne och de 25 kommuner som ingår i samarbetet. I dagsläget finns 6 Mariamottagningar i Skåne och en nyöppnad satellitmottagning. Genom alliansens satsning kommer detta arbete att stärkas ytterligare. Familjecentraler, där barnhälsovård, öppen förskola, socialtjänst och mödrahälsovård samverkar är viktiga för att tidigt upptäcka psykisk ohälsa hos barn. I primärvårdssatsningen, som fortsätter under år 2022, har 2 miljoner avsatts som stimulansmedel för att fler Familjecentraler ska kunna växa fram.

En av Region Skånes stora satsningar framöver handlar om att skapa en samlad digital väg in, en ungdomsportal. Idag finns i praktiken många olika vägar att gå och den hjälp som erbjuds kan se väldigt olika ut beroende på om man går via specialiserad barn- och ungdomspsykiatri, socialtjänst, ungdomsmottagning eller skolhälsovård. Genom att samla alla under en och samma digitala portal blir det lättare att få en bedömning och sedan snabb hjälp vidare till rätt sorts stöd. Vi hoppas att alla Skånes kommuner kommer att vilja vara en del av detta.

Både offentliga och privata vårdgivare behöver hjälpas åt för att arbeta bort köerna. I detta årets budget avsattes 50 miljoner för upphandling av neuropsykiatrisk utredning och behandling. Om inte upphandlingen försenats av oppositionen hade vi redan haft fler vårdgivare i Skåne. Men nu är det äntligen på gång och det kommer att göra skillnad för de vårdsökande idag och framöver. Nytt för 2022 är att en kö-general ska tillsättas som ska arbeta Skåne-övergripande med att dagligen hålla koll på sjukvårdens kapacitet och alla möjligheter att erbjuda vård någonstans i Skåne till patienter som riskerar att få vänta för länge. Även psykiatrin ska in under denna funktion. En Skånegemensam väntelista är avgörande att få på plats, liksom en patientcentrerad bedömning av hur lång tid hela vårdkedjan tar från bedömning till behandling.

Frågan om barns och ungdomars psykiska hälsa och välmående engagerar. Vi vet att många av samhällets aktörer vill göra mer och kan arbeta på nya sätt över gränserna. Nu fortsätter vi ökningen av de resurser som kan möjliggöra detta.

Per Einarsson (KD),

regionråd och ordförande i Psykiatri-, habilitering och hjälpmedelsnämnden

Anna Mannfalk (M),

regionråd och vice ordförande i Hälso- och Sjukvårdsnämnden

Opinion

Den långsiktiga skogen

Vitsippor i Skrylle
Foto: Moa Dahlin
Opinion
Opinion

I Mark- och miljödomstolen möts NCC, som vill utvidga utvinningen av kvartsit i Skrylletäkten på Romeleåsen och Lunds kommun, som med fog oroar sig för konsekvensen. Länsstyrelsen menar att NCC:s miljökonsekvensbeskrivning är bristfällig och anser att ansökan bör avslås, vilket skaver.

Kommunstyrelsen föreslår en dialog med NCC så att natur- och friluftsliv bättre kan samexistera med existerande täktverksamhet. Miljöpartisten Karin Svensson Smith vill att Skrylle istället blir naturreservat samt utökas och får medhåll av Vänsterpartiets Helena Falk.

Förenklat är frågan om det är Skrylle eller täkten som bör öka i storlek. Lunds kommun gör klokt i att vara skeptiska. Det går att öppna andra gruvor, men nya skogar växer inte upp hur som helst. Det är troligt att natur- och friluftsintresset blir fortsatt stort även efter pandemin. Den som en gång vant sig vid att komma ut i naturen ger ogärna upp möjligheten.

Det handlar inte uteslutande om skogsmulleri, utan också om långsiktiga verksamheters möjlighet att klara sig om ett fördjupande eller utvidgande av täkten leder undan grundvatten. En balans mellan det kortsiktiga behovet av byggmaterial och det långsiktiga med att skydda skog och natur för denna och framtida generationer. Skogsbonden Göran Boijsen oroar sig för att hans ekar ska torka ut och dö om grundvattnet leds bort, vilket han tyckt sig se tecken på. Skogar och skogsägare arbetar efter en annan tidsplan än resten av samhället: tanken är att Boijsens ekar ska stå i åttio år till.

Det som skulle tala för att tillåta ökad utvinning är det globala perspektivet: det finns alltid en risk att gruvdrift hamnar utomlands, där både klimathänsyn och arbetsförhållanden kan vara sämre.

Samtidigt är det Lundapolitikernas jobb att värna om skåningarnas tillgång till natur här och nu, samt tänka på att skogens tidslinje handlar om att det vi gör nu kanske syns tydligt först om hundra år.

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Native NSK

Områden där e-legitimation har haft stor påverkan - betalningar, casino och mer

www.nya-casinon.online

Det kan kännas som en evighet sedan vi såg den något primitiva introduktionen av elektronisk legitimation här i Sverige. Den gick att använda, men dess funktionalitet var ännu begränsad, och inte helt intuitiv.

E-legitimationen idag är mycket lättanvänd och tillgänglig för alla med svenskt personnummer. Det är enkelt att skaffa och har ett ständigt ökande antal användningsområden.

Vanlig e-legitimation, såsom BankID, har helt och hållet förändrat hur vi interagerar med vardagliga uppgifter. Allt från hur vi betalar på nätet eller skickar pengar, spelar på nätcasinon eller verifierar vår identitet på ett bankmöte har underlättats markant och blivit säkrare.

Tjänsten uppdateras med jämna mellanrum, lägger till nya funktioner, förbättrar säkerheten och blir tillgänglig inom nya områden. Det är svårt att visualisera en framtid utan någon form av e-legitimation.

Vardagliga betalningar

BankID har helt klart trängt sig in i vardagen och kan nu användas till mycket. Något som de flesta bör känna till är tjänsten Swish.

Den kan bland annat användas för att skicka pengar till någon, alternativt för att ta emot en summa.

Syftet kan t.ex. vara att låna pengar till en vän, dela på notan eller ge bort pengar som present istället för presentkort och liknande. Det har även gjort det smidigt att betala någon för varor i sammanhanget begagnad försäljning.

Oavsett vad så sker det på några sekunder och nyttjar just BankID för att verifiera användarens identitet. Så länge användaren i fråga utför handlingarna på ett säkert vis och döljer sin kod, så är BankID en mycket säker och trygg tjänst.

Vissa butiker använder sig också av e-legitimation för att låta kunden betala med Swish. Det kan handla om en restaurang eller kiosk/närbutik och är särskilt praktiskt om någon exempelvis glömt sin plånbok hemma.

Nätbaserade casinon

Ett område där e-legitimation har gjort betydande skillnad är online casino. Idag är det lag på att svenska spelaktörer ska erbjuda e-legitimation såsom BankID som metod för spelare att kunna logga in och verifiera sig.

Att registrera sig på ett nätcasino genom att fylla i e-postadress, användarnamn och bestämma lösenord hör alltså till det förflutna. Den långdragna processen har istället ersatts av e-legitimation som sparar otroligt mycket med tid eftersom det enda en spelare behöver uppge vid inloggning är sitt personnummer.

Då det inte skapas ett vanligt konto med eget användarnamn brukar det här spelsättet i folkmun kallas för ”casino utan registrering” (den som i detalj vill ta reda på hur det fungerar kan göra det här).

Det finns också tjänster som i samverkan med BankID har effektiviserat in- och utbetalningar, vilket också bidrar till känslan av att spela utan att skapa ett konto. Sammanfattningsvis har alltså e-legitimation i många avseenden förändrat sättet vi spelar casino på nätet.

Bankärenden och myndigheter

E-legitimation har framgångsrikt integrerats i flera delar i samhället och är för många människor lika självklart att inneha som ett fysiskt ID-kort. Bortsett från att elektronisk legitimation används vid betalningar i vardagen och casinospel på nätet har det också ytterligare användningsområden.

Ett av dessa områden är bankärenden där det med hjälp av e-legitimationen BankID går att logga in, betala räkningar, föra över pengar och en rad andra saker. Det här tillvägagångssättet är betydligt bekvämare än att använda säkerhetsdosa eftersom istället för att knappa in långa koder så verifieras transaktioner snabbt med BankID.

Även myndigheter har moderniserats och det är därför lättare än någonsin att sköta diverse ärenden. Bland myndigheter som har anammat tekniken med e-leg syns Skatteverket, Bolagsverket, CSN, Försäkringskassan m.fl. I framtiden kan fler myndigheter få samma behandling.

Opinion

SVT måste sluta

Opinion
Opinion

Sveriges Television har avpublicerat en dokumentär eftersom den spred desinformation om ”kronisk borrelia”, en sjukdom som enligt läkarvetenskapen inte finns. Med det finns ett antal problem och SVT måste fundera på varför det har hänt igen. Det är inte första gången: SVT fälldes redan 2014 av granskningsnämnden för ett inslag om ”kronisk borrelia”.

Det är oroväckande att den senare filmen förefaller vara producerad med hjälp av Film i Skåne.

Testet som hittar kronisk borrelia är framtaget av en forskare lämna sitt universitetet på grund av forskningsfusk. Desinformation om hälsa och sjukvård kan skada och i värsta fall döda. Patienter som tror sig ha kronisk borrelia kan ha en annan sjukdom som de inte söker vård för eftersom de fått veta att vården konspirerar mot dem. Charlataner kan förvärra hälsoproblemen med ”alternativa” behandlingar. Konspirationsteorier är därför betydligt allvarligare när det handlar om hälsa. SVT kan inte räkna med att tittarna har tillräckliga kunskaper för att kunna förhålla sig kritiskt till innehållet i filmen.

TV-licens- och skattepengar har använts till att sprida desinformation, vilket inte får ske.

SVT försvarar sig med att filmen visades som en del av segmentet SVT dox som ska innehålla ”subjektiva” dokumentärer och inte renodlade vetenskapsinslag. Om man kategoriserar desinformation kring hälsa som något som är OK för att det är subjektivt finns det nästan ingen gräns för vad som kan sändas ut till tittare, under förevändningen att det skildrar en ”upplevelse” och inte fakta. Man kan ”uppleva det” som att förintelsen aldrig har hänt, eller som att regeringen förgiftar folk med hjälp av vaccin.

Till skillnad från kronisk borrelia är desinformation en av vår tids största epidemier och den smittan ska inte SVT hjälpa till att sprida. Det är bra att de avpublicerade filmen, men hade varit ännu bättre om de tackat nej från början. SVT behöver kritiska glasögon.

Debatt

Replik på Sveriges kvinnolobby 11/10: Ingen lagstiftning mot reklam

Reklam i de offentliga rummet
Foto: Jessica Gow/TT
Debatt
Debatt

Detta är en debattartikel som uttrycker en personlig åsikt. Den är inte skriven av tidningens journalister.

Precis som Sveriges Kvinnolobby arbetar även näringslivet mot sexism i reklam. Näringslivet har däremot en annan uppfattning om hur sexism i reklam ska motarbetas på bästa sätt. Sveriges Kvinnolobby kräver lagstiftning och kommunala förbud. Näringslivet vill bibehålla systemet med självreglering. Inte som ett komplement till lagstiftning – utan som ett alternativ. Självreglering har visat sig vara överlägset mer effektivt än lagstiftning, som finns i våra nordiska grannländer, vilket framgår av Nordiska Ministerrådets rapport 2017:534.

Lagstiftning på området riskerar att begränsa vår grundlagsskyddade yttrandefrihet som handlar om rätten att få uttrycka sina åsikter och värderingar utan inskränkningar genom lag. Sådan lagstiftning måste uppfylla proportionalitetskravet – det vill säga att det ska råda proportionalitet mellan begränsningen och ändamålet som föranlett den. Frågan är om proportionalitetskravet uppfylls med betungande lagstiftning på ett område där näringslivet har en effektiv självreglering och där lagstiftning tycks handla om symbolvärde?

I Sverige har Stiftelsen Reklamombudsmannen (RO) näringslivets uppdrag att pröva om reklam är könsdiskriminerande. RO har under drygt tolv år prövat 1114 ärenden om könsdiskriminerande reklam. Av dessa har reklamen fällts i 449 fall. Vem som helst kan anmäla och få sin anmälan prövad. Under år 2020 prövades 42 ärenden, varav reklamen fälldes i 22 av fallen. I Danmark, Norge och Finland prövade domstol år 2020 inte ett enda fall enligt lagstiftning mot könsdiskriminerande reklam. Detta tycks inte bero på att reklamen är mindre sexistisk i våra grannländer. Kan det bero på att lagstiftning är ett trubbigt instrument för denna typ av frågor?

En annan fråga är var denna typ av förbud hör hemma i rättssystemet. Marknadsrättens syfte är att skydda marknadens aktörer, exempelvis konsumentkollektivet och konkurrenter. Syftet är inte att skydda personer av ett visst kön. Bör Konsumentverket – som arbetar med frågor för att skydda konsumenter mot överskuldsättning, vilseledande reklam och farliga produkter – parallellt arbeta med diskrimineringsfrågor?

Sveriges Kvinnolobby förespråkar att kommunerna i Sverige ska införa förbud mot sexistisk reklam i offentliga miljöer. Det är högst tveksamt om det faller inom det kommunala självstyret att förbjuda sexistisk reklam i offentliga miljöer. Vad skulle omfattas av förbudet, hur skulle det sanktioneras och vem skulle pröva? I dagsläget har Stockholms kommun antagit etiska riktlinjer mot könsdiskriminerande reklam. Innebörden är att den som hyr kommunens utomhustavlor med stöd av avtal måste följa de etiska regler för könsdiskriminerande reklam som Reklamombudsmannen tillämpar. Tjänstemännen på trafikkontoret har mandat att plocka ned reklam som de anser är könsdiskriminerande. Föreställ er en annonsör som har bekostat en utomhusreklamkampanj och anpassat sitt lager därefter. Efter att kampanjen satts upp på utomhustavlorna anser tjänstemän på trafikkontoret – sannolikt utan erforderlig kompetens av prövning av reklam – att reklamen är könsdiskriminerande och beordrar nedplockning av reklamen innan avtalstiden löpt ut. Vem skulle inte se detta som ett rättsövergrepp?

Nej, näringslivet uppmanar mot bakgrund av ovan, politiker i kommunerna och i riksdagen att inte motarbeta sexism i reklam genom avtal, kommunala förbud eller lag, utan låta prövningen fortsatt hanteras genom näringslivets självreglering.

Hanna Riberdahl

vd och Michael Grimborg, styrelseordförande Sveriges Annonsörer,

Linda Nilsson

vd Sveriges Kommunikationsbyråer

Kerstin Neld

vd Sveriges Tidskrifter

Kenneth Danielsson, t f vd IAB Sverige

Stina Liljekvist

styrelseordförande Stiftelsen Reklamombudsmannen,

Östra Göinge

”Man ska inte dö nyfiken” – potatis gav mersmak

En del potatisar blev jättestora.
Foto: Susanne Gäre
Östra Göinge
Glimåkra Första skörden blev över förväntan.
– Vi fick dubbelt så mycket som vi hade hoppats på, 9,5 ton, säger Ingrid och sonen Patrik Persson, efter den första säsongen.

I dag, den 26 oktober, är det potatisens dag, en dag som många firar med potatisprovning eller med extra läckra potatisrätter.

Första året med potatisodling

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Norra Skåne Premium
  • NorraSkåne.se - Alla artiklar på NorraSkåne.se
  • Norra Skåne-kortet - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg
Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL