Utrikes

Tusen brandmän i kamp mot elden i Kalifornien

Ett brandbekämpningsflyg släpper sin last över Alisalbranden i Kalifornien
Foto: Ringo HW Chiu/AP/TT
Utrikes
Utrikes Den nya storbranden som rasar i USA-delstaten Kalifornien bekämpas av ett tiotal brandsläckningsflyg och mer än tusen brandmän.
PREMIUM

Omkring 62 kvadratkilometer bergsterräng har slukats av den så kallade Alisalbranden, som härjar i ett bergigt område i södra Kalifornien, väster om Santa Barbara.

Omkring 1 300 brandmän är på plats i den bitvis branta terrängen och har fått god hjälp av vattenbombande flygplan och helikoptrar som satts in.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Norra Skåne Premium
  • NorraSkåne.se - Alla artiklar på NorraSkåne.se
  • Norra Skåne-kortet - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Utrikes

Putin nobbar klimatmötet i Glasgow

Rysslands president Vladimir Putin.
Foto: Alexei Nikolsky/AP/TT
Utrikes
Utrikes Klimatförändringarna är en "topprioritet" för Ryssland – men president Vladimir Putin reser inte till klimattoppmötet COP 26 i Glasgow i november, enligt Kreml.

– Dessvärre kommer Putin inte att flyga till Glasgow, säger Kremls talesperson Dmitrij Peskov.

Ett stort antal världsledare väntas till mötet, som har beskrivits som mänsklighetens sista chans att komma tillrätta med de klimatpåverkande utsläppen. Men Ryssland kommer således att representeras på lägre nivå och det är också oklart om Kinas president Xi Jinping reser till mötet.

– Vi måste vänta på information från utrikesdepartementet, svarar Kinas särskilda klimatsändebud Xie Zhenhua på en direkt fråga om presidenten ska åka till klimatträffen.

Sedan tidigare är det känt att påve Franciskus, känd för sitt engagemang i klimatfrågan, inte deltar personligen i Glasgow.

84-åringen, som i somras genomgick en tjocktarmsoperation, hade tidigare sagt att han ville resa till COP 26 men att beslutet är avhängigt hur han mår. Nyligen meddelade Vatikanen att det blir det katolska rikets näst högst uppsatta, den utrikesansvarige kardinalen Pietro Parolin, som reser.

Utrikes

Drottning Elizabeth stannar motvilligt hemma

Storbritanniens 95-åriga drottning Elizabeth med bland andra premiärminister Boris Johnson vid ett evenemang under tisdagen. Arkivbild.
Foto: Alastair Grant/AP/TT
Utrikes
Utrikes

Storbritanniens 95-åriga drottning Elizabeth har motvilligt gått med på att stanna hemma några dagar och vila, efter uppmaning från läkare.

På grund av detta har en planerad resa till Nordirland ställts in.

Buckingham Palace har inte gått ut med några detaljer kring beskedet, men meddelar att drottningen "är vid gott mod och är besviken att hon inte kommer att kunna åka till Nordirland, där hon skulle ha haft en rad programpunkter i dag och i morgon".

Drottningen skickar enligt palatset "sina varmaste hälsningar till Nordirlands folk och ser fram emot att komma på besök i framtiden".

Utrikes

Moskva värd för internationella talibansamtal

Talibanernas vice premiärminister Abdul Salam Hanafi leder rörelsens delegation i Moskva. Arkivbild.
Foto: Hussein Sayed/AP/TT
Utrikes
Utrikes Talibanerna håller samtal med flera länder i Moskva under onsdagen. Bland annat deltar representanter från Kina och Pakistan.

Mötet beskrivs som ett av talibanernas viktigaste internationella möten sedan rörelsen tog makten i Afghanistan i augusti.

Inget land har hittills erkänt talibanstyret, och inte heller Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov gjorde de när han öppnade mötet i Moskva.

– En ny administration har makten nu, sade Sergej Lavrov.

– Vi noterar dess ansträngningar för att stabilisera militären och den politiska situationen och arbetet med att få statsapparaten på plats.

"Ingen brådska"

Förra veckan sade Rysslands president Vladimir Putin att det inte är någon brådska att erkänna talibanstyret formellt, men betonade att det är viktigt att samtala med rörelsen.

För att åstadkomma en stabil fred i Afghanistan måste det bildas "en verkligt inkluderande regering som helt och fullt återspeglar inte bara alla etniska gruppers intressen, utan alla politiska krafter i landet", sade Lavrov vid mötets öppnande.

Samtalen kommer efter att Vladimir Putin förra veckan varnade för att 2 000 IS-krigare samlats i norra Afghanistan och att deras ledare planerar att skicka in dem i grannländerna förklädda till flyktingar. Syftet uppges vara att sprida oenighet i den före detta sovjetrepubliken.

Mål att hindra kris

Talibanernas delegation i Moskva leds av vice premiärminister Abdul Salam Hanafi, som även ledde samtal med EU och USA förra veckan. Före det hölls samtal i Ankara mellan talibanerna och turkiska företrädare.

Enligt Rysslands utrikesdepartement är ett av målen med mötet i Moskva att befästa "det internationella samfundets ansträngningar att förhindra en humanitär kris". Även bildandet av en "inkluderande regering" ska diskuteras.

Representanter för talibanerna har flera gånger de senaste åren haft möten i just Moskva, trots att rörelsen varit terrorstämplad i Ryssland. Kontakten har enligt det ryska utrikesdepartementet varit nödvändig för att hjälpa till att stabilisera Afghanistan.

Sovjetunionen utkämpade ett tio år långt krig i Afghanistan som slutade med att landets trupper drog sig tillbaka 1989. Ryssland har till skillnad från många andra länder inte evakuerat sin ambassad i Kabul efter talibanernas övertagande.

Utrikes

Granateld och vägbomber i oroligt Syrien

Ett hus som träffats av granateld i den oroliga provinsen Idlib i Syrien. Arkivbild.
Foto: Ghaith Alsayed/AP/TT
Utrikes
Utrikes Minst 27 personer uppges ha dödats i det konflikthärjade Syrien, där våldet flammat upp i huvudstaden Damaskus och i Idlib i nordväst.

Morgonrusningen rapporteras ha varit i full gång i Damaskus när två bomber, placerade på en buss som fraktade soldater, exploderade nära Nationalmuseet. Minst 14 personer dödades, rapporterar statliga medier. I den statliga tv-kanalen visades under förmiddagen bilder på den sönderbrända bussen.

Damaskus har varit förhållandevis skonat från attacker den senaste tiden, sedan de syriska regimstyrkorna intog de förorter som hölls av rebeller. Onsdagens dåd beskrivs som det värsta på fyra år. Ingen grupp har dock tagit på sig ansvaret för attacken.

Parallellt rapporteras regimstyrkornas granatbeskjutning ha dödat 13 personer i Ariha i den rebellkontrollerade regionen Idlib i nordväst. Tre av dem var barn, enligt oppositionella Syriska människorättsobservatoriet som bevakar konflikten från Storbritannien.

Kriget i Syrien inleddes 2011, då president Bashar al-Assads regim svarade med våld på de protester för demokrati som utbröt under den arabiska våren. Sedan dess har över 350 000 människor dödats och flera miljoner flytt.

Utrikes

Ny flygattack mot huvudstaden i Tigray

Utrikes
Utrikes En ny flygattack har drabbat den etiopiska regionen Tigrays huvudstad Mekele. Det finns inledningsvis inga uppgifter om att människor har dödats.

Det är den andra bombningen på bara ett par dagar, en skarp upptrappning av den konflikt som pågått i nästan ett år mellan landets regeringsstyrkor med allierade och Tigreanska folkets befrielsefront (TPLF).

En talesperson för regeringen bekräftar attacken.

"Den riktades mot anläggningar som TPLF har gjort om för att bygga och reparera vapen", meddelar denne.

Enligt ett vittne var det ett industriområde som förstördes i attacken.

– Hela området har bränts. Vi känner inte till om människor drabbats men hela företaget har brunnit till aska, säger vittnet.

Det är andra gången denna vecka som uppgifter kommer om luftoffensiver mot staden. I måndags uppgav först vittnen att stridsflyg genomfört en flygattack i Mekele, vilket senare bekräftades av Etiopien. Den attacken var den första sedan i somras.

FN har beslutat att dra ned sin närvaro i Tigray till hälften och anklagar Etiopien för att medvetet blockera humanitär hjälp till regionen, där människor dör i brist på mat.

Regionen lider även av brist på bränsle och kontanter efter regeringens blockad, vilket har gjort livräddande insatser "extremt utmanande", enligt FN-talespersonen Saviano Abreu.

Sex miljoner människor bor i Tigray, som tidigare hade ett visst mått av autonomi. Hundratusentals människor har tvingats lämna sina hem, vilket har förvärrat krisen.

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Awise

Aktiviteten på svenska spelsajter har ökat under 2020

Awise Den 2 juli i år så infördes några nya spelrestriktioner för svenskar (läs mer om vad det innebär här) när det kommer till att spela casino online. Förändringarna begränsar alla konsumenters spelande och förslaget kom från Spelinspektionen i våras när man upptäckte en ökad konsumtion av spel på casino online. Under perioden då spelen ökade som mest var också då det fanns som minst utbud av odds, så en teori till den starka höjningen av aktivitet kan bero på att fler sportspelare testade på att spela på casino istället.

De svenska casinon som innehar den svenska licensen kan med andra ord inte marknadsföra sig unikt, utan de nya restriktionerna omfattar alla svenska spelbolag. Det har varit blandade reaktioner på de nya restriktionerna, men det lugnande beskedet är att det enbart kommer att gälla under 2020 och sedan förväntas spelmarknaden för svenskar vara som innan. Det vill säga en bonus för första insättning och valfria spelbegränsningar. Som det ser ut nu så får de svenska spelbolagen enbart erbjuda 100 kr i insättningsbonus och alla konton har en obligatorisk spelgräns på 5000 kr/vecka.

De landbaserade casinona har det däremot inte lika lätt. Sveriges första casino Cosmopol i Sundsvall meddelade nyligen att de hotas av nedläggning. Detta är dock inte spikat ännu, så vi får hoppas att vi får bevara alla våra landbaserade casinon öppna, så att det enkelt går att variera spel mellan spel online och att besöka Cosmopol i någon av de större städerna.

Spelmönstret bland svenskar har förändrats stort

Tidigare innan den svenska licensen infördes så var det vanligt att spelare valde att spela på ett och samma spelbolag för att kunna ta del av lojalitetsbonusar och kampanjer. Idag ser spelmarknaden helt annorlunda ut. Idag väljer många av spelarna att sätta in på nya spelsajter (hitta nya casinon att spela på via Bennycasino) varje gång de sätter in pengar för att kunna ta del av välkomstbonusen på spelsajten i fråga och få mer att spela för. Ruljansen på den olika svenska casinona har därför varit varierande med få återkommande spelare.

Bara sedan den 1 januari 2019 så ser spelmönstret helt annorlunda ut och många frågar sig om det kommer att vara lika populärt att spela online casino som det är nu, om några år? Generellt sett så verkar svenskarna föredra att spela med bonusar, hellre än utan. Även tidigare innan bonusspel begränsades så kunde man se ett tydligt mönster i deltagandet av kampanjer och erbjudanden som erbjöd spelarna mer att spela för.

När det kommer till smidigheten på de olika casinona så har det däremot blivit otroligt mycket bättre. Idag kan du spela casino online och verifiera dig med bankID, vilket har lättat på trycket gällande tiden det tar att få sina uttag in på kontot efter en vinst. Branschen utvecklas ständigt och förhoppningsvis så får vi mer passande spelregler under 2021 som många svenskar efterfrågar.

Utrikes

Sista natten med gänget för Löfven – och Merkel?

Tysklands förbundskansler Angela Merkel och statsminister Stefan Löfven vid ett av fjolårets EU-toppmöten. Nu kan båda göra sin sista toppträff på EU-nivå när stats- och regeringscheferna samlas i Bryssel under torsdagen och fredagen. Arkivbild.
Foto: John Thys/AP/TT
Utrikes
Utrikes Heta duster väntas om rättsstatsprinciper och höga energipriser när EU-ländernas ledare samlas till veckans toppmöte i Bryssel.
Mötet lär bli det sista för avgående statsministern Stefan Löfven (S) – och även för tyska Angela Merkel.

Löfven ska ju ersättas när en ny partiledare valts vid Socialdemokraternas kongress i Göteborg den 3-7 november. Om hans ersättare – troligen finansminister Magdalena Andersson – också kan väljas till statsminister av riksdagen väntas hon göra toppmötesdebut på EU-nivå i Bryssel den 16-17 december.

Sannolikt kommer då även Tyskland att representeras av en ny ledare efter Angela Merkel, om SPD:s kanslerkandidat Olaf Scholz – också han just nu finansminister – hinner bygga en ny koalition innan dess.

Hett om Polen

Förutom Löfven och Merkel gör troligen även Tjeckiens premiärminister Andrej Babis nu sitt sista EU-toppmöte, åtminstone på ett tag, efter oppositionens seger i det tjeckiska valet nyligen.

På agendan i Bryssel den här veckan finns ett antal rejält heta frågor. Rättsstatsläget i Polen har blivit akut, med en infekterad strid om huruvida polsk lag ska gå före EU-lag och vad det i så fall innebär. En stor majoritet av övriga EU-länder vill att EU-kommissionen agerar mot Polen och vill ha besked av ordförande Ursula von der Leyen om vad hon planerar.

Energipris

De stigande energipriserna ska också avhandlas. Länder som Ungern och Polen trycker på för att prisläget måste följas av att EU skruvar ner sina klimatambitioner – något som dock EU-kommissionen inte verkar intresserad av.

– 90 procent av den naturgas som vi använder är importerad, liksom 97 procent av oljan, medan de förnybara bränslena är hemgjorda. Övergången till en ren energi är inte bara livsviktig för vår planet utan också avgörande för vår ekonomi och vår motståndskraft mot prischocker, betonar ordförande von der Leyen i en debatt i EU-parlamentet.

Wiktor Nummelin/TT

Lars Larsson/TT

Utrikes

Fartyg fortsatt på grund utanför Bornholm

Det 88 meter långa nederländska fraktfartyg som gått på grund utanför Bornholm har lossnat en smula – men ligger ännu kvar.
Foto: Presse-fotos.dk
Utrikes
Danmark

Det 88 meter långa nederländska fraktfartyg som gått på grund utanför Bornholm har lossnat en smula tack vare hjälp från en polsk båt, uppger Forsvarets Operationscente enligt danska nyhetsbyrån Ritzau.

Nu misstänks en av de sju i besättningen för fylleri i samband med olyckan. Det är ännu oklart vilken funktion denne haft på båten.

Fartyget, som är lastat med gödningsmedel, gick på grund och fastnade ordentligt natten till måndag. Olyckan inträffade då fartyget var på väg från Antwerpen i Belgien till Tallinn i Estland.

Grundstötningen har skett utanför samhället Sorthat Muleby på västra sidan av ön, som ligger bara några mil från Sveriges sydkust.

Det är oklart när båten kommer vara i hamn igen.

Webbkarta
Webbkarta
Foto: Johan Hallnäs/TT

Utrikes

Får Navalnyj EU-parlamentets finaste pris?

En man utklädd till Rysslands president Vladimir Putin deltar i en demonstration till stöd för den fängslade oppositionspolitikern Aleksej Navalnyj i Genève i juni i år. Arkivbild.
Foto: Michael Probst/AP/TT
Utrikes
Utrikes Oppositionsföreträdare i Ryssland eller Bolivia? Eller rentav en samling afghanska kvinnorättsaktivister? I dag meddelas vem som får EU-parlamentets stora människorättspris år 2021.

Den fängslade ryske antikorruptionsaktivisten och oppositionspolitikern Aleksej Navalnyj är den i särklass mest kände av de tre finalkandidaterna till årets Sacharov-pris för tankefrihet.

45-åringen avtjänar ett flerårigt fängelsestraff en bit utanför Moskva. Han dömdes av en rysk domstol i fjol för att inte ha uppfyllt en tidigare villkorlig dom då han under 2020 länge vårdades i Tyskland sedan någon försökt mörda honom med nervgiftet novitjok.

Vem som får årets pris avgörs av EU-parlamentets talmanskonferens och gruppledare under onsdagseftermiddagen.

Finalkandidater utöver Navalnyj är bolivianska ex-presidenten Jeanine Áñez – också hon fängslad i sitt hemland, anklagad för bland annat kuppförsök och terrorism – samt en grupp på elva framstående kvinnliga aktivister och politiker i Afghanistan, däribland den tidigare Right Livelihood-pristagaren Sima Samar.

Sacharov-priset har delats ut sedan 1988 och gick i fjol till den samlade oppositionen i Belarus, med presidentkandidaten Svetlana Tichanovskaja i spetsen.

Wiktor Nummelin/TT

FAKTA

Fakta: Sacharov-priset

EU-parlamentets Sacharov-pris för tankefrihet har delats ut sedan 1988 och flera gånger gått till personer som senare även tilldelats Nobels fredspris.

Här är de senaste tio årens pristagare:

2020: den demokratiska oppositionen i Belarus.

2019: uiguriske ekonomen Ilham Tohti.

2018: ukrainske filmregissören Oleg Sentsov.

2017: den demokratiska oppositionen i Venezuela.

2016: irakiska yazidiskorna Nadia Murad och Lamiya Aji Bashar.

2015: saudiske bloggaren Raif Badawi.

2014: läkaren Denis Mukwege från Kongo-Kinshasa.

2013: utbildningsaktivisten Malala Yousafzai från Pakistan.

2012: människorättsadvokaten Nasrin Soutoudeh och regissören Jafar Panahi från Iran.

2011: människorättsaktivisterna Asmaa Mahfouz (Egypten) och Razan Zaitouneh (Syrien), libyske politikern Ahmed al-Senussi, syriske satirtecknaren Ali Farzat samt den framlidne tunisiske grönsaksförsäljaren Mohamed Bouazizi.

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL