GDPR Illustration

Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

Jakten på invasiva djur trappas upp

Konsekvenserna av mördarsniglarnas framfart känner vi redan till.
Men faktum är att fler fruktade djur är på väg till Sverige.
En del av dem är redan här.
Publicerad 16 oktober 2021 • Uppdaterad 29 november 2021
P-A Åhlén från Jägareförbundet vid de fällor laddade med ost som placerats ut vid den väg i Bromölla där en stenmård siktats. När fällorna är osäkrade sitter man på pass och bevakar dem.
P-A Åhlén från Jägareförbundet vid de fällor laddade med ost som placerats ut vid den väg i Bromölla där en stenmård siktats. När fällorna är osäkrade sitter man på pass och bevakar dem.
Foto: Johan Nilsson/TT

– Här har det suttit en hona med två ungar och käkat ost. Men så fort vi satte ut fällor har de slutat visa sig.

Lukten av riven ost är skarp inne i skogsdungen vid villakvarteret i skånska Bromölla. Stora gula flagor ligger spridda som lockbete över vidöppna nätburar. P-A Åhlén från Jägareförbundet visar hur infraröda kameror fästs på träden.

Alla rörelser i natten registreras. Det ska bli jourbevakning.

"Enda sättet att stoppa den är nu"

Uppdraget? Få fast den ökända stenmården – innan det är försent.

– Vi har nyss fått utrotningsbeslutet av Naturvårdsverket. Jag anställde en person idag som ska jobba heltid med detta, säger P-A Åhlén.

Nere i Europa är stenmården ökänd. Rovdjuret tuggar skoningslöst i sig allt från kablar till isolering i bilar och hus. Den har till och med lyckats orsaka totalstopp i Cerns partikelaccelerator vid fransk-schweiziska gränsen – två gånger.

I Sverige gjordes det första bekräftade fyndet av stenmård i Bromölla 2018. Hit tros den ha anlänt i form av en dräktig hona som misstänks ha kommit tjuvåkandes med lastbil.

Vad blir konsekvenserna om djuret lyckas etablera sig här?

– Om vi inte knäcker den nu och den etablerar sig i hela Skåne blir det jättesvårt. Skadorna på infrastruktur – de miljardkostnader man har i Europa – det är inte vår generations kostnader utan våra barns, säger P-A Åhlén.

– Enda sättet att stoppa den är nu. När kostnaderna kommer är det försent.

Från Norrbotten till Skåne

Stenmården är den senaste i raden av arter som Jägareförbundet har fått i uppdrag av Naturvårdsverket att bekämpa. Mårdhundens framfart har förbundet framgångsrikt fått kontroll över via sterilisering. Andra arter i uppdraget omfattar bland annat bisamråtta, nilgås, vattensköldpaddor och sibirisk jordekorre.

Totalt har gruppen nu alla EU-listade invasiva djur i Sverige på sitt bord – arter som inte hör hemma i Sverige och som riskerar att göra skada här.

Till sin hjälp får man varje år in runt 1 000 tips från allmänheten, samt information från kameror som landets jägare satt upp vid tusentals åtelplatser runt om i landet.

När larmet om ett misstänkt invasivt djur kommer in så rycker man ut, berättar P-A Åhlén.

– Våra tio yrkesjägare har ett otroligt varierande arbete. Det kan vara att köra från Norrbotten och jobba sig neråt – med nilgås i Uppland och sedan ta tre sköldpaddor i Örebro och vidare till stenmårdsarbete i Skåne.

"Situationen bortom all kontroll"

Totalt har EU listat 30 arter som EU:s medlemsländer förbundit sig att försöka stoppa. Därtill finns arter som förekommer naturligt i Europa och som i nte omfattas av regler trots att de riskerar skada i våra svenska ekosystem.

En del främmande arter har redan etablerat sig, konstaterar Henrik Lange på Naturvårdsverket, och nämner en art som de flesta är bekanta med idag.

– Mördarsnigeln…. där är situationen bortom all kontroll. Den kom in på 1970-talet och är ett klassiskt exempel på att falla mellan myndigheternas stolar.

Andra exempel är mink, införd för pälsavel, som rymt och nu hotar fågelliv på skärgårdsöar. Vattensköldpaddor, som regelbundet upptäcks i Malmös kanaler, sprider salmonella och nilgäss kan aggressivt köra iväg inhemska andfåglar från sina häckningsplatser om de får en chans.

Stort hotet: En liten mask

Med ökade transporter och klimatförändringar kan fler främmande invasiva arter vara på väg. Den nordamerikanska tvättbjörnen syns ofta på andra sidan Öresund – och sammetsgetingen, som lever av honungsbin och riskerar skada biodlingar, lyckas numera övervintra så långt norrut som i Hamburg.

Senast i somras kom dessutom larm om att vargens nära släkting guldschakal snart kan vara etablerad på svensk mark.

– Än så länge är den inget problem. Men den dagen vi har en flock med guldschakaler i Tornedalen…. Jag tror den skulle vara ett större bekymmer i norr än syd, säger Henrik Lange.

TT: Vilka invasiva djurarter fruktar du egentligen ska komma hit?

– Det finns en svårupptäckt: jordlevande plattmask, som är en predator på daggmask. Nu tror jag inte den kan etablera sig i Sverige. Men om det blir permanent frostfritt i Sverige så…

Henrik Lange förklarar att konsekvenserna av masken, som finns på Irland, blir svårodlad mark.

– Hur sjutton ska man upptäcka en jordlevande mask? Vi hoppas bara att ingen råkar ta in den.

Anna Karolina Eriksson/TT

På bilder ses nattliga besök av stenmård vid burarna i Bromölla.
På bilder ses nattliga besök av stenmård vid burarna i Bromölla.
Foto: Jägareförbundet
P-A Åhlén från Jägareförbundet visar upp en bild av en stenhård som en åtelkamera tagit i Bromölla. När fällorna är osäkrade sitter man på pass och bevakar dem.
P-A Åhlén från Jägareförbundet visar upp en bild av en stenhård som en åtelkamera tagit i Bromölla. När fällorna är osäkrade sitter man på pass och bevakar dem.
Foto: Johan Nilsson/TT
P-A Åhlén från Jägareförbundet på plats i Bromölla där en stenmård siktats.
P-A Åhlén från Jägareförbundet på plats i Bromölla där en stenmård siktats.
Foto: Johan Nilsson/TT
Guldschakal (Canis aureus) fotograferad i Israel. Arkivbild.
Guldschakal (Canis aureus) fotograferad i Israel. Arkivbild.
Foto: Eyal Cohen/AP/TT
Fakta: Invasiva arter

Invasiva arter kan delas in i de som finns på EU:s förteckning över invasiva främmande arter, och de som är eller kan bli ett problem i Sverige men som inte omfattas av regler.

Djuren som finns på EU:s förteckning över invasiva främmande arter omfattas av ett antal förbud. Nu omfattas 30 djur av EU-reglerna.

Flera av dem har upptäckts i enstaka exemplar i Sverige.

Andra, som exempelvis mårdhund, nilgås, gulbukig, rödörad och gulörad vattensköldpadda samt sibirisk jordekorre,finns redan här.

Sedan finns även främmande arter som är eller riskerar bli invasiva i Sverige, men som inte omfattas av några regler. Exempelvis mink, svarthuvad snigel, spansk skogssnigel, stenmård, svartmunnad smörbult och puckellax.

Källor: Naturvårdsverket, Havs- och Vattenmyndigheten samt Invasiva främmande arter på EU:s förteckning (2019)

Fakta: Jägarnas uppdrag

Jägareförbundet har i ett avtal med Naturvårdsverket uppdrag att förvalta alla listade invasiva främmande landlevande ryggradsdjur inom EU som förekommer eller upptäcks i Sverige.

Även andra arter kan vara aktuella, som exempelvis stenmården.

Vissa arter förekommer naturligt i Europa men kan trots det orsaka skada och bli invasiva i Sverige.

Avtalet sträcker sig till år 2023.

Jägareförbundet har en tipstelefon dit den som observerat EU-listade främmande invasiva landlevande ryggradsdjur kan ringa.

Källa: Jägareförbundet

TT
Så här jobbar Norra Skåne med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.