GDPR Illustration

Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

Sverige lockar när vinkartan ritas om

Plantor fryser sönder, torkar ut eller brinner upp. Klimatförändringarna slår hårt mot Sydeuropa – vilket har fått en del vinproducenter att blicka norrut.
– Det är en helt ny spelplan, säger italienaren Andrea Guerra som driver en vingård på Gotland.
Publicerad 16 oktober 2021 • Uppdaterad tisdag 13:48
Andrea Guerra bland raderna av druvor som är redo att skördas på Långmyre vineri.
Andrea Guerra bland raderna av druvor som är redo att skördas på Långmyre vineri.
Foto: Fredrik Sandberg/TT

Den elektriska fågelskrämmans skrik ekar över raderna med vinrankor. På Sudret finns starar som vill smaka på de fullmogna druvklasarna och elektriska stängsel håller andra oinbjudna gäster borta från frukten. Men det är inte bara hungriga harar och rådjur som lockas till Långmyre i Hamra, det var inte länge sedan som de nyfikna turisterna avlöste varandra.

– Det har varit rundtur efter rundtur i sommar. Vin är trendigt och intresset är stort för lokalproducerat. Vi har knappt hunnit jobba här ute på vingården, säger Andrea Guerra.

– Men det har bara vara roligt att få visa upp något som vi har jobbat så hårt med.

"Riktigt läskigt"

Men hur hamnade en 33-årig italiensk vinmakare och vinagronom på den gotländska myllan? Svaret är som så många gånger förut: kärlek. Kärleken till vin förstås men också till 28-åriga Emma Serner, som har starka band till Gotland.

Paret träffades på en vingård i Toscana och började snart drömma om att bygga upp något eget.

– Vi ville skapa något som kunde leva kvar i generationer. Klimatförändringarnas effekter i södra Europa fick oss att blicka norrut, säger Guerra.

– Ingen vet hur det kommer att se ut i Italien om några årtionden, det är riktigt läskigt där. Ibland är det 50 grader varmt eller så regnar det eller haglar, helt oberäkneligt.

I områden som södra Spanien, Frankrike, Cypern och Sicilien utgör klimatförändringarna ett hot mot den framtida vinproduktionen.

– I Italien har klimatförändringarna blivit det största samtalsämnet i branschen, säger Guerra som kommer från Salerno.

– En miljardindustri står inför en helt förändrad spelplan som den måste anpassa sig till. Det kan handla om minskade skördar och förändrade smaker, allt påverkas.

Nya hybridsorter

Den främsta anledningen till att fler får upp ögonen för att odla vin i Sverige är dock inte att den globala uppvärmningen gör det varmare. Det handlar snarare om att det finns nya sorters druvor som mognar tidigare och passar ett svenskt klimat.

Så kallade piwi-sorter är populära hos de omkring 60 vinproducenter som är registrerade som kommersiella odlare i Sverige. De är korsningar av traditionella och vilda druvor, resistenta mot sjukdomar men också anpassade till svalare temperaturer.

– De behöver ingen besprutning heller, vilket är ovanligt i vinvärlden. Det är en mycket mer miljövänlig druva, vilket passar oss bra. I Sverige har vi en unik möjlighet att skapa en hållbar vinindustri, att göra det rätt från början.

Men Sverige är ingen garanti för att slippa extremväder eller klimatförändringarnas effekter. När paret planterade 26 000 vinplantor 2018 visste de inte att en av de varmaste och torraste somrarna i svensk historia stod inför dörren. Nästan 20 procent av plantorna gick förlorade, vilket märktes i förra årets premiärskörd.

– Kvantitetsmässigt ligger vi fortfarande under på grund av torkan men kvalitén är mycket bättre än vad vi hade hoppats på. Det finns potential i Sverige, säger Guerra.

– Många fokuserar på mousserande eftersom det fungerar bra i ett svalt klimat. Jag tror att det är en av nycklarna till Sverige som vinland.

När TT besöker vingården – på åkern mitt emot Serners mormors gamla hus – står skörden inför dörren. Volymerna är fortfarande ganska små men framöver hoppas paret sälja vin på Systembolaget och till barer och restauranger. Dessutom ordnar de provningar på vineriet i Burgsvik, en lagerlokal som de har byggt om själva och där druvorna pressas, jäses och lagras till vin.

Guerra visar upp några tomma flaskor. De är gjorda av återvunnet material, precis som alla etiketter och kartonger som används. Vinet försluts med korkar av sockerrör.

– Vi är lite besatta av hållbarhet och det är den mest hållbara förslutningen som finns.

Känslig produkt

Vin är en av de mest känsliga jordbruksprodukterna och 2021 har varit något av ett mardrömsår för Sydeuropas vinproducenter.

Frankrike har haft det särskilt tufft med en årgång som kommer att vara märkt av katastrof. Det började med den svåra frosten i april som slog hårt mot nästan alla vinregioner – från Bordeaux i sydväst till Champagne i nordost. Därefter kom det obevekliga sommarregnet, hagelbyar, översvämningar och skogsbränder i delar av Provence. Nu talas det om en av de minsta franska vinskörden i modern tid.

De vinregioner som drabbas hårdast av klimatförändringarna är de som redan är ganska varma och torra. Här finns det också begränsade möjligheter till anpassning – även om många jobbar hårt för att ställa om produktionen till nya förutsättningar.

– Det finns risk för att vissa regioner tvingas upphöra med odlingen helt, säger Kimberly Nicholas, som forskar om vin och klimatförändringar vid Lunds universitet.

– Ju större uppvärmningen blir desto större är sannolikheten att flera regioner där dagens favorit- och kändisviner odlas inte kommer att fungera i framtiden.

Påverkar smak

Flera franska champagnedistrikt har vänt blicken västerut och såväl Taittinger som Pommery har köpt mark i England för att kunna göra mousserande vin där när det blir för varmt i Champagne. Högre temperaturer innebär högre sockerhalter vid skörd.

– Att dricka ett glas vin är att smaka på klimatförändringarna, säger Nicholas.

– Vindruvor är extremt klimatkänsliga. Det varmare klimatet gör att vinet mognar snabbare, vilket inte är optimalt för smak och arom.

Att bara flytta en vingård norrut är ingen hållbar lösning, enligt Nicholas som påpekar att den biologiska mångfalden måste tas i beaktande. En bättre lösning är att byta till en druva mer anpassad till varmare temperaturer. I dag står tolv sorter för omkring 80 procent av världens vinproduktion.

För att undvika att ytterligare bidra till klimatkrisen tycker Nicholas också att det är viktigt att tänka på förpackningar, som står för en stor del av utsläppen i vinbranschen.

– Alla branscher måste sluta släppa ut koldioxid i atmosfären, säger hon.

– Med befintliga klimatpolitik är vi på väg mot en uppvärmning på närmare 3 grader, vilket skulle slå hårt mot många vinregioner. För att kunna fortsätta njuta av vin måste vi hålla oss till Parisavtalet. Det är inte den enda anledningen, men en god anledning.

Sofia Eriksson/TT

På Långmyre vineri odlas piwi-sorter, som är en hybridsort av druvor som är tåliga mot sjukdomar och passar ett svalare klimat.
På Långmyre vineri odlas piwi-sorter, som är en hybridsort av druvor som är tåliga mot sjukdomar och passar ett svalare klimat.
Foto: Fredrik Sandberg/TT
Vindruvor redo att skördas och bli till gotländskt vin.
Vindruvor redo att skördas och bli till gotländskt vin.
Foto: Fredrik Sandberg/TT
26 000 vinplantor planterades av Andrea Guerra och Emma Serner under våren 2018.
26 000 vinplantor planterades av Andrea Guerra och Emma Serner under våren 2018.
Foto: Fredrik Sandberg/TT
Korkar gjorda av sockerrör ska bidra till en mer hållbar vinproduktion.
Korkar gjorda av sockerrör ska bidra till en mer hållbar vinproduktion.
Foto: Fredrik Sandberg/TT
Återvunnet glas i flaskorna och återvunnet papper i etiketterna. "Vi är ganska besatta av hållbarhet", säger Andrea Guerra.
Återvunnet glas i flaskorna och återvunnet papper i etiketterna. "Vi är ganska besatta av hållbarhet", säger Andrea Guerra.
Foto: Fredrik Sandberg/TT
På vineriet i Burgsvik pressas, jäses och lagras druvorna till vin. Här är Andrea Guerra med den sista kvarvarande lådan vin från förra årets premiärskörd.
På vineriet i Burgsvik pressas, jäses och lagras druvorna till vin. Här är Andrea Guerra med den sista kvarvarande lådan vin från förra årets premiärskörd.
Foto: Fredrik Sandberg/TT
Emma Serner har en stor passion för vin och processen kring dess tillverkning.
Emma Serner har en stor passion för vin och processen kring dess tillverkning.
Foto: Långmyre vineri/TT
Emma Serner och Andrea Guerra driver Långmyre vineri på södra Gotland.
Emma Serner och Andrea Guerra driver Långmyre vineri på södra Gotland.
Foto: Långmyre vineri/TT
Fakta: Svenska viner

Sverige har en lång tradition av produktion av jästa drycker gjorda på svenska bär och frukter. För vinodling har dock klimatet länge ansetts vara för kallt. Men mer och mer vin tillverkas av druvor i Sverige, bland annat i Skåne, i Blekinge, på Gotland, på Öland och i Södermanland.

Sverige klassas sedan 1999 av EU som vinland.

För att klara klimatet och den korta växtsäsongen används i hög grad druvor som är motståndskraftiga mot kyla och svampangrepp i Sverige. Dessa druvor är hybrider. Piwi står för pilzwiderstandsfähig, tyska för svampresistent, och är en ny generation hybrider som också kallas resistenta druvsorter.

Två druvor som är populära i Sverige är den gröna Solaris och den blå Rondo. Vitt vin dominerar i Sverige och mousserande vin ökar i produktion.

Källa: Nationalencyklopedin

TT
Så här jobbar Norra Skåne med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.