Berusade kvar i cell – polisen vill ändra lag

Förra helgen hittades en ung kvinna död i polisens arrest i Trollhättan. Hon hade tagits om hand, i krogmiljö, enligt lagen om omhändertagande av berusade personer (LOB).

Dödsfallet har gett nytt bränsle till en gammal debatt om var den som omhändertas enligt LOB i praktiken ska placeras. Enligt statistik som polisen tagit fram för 2021, till och med början av oktober, sätts 78 procent i en polisarrest. 22 procent förs till vård eller någon annan åtgärd.

Men det har getts tydliga signaler om att fler bör hamna inom vården, i första hand på någon tillnyktringsenhet (TNE).

Den statliga missbruksutredningen föreslog för tio år sedan att huvudansvaret för personer som omhändertagits enligt LOB skulle ligga hos landstingen (nu regioner), och deras vårdresurser.

Tanken fick politiskt stöd, och 2014 anslogs pengar för att påskynda utbyggnaden av fler tillnyktringsenheter landet runt.

Justitieombudsmannen är på samma linje. I ett avgörande 2018 skrev JO att "personer som omhändertagits för berusning som huvudregel bör komma under medicinsk övervakning och inte förvaras i en polisarrest". Dåvarande JO, Cecilia Renfors, ville också att regeringen skulle se över frågan.

Men utvecklingen går trögt. Nya tillnyktringsenheter startas – medan andra läggs ner, enligt Sveriges Kommuner och Regioner (SKR). Enheterna finansieras ofta gemensamt av region och kommuner. När någon huvudman ändrar sina prioriteringar, kan tillnyktringsenheten ligga illa till.

SKR vill inte vara med i någon intervju om ämnet. Men i ett mejl till TT skriver SKR:s kommunikationsavdelning, med hänvisning till en handläggare, att "uppdrag för TNE-verksamhet och vem som ska ansvara för denna typ av verksamhet är inte helt klarlagt, vilket innebär att man kan göra (och gör) olika bedömningar."

Det finns också regioner som försökt starta en TNE, men inte klarat att rekrytera personal, uppger SKR.

I Västra Götaland finns ingen tillnyktringsenhet. Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg har haft en, men den lades ner 2019.

Sedan dess tar sjukhuset inte emot berusade personer som bara behöver nyktra till, utan bara de som har ett "uppenbart akut medicinskt vårdbehov". Dessa tas om hand på akutmottagning, uppger Västra Götalandsregionen för TT.

Polisen skulle gärna se att vården fick ett tydligare ansvar för berusade – om personen inte är misstänkt för brott, till exempel narkotikabrott, eller bedöms som farlig.

– Vi tittar, enligt rikspolischefens direktiv, på en framställan om att putsa på LOB, och klargöra lite tydligare vilka av de här människorna som ska hamna hos polisen, säger Björn Arvill, verksamhetsutvecklare på Nationella operativa avdelningen.

– De som är utåtagerande och är en fara för sig själv eller annan är sådana som polisen ska ta hand om, framhåller Arvill.

Kvinnan som avled i arresten i Trollhättan uppges ha tillhört den kategorin.

– Poliser på plats hade bedömt att hon kunde utgöra en fara för sig själv eller andra, säger Miran Shwan, biträdande områdeschef vid polisen i östra Fyrbodal, till Dagens Nyheter.

Dödsfallet utreds som misstänkt tjänstefel.

19 personer avled i polisarrester under åren 2017–2020, uppger JO för TT. Det ger ett snitt på fem dödsfall om året. Det finns ingen tydlig bild av hur många av dessa som varit berusade på alkohol eller omhändertagna enligt LOB.

JO har en särskilt enhet (Opcat) med uppdrag att se till frihetsberövade personers mänskliga rättigheter.

Cirka 60 000 personer per år omhändertas enligt LOB.

Micke Larsson/TT