GDPR Illustration

Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

Så kan en halv grad förändra världen

En halv grad kan göra hela skillnaden för planeten. Men har världen redan missat chansen att begränsa den globala uppvärmningen till det ambitiösa mål som sattes upp i Paris?
Klimat • Publicerad 18 oktober 2021 • Uppdaterad 30 november 2021
"Det finns ingen planet B", är budskapet från de här unga klimataktivisterna som demonstrerade i New York för ett par år sedan.
"Det finns ingen planet B", är budskapet från de här unga klimataktivisterna som demonstrerade i New York för ett par år sedan.Foto: Bebeto Matthews/AP/TT

Efter maratonlånga förhandlingar, sömnlösa nätter och en och annan söndertuggad nagel bröt jubel ut när mötesordförande Laurent Fabius slog den gröna hammaren i bordet. Det var den 12 december 2015 och ett banbrytande avtal hade just sett dagens ljus i en anonym konferenslokal i Paris. Tusentals delegater ställde sig upp, kramade om varandra och drog en kollektiv suck av lättnad.

Efter nästan 20 år av misslyckade försök hade rika och fattiga länder enats om ett juridiskt bindande avtal för att begränsa klimatförändringarna och dess effekter. Man kom överens om att hålla den globala uppvärmningen väl under 2 grader, med ambitionen att inte överskrida 1,5 grader jämfört med förindustriell tid.

Det var en dag för historieböckerna.

Sex år senare har glädjeyran lagt sig. När världens länder snart samlas i Glasgow för ännu ett klimatmöte är det övergripande målet för konferensen mer blygsamt: löftet om 1,5 grader ska hållas "vid liv". Vissa menar att det redan är kört.

"För långsamt"

Världen är varmare än på 125 000 år och uppvärmningen ligger nu på 1,1 grader. I den senaste rapporten från FN:s klimatpanel IPCC konstateras att risken är uppenbar för att världen kommer att passera 1,5 graders temperaturhöjning om bara 10-20 år.

– De globala utsläppen har inte börjat minska, vilket krävs för att nå målen i Parisavtalet. Ambitionsnivån ökar i delar av världen, men det går för långsamt, säger Markku Rummukainen, professor i klimatologi vid Lunds universitet och Sveriges kontakt för IPCC.

För att begränsa uppvärmningen till 1,5 grader måste de globala utsläppen ha halverats om bara nio år, gå ner till netto noll 2050 och därefter följas av negativa utsläpp.

– I dagsläget är det inget land som befinner sig på banan. Möjligheten att klara 1,5 grader minskar ju längre tid som går innan utsläppen vänder nedåt, säger Rummukainen.

Klimatpolitiska rådets ordförande Johan Kuylenstierna håller med om att det ser mörkt ut.

– Utgår man bara från de utsläpp som motsvarar 1,5 grader ser det inte lovande ut just nu, säger han.

– Men klimatsystemet är komplext, exakt hur klimatet kommer att utvecklas kommande 20-50 år beror också på den naturliga variabiliteten. Har vi tur kommer den att dämpa en uppvärmning men har vi otur kommer den att förstärka en uppvärmning.

Två grader

När det gäller att hålla uppvärmningen under 2 grader är Kuylenstierna mer optimistisk.

– Jag är ganska övertygad om att vi kommer att se betydligt snabbare förändringar på tio-femton års sikt vad gäller en övergång till fossilfria system inom exempelvis energi och transport, säger han.

– Polletten har trillat ner när det gäller sårbarhet kopplad till fossila bränslen. Både att de är begränsade i mängd men också geopolitikens påverkan på energiförsörjningen. Lösningarna ligger i moderna energisystem som sol, vind, vågor och vatten.

För att lyckas begränsa uppvärmningen till 2 grader måste utsläppen ner till netto noll, precis som för att nå 1,5 grader.

– För 2 grader kan det ske i något måttligare takt, men världen jobbar inte ens i den takten just nu, säger Rummukainen.

– Sett till de klimatbeslut som har tagits ligger vi på en bana mot närmare 3 grader. Om de netto noll-mål som diskuteras i allt fler länder faller på plats skulle vi närma oss 2 grader i stället.

Stor påverkan

En halv grad hit eller dit kanske inte verkar så farligt. Men när det gäller en värld som värms upp 2 grader i stället för 1,5 grader kan det handla om liv och död.

– Det är viktigt att förstå att varje tiondels grad spelar roll, säger Kuylenstierna.

– Vid vissa temperaturnivåer får man tröskeleffekter som gör att förändringen går mycket snabbare. Får vi feber gör en grad mellan 38 och 39 oss mycket sjukare, men den graden är inte livshotande. Men går man från 40 till 41 grader blir den plötsligt det.

De konsekvenser som redan syns kommer att förstärkas om temperaturen fortsätter att stiga.

– Begränsas uppvärmningen till 1,5 grader i stället för 2 grader ställs hundratals färre miljoner människor inför klimatrelaterade risker och utsatthet för fattigdom fram till 2050, säger Rummukainen.

– Antalet människor som utsätts för vattenstress på grund av klimatförändringarna kan fördubblas från 1,5 till 2 grader. En del koraller skulle klara 1,5 grader men så gott som inga 2 grader.

Det finns risk för att extremväder förstärks betydligt vid en uppvärmning på 1,5 grader, enligt Kuylenstierna.

– Det är något man måste planera för, men det är svårt att säga exakt hur och var det kommer att slå, säger han.

– Det är svårt att göra något åt smältande havsisar och korallblekning. Men när det gäller hur rustade våra samhällen är, och vilka effekter det får för människor i kostnader eller liv, är klimatet del i en större ekvation om sårbarhet och motståndskraft.

"Inte kompromissa"

Var 1,5-gradersmålet för ambitiöst? Kanske. Men det speglar den oro och de farhågor som finns i många länder när det gäller klimatförändringens konsekvenser. Målet är också förankrat i vetenskapen kring vad som väntar om vi passerar 1,5 grader.

– Effekterna blir så pass allvarliga att det inte är något vi kan kompromissa kring. Målet signalerar också att det inte är acceptabelt att ha den här typen av problem i världen i dag, säger Kuylenstierna.

– Sedan är det är knepigt att sätta gradersmål när klimatsystemet är så kaotiskt. Det vore mer naturligt att sätta ett mål om vilken koncentration av koldioxid vi kan acceptera i atmosfären.

Storbritanniens premiärminister Boris Johnson, som står värd för COP26 i Glasgow, har inskärpt att novembermötet måste bli en "vändpunkt för mänskligheten".

– Det kommer säkert att vara ett viktigt sammanhang för världen att tillsammans arbeta på klimatlösningar och varje möte som går utan stora framsteg skjuter utmaningen framåt i tiden, säger Rummukainen.

– Framsteg behövs, men allt står inte och faller med ett enskilt möte.

Sofia Eriksson/TT

Aktivister i isbjörnsdräkter demonstrerade i närheten av Eiffeltornet när världens länder enades om Parisavtalet den 12 december 2015. Arkivbild.
Aktivister i isbjörnsdräkter demonstrerade i närheten av Eiffeltornet när världens länder enades om Parisavtalet den 12 december 2015. Arkivbild.Foto: Matt Dunham/AP/TT
Professor Markku Rummukainen. Arkivbild.
Professor Markku Rummukainen. Arkivbild.Foto: Fredrik Sandberg/TT
Johan Kuylenstierna, ordförande i Klimatpolitiska rådet. Arkivbild.
Johan Kuylenstierna, ordförande i Klimatpolitiska rådet. Arkivbild.Foto: Anders Wiklund/TT
Fakta: Det här händer när världen blir varmare

Här är några exempel på förhållanden som vi kan vänta oss i en värld som värms upp 1,5 grader, 2 grader eller mer, enligt FN:s klimatpanel IPCC.

* Maxtemperaturerna i vissa områden kommer att stiga med 3 grader vid en global uppvärmning på 1,5 grader och 4 grader om uppvärmningen når 2 grader.

* Värmeböljor som i dag inträffar en gång varje årtionde kommer att bli fyra gånger troligare vid 1,5 grader och nästan sex gånger troligare vid 2 grader.

* Oddsen för extrema värmeböljor som i dag inträffar vart femtionde år kommer att öka med nästan 9 gånger vid 1,5 grader och med 40 gånger om uppvärmningen blir 4 grader.

* Fler människor kommer att känna av effekterna. 14 procent av mänskligheten kommer att utsättas för extrema värmeböljor minst vart femte år vid 1,5 grader och 37 procent vid ytterligare en halv grads uppvärmning.

Källa: AFP

Fakta: Parisavtalet

Parisavtalet är ett globalt klimatavtal som världens länder enades om 2015. Det trädde formellt i kraft i november 2016.

Enligt avtalet ska den globala uppvärmningen hållas långt under 2 grader jämfört med förindustriell nivå, med ambitionen att begränsa den till 1,5 grader. Det ska framförallt ske genom minskade utsläpp av växthusgaser.

Avtalets parter ska successivt skärpa sina åtaganden och förnya eller uppdatera dessa vart femte år. Eftersom förra årets klimatkonferens sköts upp på grund av pandemin har länderna haft sex år på sig att komma med uppdaterade klimatlöften inför COP26 i Glasgow i november.

En del av avtalet handlar om att öka förmågan att anpassa sig till negativa effekter och hantera skador och förluster som uppstår till följd av klimatförändringarna.

En grundtanke i avtalet är att de länder som har bäst förutsättningar ska gå före och att industrialiserade länder ska ge stöd till utvecklingsländer. Det ska ske genom klimatfinansiering, tekniköverföring och kapacitetsuppbyggnad.

TT
Så här jobbar Norra Skåne med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.