GDPR Illustration

Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

Serieroman nomineras till Augustpriset

För första gången någonsin nomineras en serieroman i Augustprisets skönlitterära kategori. Unga samers liv och en bok om exilens trauma lyfts också fram i årets nomineringar.
Publicerad 19 oktober 2021 • Uppdaterad tisdag 19:48
Årets nominerade till Augustpriset. Kjell Espmark, som nominerats i den skönlitterära klassen, var inte på plats när bilden togs.
Årets nominerade till Augustpriset. Kjell Espmark, som nominerats i den skönlitterära klassen, var inte på plats när bilden togs.
Foto: Fredrik Sandberg/TT

Mats Jonsson väger sin tjocka serieroman "När vi var samer" i handen och deklarerar att han är förstummad över att vara nominerad till Årets Augustpris.

– Att det är en serieroman som nomineras i den skönlitterära kategorin, det är något som vi i seriebranschen har arbetat för i decennier. Det har kommit så många bra serieromaner år efter år och till slut har vi brutit igenom, säger han.

Han gläder sig som författare och tecknare, men kanske framför allt som serieläsare – för konstformens skull. Mats Jonsson hoppas också att fler nu ska upptäcka skogssamernas nedtystade öde. När boken kom ut berättade han i förbifarten om sin flytt från Stockholm till Kramfors, vilket väckte en seglivad debatt på kultursidorna om huvudstadens för- och nackdelar.

– En sådan debatt är så lätt och en debatt om skogssamernas öde är betydligt svårare. Den kräver att man sätter sig in i saker. Och frågan är så stor, den rör staten, kyrkan, skogsbolagen, och en massa människor, säger han, och hoppas att fokuset nu ska skifta.

Stark sakprosa

Ännu en samisk berättelse nomineras i år: debuterande Moa Backe Åstots "Himlabrand", som handlar om att vara ung same och gay i dagens Sverige. Den gör också upp med förlegade stereotyper kring hur samer eller renskötare "bör" vara.

– Det känns jättestort och jag hoppas att det känns stort för alla andra samer också. Det är inte så ofta som våra berättelser uppmärksammas på det här viset, säger hon.

Ytterligare en inlandsskildring är Anneli Rogemans "Mönstersamhället", som nomineras i genren sakprosa. Hon skildrar hur brukssamhället Boliden byggdes upp i skogen för 100 år sedan och hur orten frodades innan den slutligen började förfalla.

– Det är också en bok om klass, för klassklyftorna byggdes in i samhället. Samtidigt satte man skolan i mitten av samhället, inte kyrkan, så alla barn gick i samma skola och där syntes inte klassklyftorna så mycket, säger hon.

Mycket av den nominerade sakprosan återvänder till historien, bland annat Anders Cullheds biografi över medeltidsförfattaren Dante och Carl Henrik Carlssons översiktsverk om judarnas historia i Sverige. Redan Augustprisbelönade Magnus Västerbro, som i år nomineras för "Tyrannens tid. Om Sverige under Karl XII", tycker att sakprosan känns särskilt intressant just nu.

– Därför känns det extra kul att bli nominerad, säger han.

En historisk bok finns också bland de nominerade barn- och ungdomsböckerna: "Nattkorpen" av Johan Rundberg är en trilogi om barnhemsflickan Mia på samhällets botten, under 1880-talet.

Flyktingar och exil

Flera förhandstippade namn lyser dock med sin frånvaro, ingen av de tidigare akademiledamöterna Sara Stridsberg eller Kerstin Ekman blev till exempel nominerade. Det blev däremot de nuvarande ledamöterna Kjell Espmark, för "Återliv", sista delen i hans skapelsetrilogi, och Ellen Mattson för "Den svarta månens år". Hon hann skriva klart boken "på mållinjen" – precis innan arbetet i Akademien började, och har knappt hunnit tänka på den, vilket gjorde nomineringen till en glad överraskning.

– Jag ser den som en otroligt rolig present, säger hon.

Nominerade är också Maxim Grigorievs "Europa" och Balsam Karams "Singulariteten", böcker som av sina upphovspersoner betraktas som "svåra". Balsam Karam är glad över att andra tror på boken, som speglar exilens upplevelser.

– Hur trauma och förlust triggar i gång gamla trauman, som hakar i varandra, det är nog det jag har försökt fånga. När man förlorar något minns man också alla andra gånger man har förlorat någonting och det skapar ett stort moln av trauma som man kan uppleva hänger över en.

"Europa" skildrar också en värld som inte är så känd i Sverige, menar Grigoriev.

– Det var två miljoner ryssar som lämnade sitt land ungefär samtidigt och en jättestor flyktingvåg som Europa måste hantera – och som man också gjorde – det är en väldigt tydlig parallell till i dag.

Erika Josefsson/TT

Elin Swedenmark/TT

Moa Backe Åstot är nominerad till Augustpriset med ungdomsromanen "Himlabrand", som hon menar är en angelägenhet för hela Sverige: "Man brukar ju prata om rasbiologin – som är ett spår i min bok – som att det hör till samernas historia, men det hör till Sveriges historia eftersom det ändå är utifrån svenska staten som man har tagit besluten. Det är viktigt för alla att känna till."
Moa Backe Åstot är nominerad till Augustpriset med ungdomsromanen "Himlabrand", som hon menar är en angelägenhet för hela Sverige: "Man brukar ju prata om rasbiologin – som är ett spår i min bok – som att det hör till samernas historia, men det hör till Sveriges historia eftersom det ändå är utifrån svenska staten som man har tagit besluten. Det är viktigt för alla att känna till."
Foto: Fredrik Sandberg/TT
Fakta: Årets Augustprisnominerade

Fakta: Årets Augustprisnominerade

Årets svenska skönlitterära bok:

"Eufori. En roman om Sylvia Plath" av Elin Cullhed

"Återliv. Med Skapelsen och Kvällens frihet" av Kjell Espmark

"Europa" av Maxim Grigoriev

"När vi var samer" av Mats Jonsson

"Singulariteten" av Balsam Karam

"Den svarta månens år" av Ellen Mattson

Årets svenska fackbok:

"Judarnas historia i Sverige" av Carl Henrik Carlsson

"Dante – den fö̈rste fö̈rfattaren" av Anders Cullhed

"Dolda gudar. En bok om allt som inte går fö̈rlorat i en översättning" av Nils Håkanson

"Knäböj" av Sara Martinsson

"Mönstersamhä̈llet" av Anneli Rogeman

"Tyrannens tid. Om Sverige under Karl XII" av Magnus Västerbro

Årets svenska barn- och ungdomsbok:

"Furan" av Lisen Adbåge

"Himlabrand" av Moa Backe Åstot

"Ett rum till Lisen" av Elin Johansson, Ellen Svedjeland och Emma AdBåge

"Om du möter en björn" av Malin Kivelä, Martin Glaz Serup och Linda Bondestam

"Nattkorpen" av Johan Rundberg

"Min mamma är snabbare än din!" av Emma Virke och Joanna Hellgren

Lilla Augustpriset:

"Stelnat vatten" av Daniella Ahlbin Berg, Ängelholm

"Min ursäkt" av Mirja Flodin, Nästansjö

"Bykefloa" av Matilda Modig, Lund

"Tystnadens tankar" av Mary Pope, Johanneshov

"Det lovas inte vackert väder" av Vilja Slagbrand, Årsta

"Gråten i halsen och jag ler" av Vilma Strandvik, Stockholm

Fakta: Augustpriset

Fakta: Augustpriset

Priset instiftades 1989 av Svenska Förläggareföreningen för att belöna och uppmärksamma de bästa nyutkomna böckerna på svenska varje år. Det delas ut i tre kategorier: Årets svenska skönlitterära bok, Årets svenska fackbok och Årets svenska barn- och ungdomsbok.

Augustgalan 2021 äger rum 22 november på Södra Teatern i Stockholm. Årets gala arrangeras för en publik på 250 personer till skillnad för de tidigare galorna på Konserthuset i Stockholm som haft cirka 800 gäster.

Fjolårets Augustgala var digital.

De författare som har nominerats flest gånger till Augustpriset är Eva Lindström, (11 nomineringar), Ulf Stark (8 nomineringar) och Per Olov Enquist (7 nomineringar), Sigrid Combüchen (6 nomineringar), Pija Lindenbaum (6 nomineringar), Kerstin Ekman (6 nomineringar), Sara Stridsberg (5 nomineringar).

Fakta: Sagt om nomineringarna:

Fakta: Sagt om nomineringarna:

Nils Håkansson, nominerad för "Dolda gudar. En bok om allt som inte går förlorat i en översättning".

– - Det handlar om den översatta litteraturens historia i Sverige, från medeltiden och framåt. För att kunna skriva om det var jag tvungen att förklara lite av vad översättning är och kan vara. Det blev lite som översikt av hela översättningskonsten

Lisen Adbåge, nominerad för första gången för bilderboken "Furan"?

– Vanligtvis skriver jag inte rysare och jag tackade först nej till detta, jag kände att jag inte hade sådana här läskigheter i mig, men vid lite närmare eftertanke hade jag visst det. Och då blev det så här läskigt.

Elin Cullhed, nominerad för "Eufori".

– Jag hade alltid förstått det som att hon (Sylvia Plath) hade tagit livet av sig och som att det var mörkt och smutsigt, ett stort svek mot barnen förstås. Men hon kämpade också verkligen för att leva och för att skriva, den historien slet tag mig, och att den inte hade blivit berättad.

Carl Henrik Carlsson, nominerad för "Judarnas historia i Sverige".

– Det första belägget för en jude på svensk mark är från 1557. På medeltiden fanns det många antijudiska målningar i kyrkor så antisemitismen är äldre än så. Judar fick inte bo i Sverige och utöva sin religion förrän på 1770-talet, Aaron Isaac var den förste kan man säga, han fick bra kontakt med kungen Gustav III.

Anders Cullhed, nominerad för "Dante – den förste författaren".

– Det finns ett starkt intresse för Dante och det är roligt om man kan rikta fokus, i den nutidskultur vi lever i, på en 700 år gammal författare och på den europeiska medeltidens litteratur som ligger mig så varmt i hjärtat. Det känns jättekul om jag kan bidra till det intresset.

Johan Rundberg, nominerad för "Nattkorpen".

– Barns situation i samhället engagerar även samtida barn. Barn har väldig koll på orättvisor, så de tycker att det här är spännande, med någon som är väldigt förfördelad.

TT
Så här jobbar Norra Skåne med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.