GDPR Illustration

Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

Trump vill hemlighålla dokument, skydda Bannon

Via en stämningsansökan försöker USA:s expresident Donald Trump hindra att Vita husets dokument från tiden runt kongresstormningen i januari offentliggörs.
Trump vill inte heller att hans tidigare chefsstrateg Steve Bannon vittnar inför det kongressutskott som utreder attacken.
Publicerad 19 oktober 2021 • Uppdaterad tisdag 00:17
USA:s tidigare president Donald Trump. Bild från i september.
USA:s tidigare president Donald Trump. Bild från i september.
Foto: Ben Gray/AP/TT

Den kontroversielle högerpopulisten Bannon var kallad till det särskilda utskottet i torsdags och han har även ombetts lämna över material. Men han dök aldrig upp med hänvisning till det särskilda skydd (på engelska "executive privilege") som omger presidentämbetet.

Det gick inte hem hos utskottet.

Under dagen planerar de att rösta om att ställa Bannon inför anklagelser om kongresstrots (motsvarande domstolstrots), noterar nyhetsbyrån AP och andra medier. Eftersom Bannon inte var Vita hus- eller ens statsanställd när den dödliga stormningen skedde så finns det inget som tyder på att han omfattas av expresidentens eventuella juridiska skydd, resonerar utskottets ledning.

Ville "begrava Biden"

Trump sparkade sin chefsstrateg redan i augusti 2017, men det är väl känt att de två stått i kontakt de senaste åren.

Efter att Trump förlorade fjolårets presidentval och börjat föra fram falska anklagelser om valfusk pratade de i telefon, enligt uppgifter i boken "Peril" som den ansedde The Washington Post-journalisten Bob Woodward skrivit tillsammans med Robert Costa. I december i fjol ska Bannon ha uppmanat Trump att fokusera på den 6 januari, det datum elektorsrösterna och därmed Joe Bidens valseger skulle fastställas av kongressen.

"Den 6 januari ska vi begrava Biden", sade Bannon i samtalet enligt boken.

Det är bland annat detta samtal som representanthusets särskilda utskott vill ställa frågor om.

Irriterande fiske?

Men Donald Trump har uppmanat Bannon och andra medarbetare att neka sådana juridiskt bindande kallelser med hänvisning till presidentämbetets makt.

I ett försök att blockera kongressutredningen har expresidenten dessutom lämnat in en stämningsansökan till en federal domstol i Washington DC. I den motsätter han sig utskottets begäran om att få ta del av dokument från hans tid som president med hänvisning till att den är för omfattande och inkluderar dokument utan koppling till den 6 januari, noterar AFP och AP.

"Utskottets begäran är inget mindre än en irriterande, olaglig fiskeexpedition som öppet godkänts av Biden och som är utformad för att i strid mot grundlagen utreda president Trump och hans regering", står det i stämningsansökan.

Den nuvarande presidenten Joe Biden godkände nyligen att utredningsutskottet till en början får tillgång till handlingar på sammanlagt 125 sidor.

Trump kräver att domstolen förklarar dokumentförfrågningarna som ogiltiga, vilket skulle göra att USA:s riksarkiv inte får lämna ut materialet. Även om hans försök misslyckas lär stämningen fördröja offentliggörandet med flera månader.

Agerandet väntat

Det är USA:s riksarkiv som ansvarar för alla handlingar från Vita huset. Sedan slutet av augusti har utredarna skickat omfattande förfrågningar om registerutdrag till arkivet, och både Biden och Trump har 30 dagar på sig att granska materialet innan det släpps.

Det sker mot bakgrund av ett gammalt HD-beslut om att landets presidenter kan få hålla vissa dokument och viss korrespondens hemlig för att främja uppriktiga diskussioner. Ingen domstol har dock tagit ställning till om detta privilegium även gäller före detta presidenter, som Donald Trump. För tillfället är det därför Joe Biden som har sista ordet.

Tina Magnergård Bjers/TT

Susanna Persson Öste/TT

President Donald Trumps tidigare chefsstrateg Steve Bannon. Arkivbild.
President Donald Trumps tidigare chefsstrateg Steve Bannon. Arkivbild.
Foto: Cornelius Poppe/NTB Scanpix/TT
Ett foto taget den 6 januari, då ilskna anhängare till presidentvalets förlorare Donald Trump stormade kongressbyggnaden i Washington DC.
Ett foto taget den 6 januari, då ilskna anhängare till presidentvalets förlorare Donald Trump stormade kongressbyggnaden i Washington DC.
Foto: John Minchillo/AP/TT
Bakgrund: Attacken mot USA:s kongress

Bakgrund: Attacken mot USA:s kongress

Den 6 januari samlades USA:s kongressledamöter i Kapitolium för att räkna presidentvalets elektorsröster och formellt utse demokraten Joe Biden till valvinnare och näste president.

I Washington DC deltog samtidigt tiotusentals anhängare till Donald Trump vid ett politiskt massmöte han höll på temat "Rädda Amerika". Vid mötet upprepade Trump sina påståenden om systematiskt valfusk och påstod att han var den egentlige segraren. Han uppmanade sina anhängare att gå till kongressen: "Om ni inte fajtas utav helvete kommer ni inte att ha ett land längre", sade den dåvarande presidenten.

De gjorde som han sa. Protesterna övergick till våld när hundratals personer stormade Kapitoliumbyggnaden och drabbade samman med polis. Vissa tog sig så långt som in i talman Nancy Pelosis kontor samt in i en av kamrarna. Delar av byggnaden vandaliserades och såväl senatorer som representanthusledamöter fick sättas i säkerhet.

Fem människor, varav en polis, miste livet i samband med attacken.

En vecka senare, den 13 januari, röstade det demokratstyrda representanthuset igenom ett riksrättsåtal mot president Donald Trump rörande anstiftan till uppror. Rättegången hölls i senaten i februari, efter det att Trump avgått, och avslutades med att expresidenten friades. 57 av senatens 100 medlemmar röstade för fällande dom vilket inte nådde upp till den två tredjedelsmajoritet som krävs för att belägga skuld i ett riksrättsärende.

TT
Så här jobbar Norra Skåne med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.