Ekonomi

Stark uppgång på Hongkongbörsen

Hang Seng-index stiger i den tidiga tisdagshandeln. Arkivbild.
Foto: Vincent Yu/AP/TT
Ekonomi
Ekonomi

Optimismen har återvänt till de ledande börserna i Asien. Efter måndagens nedgångar vänder kurvorna upp igen.

Störst uppgång noterar Hongkongs Hang Seng-index, som klättrar över 1,5 procent i den tidiga tisdagshandeln.

Tokyobörsens Nikkei 225-index har under förmiddagen stigit drygt 0,6 procent, medan det bredare Topixindexet har gått upp mer måttliga 0,2 procent.

I Shanghai och Shenzhen har kompositindexen gått upp 0,6 respektive 0,4 procent.

Ekonomi

Spanskt gödselföretag etablerar sig i Norrbotten

Ekonomi
Ekonomi

Det spanska företaget Fertiberia som producerar gödselmedel ska starta en industri i Norrbotten. Etableringen kommer innebära drygt 2 000 arbetstillfällen under byggtiden, och sedan drygt 500 arbeten när industrin är i drift.

Byggstart kan bli om 1-2 år, och industrins produktionsstart är planerad till år 2026.

– Det är jätteroligt, vi har pratat med dem i flera år om etableringen. Det är grön el och mineraler som har bidragit till att de vill etablera sig här, säger Carina Sammeli, kommunstyrelsens ordförande (S).

Ekonomi

Evergrande betalar inhemska långivare

Krisdrabbade China Evergrande kan snart stämplas med 'inställda betalningar' på kapitalmarknaden. Arkivbild.
Foto: Vincent Yu/AP/TT
Ekonomi
Ekonomi Den krisdrabbade fastighetsjätten China Evergrande har betalat en räntenota till inhemska långivare på 121,8 miljoner yuan (drygt 160 miljoner kronor), enligt fyra källor.
Det handlar om ett obligationslån som dotterbolaget Hengda Real Estate Group tagit.

Med ett skuldberg på över 300 miljarder dollar har Evergrande sedan slutet av september missat flera stora räntebetalningar. Men det har än så länge varit frågan om räntor som skulle betalas på lån som tagits utomlands – med i huvudsak utländska långivare.

"Inställda betalningar"

De inhemska långivarna har än så länge prioriterats och fått betalt.

Fastighetsutvecklarens skuldproblem har gett upphov till en våg av oro och spekulation kring skuldsättningsgraderna på den kinesiska fastighetsmarknaden.

I veckan kommer Evergrande officiellt få stämpeln "inställda betalningar" på kapitalmarknaden, om koncernen då inte har betalat en räntenota till utländska långivare som bolaget lät bli att betala den 23 september.

Marknadsoron kring Evergrande har lagt sig något på senare tid, efter uttalanden från Kinas centralbank och sedan två andra stora kinesiska fastighetsutvecklare betalat sina räkningar i tid.

Enligt Kinas centralbank är spridningseffekterna av Evergrandes skuldproblem i det kinesiska banksystemet kontrollerbart.

Kärvar med avyttringar

Evergrande har inlett en rekonstruktionsprocess, för att komma tillrätta med skuldberget. Men det har än så länge kärvat när det gäller de avyttringar av tillgångar som koncernen velat göra för att stärka kassan.

Bland annat har förhandlingarna om en försäljning av 51 procent av aktierna i fastighetsservicebolaget Evergrande Property Service till konkurrenten Hopson Development Holdings lagts på is, rapporterar Reuters med hänvisning till två källor med insyn i utvecklingen.

I förra veckan rapporterade Reuters dessutom att statliga Yuexiu Property dragit sig ur samtalen om ett köp av Evergrandes regionala huvudkontor i Hongkong.

Ekonomi

Inflationsspöket skrämmer inte Ingves

Riksbankschef Stefan Ingves räknar fortsatt med att den ovanligt höga inflationen faller tillbaka en bit in på nästa år. Arkivbild.
Foto: Pontus Lundahl/TT
Ekonomi
Ekonomi Det kraftigt stigande inflationstrycket oroar många. Dock inte riksbankschefen Stefan Ingves.
– Vi räknar med att inflationen kommer att toppa de närmaste månaderna och sedan klinga av, säger han.

Inför finansutskottet frågades Ingves ut tillsammans med vice riksbankschef Martin Flodén under förmiddagen.

Huvudämnet var givet – inflationsfrågan. Hur mycket kan inflationen stiga och framförallt, hur länge kommer den att ligga på nuvarande nivå?

Hög månadssiffra

Enligt riksbankschefen bedöms dock detta vara ett övergående problem för svensk ekonomi.

– Den bedömning vi gör är att när utbudsbegränsningarna klingar av så kommer det rätta till sig, säger Ingves, och gör bedömningen att inflationen kommer som högst nå 3,2 procent de närmaste månaderna.

Efteråt utvecklar han sitt resonemang:

– Det är två delar, vi går dels mot en normalisering där uppkomna flaskhalsar gradvis kommer att försvinna, dels den andra delen med olje- och energipriser där vi har svårt att se att elpriserna kommer att fortsätta uppåt. Vi vet sedan tidigare att elpriser svänger väldigt mycket.

TT: När kan dock stigande inflation bli ett faktiskt problem för svensk ekonomi?

– Det går inte att säga i dagsläget. Har vi rätt i vår prognos så kommer inflationstakten gå ned till och med under 2,0 procent och då pratar vi om ett förlopp under första halvåret.

Högsta sedan 2008

För bara ett par dagar sedan kom just nya inflationssiffror från Statistiska centralbyrån (SCB) som redovisade en så kallad KPIF-inflation på 2,8 procent för september. Det är den högsta månadssiffran sedan finanskrisen hösten 2008.

Ingves poängterar dock att det som nu framförallt driver inflationen uppåt är just stigande energipriser där bland annat oljepriset stigit kraftigt uppåt de senaste månaderna.

– Vår bedömning är att el- och oljepriserna inte stiger hur länge som helst utan dessa kommer så småningom klinga av och vi ser i dagsläget inget tungt underliggande inflationstryck. Har vi rätt är det ingen större dramatik i detta.

Enligt Riksbanken har man nu inte sett några tecken på spridningseffekter utifrån den högre inflationen men att det är en osäkerhetsfaktor som man har fokus på.

– Spridningseffekterna i Sverige har varit små. Det har inte varit så att man verkligen börjat höja priserna på konsumtionsvaror men det varierar lite på vad det är för sorts varor, säger vice riksbankschef Martin Flodén.

Frågor om bubblor

Från Riksbanken ser man därför en fortsatt expansiv penningpolitik samtidigt som man löpande följer energi- och producentpriserna liksom löneutvecklingen.

På utfrågningen fick också Ingves frågor om aktiemarknaden och en eventuell risk för bubblor där.

Där var dock riksbankschefen fåordig:

– Det vill jag inte uttala mig om. I de flesta fall vet man inte förrän efteråt om det var en bubbla, men i en värld där realräntan varit låg under lång tid driver man in mycket kapital in i aktiemarknaderna och någon gång kan riskerna bli höga, konstaterade Ingves.

Tobias Österberg/TT

Ekonomi

IMF varnar för BNP-kollaps i Afghanistan

Afghanistans ekonomi beräknas krympa med 30 procent i år, som en följd av talibanernas maktövertagande. Arkivbild.
Foto: Bernat Armangue AP/TT
Ekonomi
Ekonomi Afghanistans ekonomi väntas krympa med 30 procent i år, enligt Internationella valutafonden (IMF). BNP-kollapsen antas ge bränsle till en flyktingkris som påverkar grannländerna, Turkiet och EU, enligt fonden.

Den biståndsberoende afghanska ekonomin har gått in i väggen, med strypta biståndsflöden och frusna tillgångar utomlands efter talibanernas maktövertagande i augusti.

IMF beskriver det som en allvarlig budget- och bytesbalanskris, i en färsk prognos för regionen.

Miljontals afghaner hotas av fattigdom och en humanitär kris, enligt IMF.

"Ett stort antal flyktingar kan belasta de offentliga resurserna i länder som tar emot flyktingar", varnar fonden och tillägger att detta i sin tur kan skapa problem på arbetsmarknaden och leda till social oro i mottagarländerna.

Afghanistans ekonomiska kris innebär förutom hotet om effekter av en flyktingkris även ett stort bakslag vad gäller export för grannländer.

"Export till Afghanistan är makroekonomiskt och socialt betydande för Iran, Pakistan, Turkmenistan och Uzbekistan", skriver IMF.

Ekonomi

Mer minusränta för danska Nordeakunder

Dyrare spara hos Nordea i Danmark. Arkivbild.
Foto: Henrik Montgomery/TT
Ekonomi
Ekonomi

Nu blir det ännu dyrare för danska Nordeakunder att stoppa in pengarna på ett sparkonto. Räntan för privatkunder låg redan innan på minus 0,6 procent, nu sänks den ytterligare, till 0,7 procent för belopp över 100 000 danska kronor.

För 250 000 danska kronor innestående på ett sparkonto ett år landar notan på 1 050 kronor.

Anledningen är att landets centralbank nyligen sänkt räntan ytterligare.

"Det här är en konsekvens av den historiskt låga räntenivån som har präglat dansk ekonomi i många år", skriver banken på sin hemsida.

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Omega 3

Stor efterfrågan på Omega 3 råder i hela landet

Omega3 Ända sedan pandemin startade har försäljningen av tillskott och munskydd ökat drastiskt.

Senast igår rapporterade Kronans apotek att försäljningen av munskydd ökat med 86% under augusti jämfört med juli.

Ett tillskott som väckt både debatt och anmälningsvåg mot en viss Katrin Zytomierska är omega-3. Detta efter att Zytomierskas reklam fick över 120 anmälningar då reklaminlägget ansågs vilseledande och vinklades enligt många mot att Omega 3 skulle skydda mot Covid-19.

”Omega 3 relaterade sökord står ut i dagsläget”

Enligt Hittaonlineapotek som är en jämförelsesida för online apotek så har trafiken ökat drastiskt senaste två månaderna för söktermer som ”bästa omega-3”.

Då majoriteten av trafiken som kommer in till sidan är organisk så kan vi enkelt mäta och se vilka termer som är populära på de olika sökmotorerna.
 Just omega 3 relaterade sökord står ut i dagsläget. Där har vi fått lägga extra krut på artikeln besökarna verkar uppskatta vår jämförelse och den informationen vi har att erbjuda.

Jämförelsen av bästa Omega 3 hittar du här.

Kort om Omega 3

Omega-3 är ett samlingsnamn för en grupp av fleromättade fettsyror. Fem till tio procent av den energi som vi får i oss från mat rekommenderas komma från fleromättade fetter.

Du hittar fleromättade fetter i form av omega 3 och omega 6 i livsmedel som lax, makrill, sill, sardiner, algväxter, valnötter eller rapsolja.

Livsmedelsverket rekommenderar en varierad kost med fisk två-tre gånger i veckan.

Ekonomi

Färre jobbar – fler behöver vård

Sveriges kommuner och regioner presenterar ekonomisk rapport. Arkivbild.
Foto: Henrik Montgomery/TT
Ekonomi
Ekonomi Färre som jobbar och fler som behöver vård och omsorg. Så ser Sveriges framtid ut. En tuff uppgift väntar landets kommuner.

Befolkningsutvecklingen innebär att det blir färre barn, färre i arbetsför ålder och en snabbare ökning av dem över 80 år, enligt Statistiska centralbyråns senaste befolkningsprognos.

Det påverkar kommunerna rejält inom ett par år, enligt Annika Wallenskog, chefsekonom på Sveriges kommuner och regioner, SKR, som presenterar SKR:s oktoberupplaga av Ekonomirapporten.

– Det blir ett högre demografiskt tryck, säger hon, och förklarar att färre som jobbar får bekosta välfärden samtidigt som fler behöver vård och hjälp.

Rekryteringsproblem

Befolkningsutvecklingen påverkar både företag och industrier som får svårt att få tag på folk, och kommuners och regioners egen rekrytering av personal. Samtidigt finns väldigt många som står långt från arbetsmarknaden, trots att de så väl skulle behövas.

– Det är därför så viktigt att långtidsarbetslösheten minskar.

Men för kommunernas och regionernas del behöver också resurserna användas smartare, och framför allt behöver verksamheterna i både vården och kommunerna digitaliseras mer för att utmaningarna med arbetskraftsbrist ska klaras, förklarar hon. Enligt Annika Wallenskog ligger Sverige efter många andra länder.

– Ta till exempel bygglovsansökningar. De kan göras mer digitalt, och i vården skulle övervakning och monitorering av sjuka kunna öka, så att patienter slipper resa på läkarbesök.

– Staten och kommunerna behöver samverka om digitaliseringen, så att vi använder resurserna rätt.

Tufft för regionerna

I regionerna ser ekonomin tuffare ut än i kommunerna.

– 7 av 21 regioner har underskott, men alla har det tufft.

Visst, både kommuner och regioner har fått en massa statsbidrag under pandemin som räddar upp läget nu, men de kommer att ta slut. Just riktade statsbidrag är ett problem, enligt Wallenskog, för det blir både krångligt och byråkratiskt med riktade pengar och en massa regler.

Anders Knape, ordförande för SKR, konstaterar att klimatförändringarna kommer att påverka kommunerna rejält framöver, och att en massa saker görs för att möta detta. Både av kommunerna själva och från andra håll.

– Men vi behöver ett bättre underlag för analys om vad som görs redan och vad som krävs, säger han.

SKR ska därför undersöka detta fram till i mars 2023.

Likaså behövs en särskild sammanställning av kommunernas och regionernas egna erfarenheter av pandemin. Många har gjort egna utvärderingar, och den statliga Coronakommissionen gör också sin undersökning.

– Men vi behöver också samla våra egna erfarenheter och utvärdera vad vi gjort själva, säger Anders Knape.

Rättat: SKR:s undersökning av klimatförändringarna pågår till mars 2023.

FAKTA

Fakta: Fortfarande lågkonjunktur

Kommunernas ekonomier stärks av konjunkturuppgången och en expansiv finanspolitik, enligt Sveriges kommuner och regioner (SKR).

Men vi är fortfarande i lågkonjunktur konstaterar SKR, med hänvisning till antalet arbetade timmar. "Trots sysselsättningsuppgången efter pandemins första fas ligger antalet arbetade timmar för andra kvartalet i år 2 procent lägre än kvartalet före pandemin. Det råder därmed ingen tvekan om att Sverige fortfarande befinner sig i en lågkonjunktur", skriver SKR:s ekonomer i rapporten.

SKR räknar med en BNP-tillväxt på 4,4 procent i år och 3,6 procent 2022, och kommunernas och regionernas ekonomier är inne i en relativt stark fas.

Enligt SKR:s prognos beräknas kommunernas skatteintäkter lyfta till 515 miljarder kronor i år, upp från 487 miljarder 2020. Prognosen för 2022 ligger på 534 miljarder.

För regionerna räknar SKR med att skatteintäkterna stiger till 288 miljarder i år, upp från 272 miljarder 2020. Nästa år väntas intäkterna fortsätta uppåt till 298 miljarder.

Källa: SKR:s Ekonomirapport oktober 2021

Ekonomi

Ökad risk för räntehöjningar

Högre elpriser har bidragit till att lyfta inflationen i Sverige till den högsta nivån sedan oktober 2008. Arkivbild.
Foto: Terje Pedersen NTB/TT
Ekonomi
Ekonomi Sannolikheten för att Riksbanken höjer reporäntan redan nästa år har ökat till över 50 procent, enligt prissättningen på marknaden.
Och till hösten 2024 räknar marknaden med att Riksbanken hunnit med tre höjningar, skriver SEB-ekonomen Olle Holmgren i en rapport.

Detta står i skarp kontrast till Riksbankens räntebana – det vill säga Riksbankens prognos för reporäntan de närmaste tre åren – som ligger kvar på noll tre år framåt.

SEB:s ekonomer har en kortare prognoshorisont, men räknar inte heller med några höjningar av reporäntan de närmaste två åren.

Marknadens förväntningar på räntehöjningar har ökat i takt med att inflationen tagit fart, både i Sverige och omvärlden.

I september steg inflationstakten enligt måttet KPIF till 2,8 procent enligt Statistiska centralbyrån (SCB) – den högsta inflationstakten sedan oktober 2008.

Riksbankens inflationsmål ligger på 2 procent.

Mycket av inflationstrycket just nu handlar dock om energipriser och exklusive energipriser låg KPIF-inflationen i augusti på 1,5 procent.

KPIF-inflationen, som sedan en tid används som målvariabel av Riksbanken, mäter konsumentprisutvecklingen, men räknar bort de direkta effekterna av väntade förändringar i penningpolitiken.

Joakim Goksör/TT

Ekonomi

Uppåt på Stockholmsbörsen

Uppåt på börsen. Arkivbild.
Foto: Joakim Ståhl/SvD/TT
Ekonomi
Ekonomi Stockholmsbörsen stiger i linje med ledande Europabörser efter en rapporttät morgon. OMXS-index har vid lunchtid gått upp med 0,5 procent.

Telekomjätten Ericssons aktie stiger 0,7 procent efter en svag inledning på börsdagen i kölvattnet på en delårsrapport. Rapporten var starkare än väntat, men det är störningar i leveranskedjan och fortsatt motvind i Kina oroar marknaden.

Mobiloperatören Tele 2:s aktie drar samtidigt nedåt med ett kursfall på 4,4 procent efter en delårsrapport som på pappret låg i linje med förväntningarna.

Bygghandelskedjan Byggmax – en av årets börsvinnare – slog förväntningarna i tredje kvartalet enligt en delårsrapport. Aktien stiger 2 procent.

Fastighetsbolagen Kungsleden och Castellum har också presenterat delårssiffror. Castellums aktie stiger 0,1 procent, medan Kungsledens aktie backar 0,2 procent.

Bland dragloken i OMXS30-index, med de 30 mest omsatta aktierna, hittar man bland annat byggkoncernen Skanska och verkstadsjätten Sandvik, upp med 2,1 respektive 1,9 procent. Gruvkoncernen Boliden är också en av de tyngre vinnarna, upp med 1,5 procent.

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL