Opinion

Hoppet om en annan höger

Opinion
Opinion

Fördelen med ungdomsförbund är det finns utrymme för att veva häftigt mot både väderkvarnar och mot riktiga och allvarliga missförhållanden. Ibland blir det fel, med det är fördelen med ungdomsförbund: där man kan man prova sina ideologiska vingar utan avgångskrav eller partipiskor som i den vanliga riksdagspolitiken.

Moderata ungdomsförbundet sticker ut hakan i ett antal frågor inför Moderaternas arbetsstämma som började i Helsingborg under torsdagen. Om man tittar närmare på förslag och invändningar syns en för Moderaterna livsviktig interndebatt om vilka de är och vill bli som parti, inte minst angående frihet och integritet.

Det samhälle som Moderata ungdomsförbundets Matilda Ekeblad talar sig varm för är ett helt annat än det moderpartiet förespråkar för att kunna samarbeta med Sverigedemokraterna. Integriteten och friheten, partiets kärnvärden, är det numera bara Muf som värnar. Ungdomsförbundet säger nej till att punktmarkera mot icke-brottsmisstänkta i socialt utsatta områden genom visitationszoner. De vill inte försvåra för arbetskraftsinvandring, utan påminner om att Moderaterna förr ansåg att viljan att arbeta och bidra till samhället skulle uppmuntras, oavsett etnicitet.

Ungdomsförbunden är radikala och fungerar sällan som en mätsticka för moderpartiets politik i framtiden. Men man kan tillåta sig att hoppas.

Opinion

Chefer som gömmer sig

Tåg på perrong
Foto: Emil Langvad/TT
Opinion
Opinion

Den legendariske Electroluxchefen Hans Werthén skilde ut sig från de flesta makthavare genom sin tillgänglighet. Förvånade journalister som ringde Electrolux och ville ha en kommentar i någon fråga hamnade direkt i Hans Werthéns telefon, han hade inte pressfolk som skulle fungera som grindvakter. Han brukade kommenterar det med "att det är ju ändå mig som de vill tala med." Så agerar en chef som står för öppenhet.

Men den tiden är förbi. Idag vimlar det av pressekreterare och kommunikationsdirektörer som skickas fram för att besvara mediernas frågor även när det gäller känsliga ämnen.

Nyligen vållade det kritik när Trafikverket tagit ett beslut om att slopa högtalarutropen på järnvägsstationerna.

Högtalarutrop på järnvägsstationer har en lång tradition och utgör en service som är viktig för både synskadade och gemene man som skall åka tåg. Inte minst gäller det när trafiken inte flyter utan det uppkommer förseningar. Den stackars SJ-presskillen försökte försvara nyordningen med en app (applikation) som skall bli möjlig att laddas ner i smartphones, vilket förstås kan fungera för en del resenärer men knappast för synskadade och för de som saknar eller har en gammaldags knapptelefon-mobil. Beskedet om de slopade högtalarutropen är sakligt sett ett magplask och svårt att försvara. Om en så viktig förändrings genomförs är det givetvis verkställande direktören för Trafikverket som inför offentligheten skall försvara beslutet.

De flesta pressekreterare och kommunikationschefer sitter inte med i de slutna rum där viktiga beslut tas. Därför blir ofta deras framträdanden intetsägande eftersom de inte kan motiven på djupet för besluten eller förklara dessa på ett begripligt sätt. Däremot händer ofta att när kritikstormar bryter ut så desavoueras de snabbt av den högsta ledningen.

Det borde vara ett självklart krav när personer rekryteras till de högsta chefsposterna i näringslivet och det offentliga, att de skall ha förmåga och vilja att inför allmänheten och frågvisa journalister försvara sina beslut. Dessutom skulle det kunna spara in en hel del pengar om beslutsfattare inte omger sig med horder av kommunikatörer utan själva ställer sig i frontlinjen.

Lars J Eriksson

Opinion

Kammarrätt till Skåne

Inrätta en egen Kammarrätt för Sydsverige.
Foto: Johan Nilsson/TT
Opinion
Opinion

Statliga verksamheter har byggts upp under hundratals år. Uppdelningen i regioner för dessa verksamheter var förr rätt ologisk där det ibland var län eller landskap som styrde, ibland helt egna regionala uppdelningar. Under senare årtionden har statsmakten försökt skapa en mer enhetlig struktur så att rationella regioner inrättats. Ett stark men ännu inte förverkligat mål är också att ersätta dagens landsting/regioner med storregioner även om de formellt är lokalt styrda verksamheter.

Det är rationellt med att ha en likartad regional struktur över hela landet. Även domstolsväsendet bör präglas av detta. Men medan vi har sex hovrätter spridda över landet, för att skapa regional förankring, så har vi endast fyra kammarrätter, i Stockholm, Göteborg, Sundsvall och Jönköping. Någon logik i detta är svårt att se.

Skåne sorterar idag under Kammarrätten i Göteborg. Det innebär att domstolen har ärenden ända uppifrån Värmland ner till Skåne. Att den nyaste Kammarrätten lokaliserades till Jönköping hade regionalpolitiska motiv. Den ärendemängd som genereras i Skåne samt att Skåne befolkningsmässigt är en av landets största regioner med 1,4 miljoner invånare, gör det starkt motiverat med en sydsvensk Kammarrätt.

Det är hög tid att inrätta en Kammarrätt för Sydsverige, lämpligen Skåne kompletterat med Blekinge och Kalmar län. Med den geografiska avgränsningen skulle en Sydsvensk Kammarrätt täcka ett område med 1.8 miljoner invånare. Det skulle öka den statliga närvaron i Sydsverige och bli ett behövligt tillskott av kvalificerade juristtjänster t.ex för de som examineras vid Lunds universitet. En sådan Kammarrätt kan lokaliseras till Malmö eller Lund och därmed förstärka arbetsmarknaden för jurister i hela Sydsverige.

Lars J Eriksson

Opinion

Trafikverket inte SJ ansvarigt

Opinion
Opinion

Rättelse: I fredagens huvudledare pekades SJ ut som ansvarig för högtalarutropen på järnvägsstationerna, en service som skall upphöra. Det var fel påpekar SJ:s pressavdelning och jag beklagar att jag inte noterat att det var Trafikverket som var ansvarigt.

Järnvägssystemet är idag så uppdelat på olika bolag att det skapar oreda. SJ kör tågen, Trafikverket ansvarar för spår, skyltar och högtalare medan Jernhusen äger stationsbyggnaderna. Till råga på allt är det ett separat statligt bolag, Green Cargo, som kör godstrafiken och Euromaint, ett tidigare av SJ ägt bolag som sköter underhåll av tågen, numera spanskägt efter att ha ägts av riskkapitalbolag. Väl många kockar inblandade för att anspela på ett känt uttryck. Det fick jag och ett femtontal passagerare uppleva en snökall vinter för några år sedan på centralen i Nyköping då all södergående tågtrafik var inställd på grund av en brand. Efter en stund kom en väktare och körde ut oss eftersom han jobbade åt Jernhusen som ägde stationshuset och SJ som körde tågen inte kunde hålla stationen öppen i väntan på att ersättningsbussar skulle komma om någon timma. Men detta är ett sidospår. Texten i ledaren var rent principiell, att höga chefer både i offentliga verksamheter och näringslivet skickar fram underhuggare att svara på kritiska frågor. SJ skall inte lastas för Trafikverkets felbedömning och bristande kommunikation när det gäller slopade stationsutrop som bland annat drabbar synskadade. Senaste beskedet är att de slopade stationsutropen skjuts på framtiden, bäst vore förstås att behålla dem.

Lars J Eriksson

Opinion

Inga hot är acceptabla i skolan

Opinion
Opinion

För Dagens Nyheter berättar Liv Wallenberg i Skurup om att hon utsatts för hot och trakasserier, bland annat i skolan, sedan hon kom ut som homosexuell. Familjen har också fått ägg kastade på huset och blivit uppringda med hot.

Man kan förvånas över att Wallenbergs skola inte verkar ha agerat mot den hotfulla tonen som beskrivs, utan hänvisat till att tonårspojkar är på det sättet. Skolmiljön måste vara trygg även för minoriteter och det finns ingen anledning till att man ska ursäkta hot och mobbning för att gärningsmannen är ung, eller omogen.

Utan att dra för många växlar på sambandet så har det diskuterats om gärningsmannen i knivdådet i Eslöv hade kunnat stoppas om man tagit hans prat om nazism och våld mot minoriteter på större allvar.

Liv Wallenbergs föräldrar ser en koppling till hur lokala kommunpolitiker agerat, till exempel i fallet med slöjförbud i Skurup, som de menar skickar en signal om att det är i sin ordning att missakta minoriteter. Det är svårt att säga om där finns en koppling, men det finns fog för att unga människor ser tonen i samhällsdebatten som vägledande för hur de själva kan bete sig.

Dagens Nyheter påpekar att flera mindre skånska orter är negativa till Prideflaggor, vilket stämmer, men man ska i det sammanhanget inte heller glömma bort att många invånare också uttryckt stöd och i fallet Skurup gått i en lokal Prideparad. Det är osannolikt att ökat hat mot hbtqia-personer är ett unikt skånskt problem.

Opinion

Både talman och ordningsman

Opinion
Opinion

Onsdagens oreda vid val av statsminister och följande budgetbeslut som fick Magdalena Andersson att avgå efter sju timmar, har följts av ett skuldbeläggningar.

Igår väckte det stor uppmärksamhet när den normalt så försiktige talmannen Andreas Norlén öppet lade huvuddelen av skulden för den förvirrade politiska situationen på Miljöpartiet. Hans kritik är berättigad eftersom miljöpartisterna inte till honom sa att de skulle lämna regeringen om M, KD, SD-budgeten samlade starkast stöd, vilket blev fallet när Centern la ner sina röster efter att den egna budgeten hade fallit, ett agerande som partiet tidigare hade kommunicerat offentligt.

Av allt att döma hade inte heller Miljöpartiet varit tydliga gentemot Magdalena Andersson trots att de satt i regeringen och från början hade för avsikt att sitta kvar i denna regering, om det nu inte var så att de av taktiska skäl valde att hoppa av för att få en friare roll inför nästa års val.

Det spekuleras om vinnare och förlorare efter onsdagens kalabalik. En sak är säker, vårt politiska systems anseende har skadats av det skedda.

Vi har en komplicerad situation med idag åtta riksdagspartier. Det gör att beslutsprocesserna är mindre förutsägbara. Men en så viktig fråga som en statsministeromröstning borde inte kunna leda till ett haveri som till och med får omvärlden att skratta åt Sverige.

Talar inte partierna informellt längre med varandra? Om de hade gjort det hade inte onsdagens kalabalik inträffat.

Gamle vänsterledaren C H Hermansson sa en gång att någon djävla ordning måste det vara i ett parti. Talman Andreas Norlén kan travestera hans bevingade ord; någon djävla ordning måste det vara i riksdagen.

Lars J Eriksson

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Betsson

Om Betsson casino online

Betsson Många känner idag till att Betsson är en av Sveriges och Nordens största portal för spel i olika former bland annat casinospel, betting och odds, lotter och bingo, och är man i Finland så känner de flesta till pikakasino (casinon utan registrering, på finska) som samlar de mest populära på en och samma sajt och som inte kräver registrering. Betsson är ett svenskt bolag och huvudkontoret ligger på det varma Malta.

Betsson erbjuder en hel del intressanta spel och är en stor och välkänd aktör bland många spelare i Sverige. Denna artikel kommer att handla om själva företaget Betsson men också Betssons casinospel och lyfta några av dem mest populära på sidan.

Betsson, Sveriges kanske mest populära casinoplattform

Betsson grundades redan 2001 och man drog då igång den tekniska plattformen, en teknik som var ganska ny och komplicerad då. 2002 får Betsson sin första spellicens och då i London och samma år så skapas den första hemsidan på både engelska och svenska. En viktig punkt i Betssons historia är att Betsson var en av världens första hemsidor som kunde erbjuda sina kunder livebetting, något som var väldigt nytt och blev väldigt populärt snabbt då man i realtid kunde spela på odds. Betsson blev snabbt ett av landets ledande spelbolag och sakta men säkert så introducerade man allt fler spel och även en avdelning för casino. Rätt snart öppnade man upp Betsson i flera länder och 2005 hade man redan ca 100 000 aktiva spelare på sidan till att bara ett år senare, alltså 2006 uppnå ca 400 000 aktiva spelare som just då var den mest aktiva sidan för casino och annat spel i Sverige.

Med åren så flyttar man kontoret och större delen av verksamheten från London till Malta och Betsson öppnar upp för spel i allt fler länder. Betsson är idag en väldigt populär sida för spel av alla dess slag. Casinodelen är en av dem mest populära och innehåller alla dem klassiska spelen som Texas Hold´em, Blackjack och naturligtvis Roulett. Betssons kanske populäraste spel är Poker Online om anordnar olika turneringar och liknande där man förutom pengar, kan vinna fina priser. På Casinospelens sida hittar man klassiska favoriter och nya och alla är unika på sitt sätt med olika bonusar och vinster. Dem kanske mest populära är ”The Good, The Bad And The Ugly” som naturligtvis är ett spel i klassisk westernkänsla och hela spelet känns väldigt Clint Eastwood. Money Train 2 är ett annat väldigt populärt spel liksom Rage of the Seas.

På många av spelen så finns det olika bonusar som är kopplade till olika saker, vissa av spelen har en daglig bonus medan andra har andra typer men dem allra flesta erbjuder bonusar vilket gör det extra lockande att spela. Dock finns det lite olika regler kring bonusar och vissa har ett slutdatum varför det kan vara bra att läsa på om det lite närmare. Betsson har sedan starten varit väldigt noga med att ha en tekniskt bra hemsida och spel som lockar vilket också gör att det är en av marknadens absolut största och bästa aktörer. Betsson har en fantastisk support som finns där oavsett när och som hjälper en med precis allt vad gäller sitt spelande så det känns väldigt säkert och tryggt.

Många av Betssons casinospel kan man också hitta på andra sidor men Betsson har flera av sina mest klassiska och egentillverkade spel som är otroligt populära som exempelvis ”Fury of Gods”, ”Book of Legends” eller många andra. På Betssons casinospel finns det verkligen ett spel för alla smaker och tycken, det finns otroliga 1401 bara casinospel och då ska man inte glömma alla de andra spelen vilket gör det till en variation av nöje. Betsson är en väldigt mångfacetterad sida för all slags spel och man hittar verkligen det mesta. Casinodelen är en av sidans höjdpunkter med alla dess spel som faller dem allra flesta i smaken.

Opinion

Rätt beslut av Miljöpartiet

Opinion
Opinion

Sent på eftermiddagen meddelade Miljöpartiet att de lämnar regeringen, eftersom de inte vill regera på en SD-budget. Det är rätt och rimligt: Miljöpartiet har i princip utplånat sig själva i regeringens tjänst och det måste finnas någon form av ideologisk grund för att sitta i en regering, bortom att göra det lättare för Socialdemokraterna.

Miljöpartiet kan och bör nu föra en mer expansiv klimatpolitik mer i linje med hur ett grönt parti förhåller sig till klimatkrisen, annars kan de lika gärna lägga ner. Det finns inget egenvärde i att ha ett politiskt parti: man måste vilja något.

Miljöpartiet skyller på Centerpartiet för regeringshaveriet: tydligt är det rimligt för Mp att hålla på sina principer, men inte för Centerpartiet att vägra att ge avkall på sina. Sen kan man återigen fråga sig om det är rimligt att Miljöpartiet och Centerpartiet lägger all sin energi på att bråka med varandra. Det glädjer säkert övriga, som bensinskattesänkarna Moderaterna och dessa partiers ideologiska motståndare i migrationsfrågan Sverigedemokraterna, som då inte behöver lägga energi på att bråka med dem.

Med detta sagt är det givetvis en enorm huvudvärk för Magdalena Andersson att behöva lämna statsministerposten och börja från noll. Det finns dock inget i nuläget som antyder att Mp eller C skulle rösta nej till Magdalena Andersson som statsminister.

Opinion

Magdalena den första

Opinion
Opinion

Sverige fick sin första kvinnliga statsminister under onsdagen. Innan dagen var slut hade hon hunnit avgå och Miljöpartiet hade hunnit lämna regeringen. Det finns dock inget som tyder på att hon inte kommer att bli framröstad som statsminister igen. Andersson är långt i från inkvoterad: hennes cv gör henne till Stefan Löfvens naturliga efterträdare. Valet av henne gör att Sverige kommer närmare meritokrati i den politiska toppen.

Spelar könet på statsministern roll? Det beror på om man är beredd att acceptera att det är slump att alla statsministrar före henne varit män, eller om man ser det som ett uttryck för en förlegad syn på att män skulle ha bättre ledaregenskaper. Att det spelar det roll för unga människors syn på sina möjligheter är otvetydigt.

När detta väl är konstaterat måste fokus ligga på sakfrågorna och vad Magdalena Andersson vill åstadkomma, förutom att bli statsminister. På media hamnar ett ansvar att inte skriva om en kvinnlig statsminister på ett annat sätt än en manlig. Fokus på kläder, utseende eller att beskriva Andersson som ”känslosam” utan fog för det är fällor som man inte får falla i. Hård kritik måste riktas mot dem som gör det: man bör veta bättre 2021.

Andersson kommer att få styra med oppositionens budget, med de utmaningar som det innebär. Stefan Löfven har erfarenhet av att regera med en oppositionsbudget och kan agera rådgivande om hon mot förmodan behöver råd, trots mångårig erfarenhet som finansminister. Man ska inte överdriva skillnaderna: för gemene mans privatekonomi blir de inte så stora, såvida personen inte är bidragsberoende och då inte ser några skattesänkningar eller andra ekonomiska lättnader, vilket såklart blir en besvikelse för den som drabbas.

Centerpartiets val att släppa igenom Andersson men inte budgeten har ifrågasatts, men det är standardförfarande att rösta på sin egen budget och inte på andras. De har valt att göra som de brukar, helt enkelt. Sen är det självklart olyckligt att summan av den nuvarande politiska kardemumman är att Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna får mer politisk makt än de tidigare haft, inte mindre.

Svaret på frågan om vem som vinner på att Andersson får regera med en oppositionsbudget är Sverigedemokraterna. De har gått från utestängda och marginaliserade inflytandemässigt till att få sätta agendan och lansera ett regeringsalternativ på högerkanten. Moderaterna är i någon mån också vinnare, även om samarbetet med Sverigedemokraterna kan kosta dem moderata väljare i ordets andra betydelse, om det finns några sådana kvar i partiet.

Om Vänsterpartiets vinst är så stor är oklart: när landet styrs med oppositionsbudgeten blir ingen av de förändringar de förhandlat igenom verklighet och det handlar då mer om en principiell markering från Nooshi Dadgostar om att Vänsterpartiet inte kan ignoreras. Det kan säkert gynna henne i den kommande valrörelsen.

Vänsterpartiet tolkar överenskommelsen medAndersson som ett fast samarbete, medan Andersson mumlar ett ”vi får se” inför nästa mandatperiod. Hon väljer genom ett sådant samarbete bort Centerpartiets stöd, vilket skapar nya problem, bland annat att det är svårt att hävda att det finns ett rödgrönt regeringsalternativ, särskilt om hon inte får Mp med sig.

Som vanligt är förloraren Miljöpartiet, som här i princip mister de få klimatframgångar de lyckas få. Kanske sätter de sig i regeringen igen, men förmodligen skulle de vinna på att gå i opposition igen och gå till val som ett grönt alternativ och inte ett verktyg för socialdemokratin.

Den största förloraren är dock inget parti, utan klimatet. Oppositionens budget med sänkt bensinskatt innebär en konservativ klimatpolitik, vilket Centerpartiet förhoppningsvis är medvetet om.

Martina Jarminder

Opinion

Det europeiska problemet med vapenvåld

Opinion
Opinion

Kriminalreportern Wouter Laumans jämför Sveriges och Nederländernas problem med dödligt vapenvåld i ett samtal med Dagens Nyheter. Han menar att det måste ses som ett europeiskt, snarare än ett svenskt problem att kriminella löser konflikter med hjälp av skjutvapen. Han ser likheter mellan Nederländerna och Sverige när det gäller narkotikadistribution, som är vapenvåldets bakomliggande orsak. Tidigare var det yrkeskriminella som sysslade med distribution medan det under de senaste tio åren oftare varit grupperingar av unga män med gemensam etniskt bakgrund, i Nederländernas fall karibisk eller marockansk. Även om den etniska tillhörigheten är annorlunda i Sverige så påminner mönstren om varandra. Laumans säger att det även där handlar om att de unga männen anser att det inte har mycket till framtid utanför kriminaliteten.

Precis som i Sverige skrämmer det dödliga våldet och skapar otrygghet, men våldet bland kriminella ökar inte i Nederländerna, det håller sig stabilt på samma nivå. Kontrasten blir stor eftersom våldet minskar i resten av samhället. Det är därför kopplingen till etnicitet blir tydlig: i vissa etniska grupper står utvecklingen stilla på grund av gängkriminaliteten. Det dödliga våldet är ungefär lika frekvent som tidigare, medan det i det nederländska och svenska samhället i övrigt har minskat.

Att se internationella sammanhang handlar inte om att skönmåla situationen i Sverige, utan att försöka gå till botten med problemet. Om problemet med kriminella som sysslar med narkotika ska ses som europeiskt, snarare än svenskt eller skånskt, är lösningen europeiskt samarbete. Narkotikan rör sig över hela världen och det kommer knarksmugglande kriminella också att göra. Knarkproduktionen bara ökar. För det krävs en efterfrågan: köparna är inte utan skuld för det som pågår.

Tullen i hamnen i Trelleborg rapporterar större och fler narkotikabeslag än tidigare och håller på att öka kapaciteten för att möta den utmaningen. Tyvärr kommer det att behövas.

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL