GDPR Illustration

Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

Smaka en bit av Balkan

Generös, mustig och inbjudande – så är Balkanmat när den är som bäst. När Diana Dontsova korsar sina makedonska rötter med den småländska uppväxten blir varje vardag till en fest.
Publicerad 20 oktober 2021 • Uppdaterad 30 november 2021
Diana Dontsova har rötter både i Balkan och i Småland. Hon blandar friskt och gör maten till sin egen.
Diana Dontsova har rötter både i Balkan och i Småland. Hon blandar friskt och gör maten till sin egen.Foto: Johan Nilsson/TT

Hon tar emot i sitt nyrenoverade kök i det lilla kedjehuset i Lund. Det rejäla träbordet är fullsmockat med godsaker och ser minst sagt lockande ut. I sin pinfärska bok ”Diadonnas Balkanmat – och livet kring det dukade bordet” (Polaris Fakta) skriver hon: ”Balkanmat är en härlig omfamnande kram från den som lagar maten. Den är rustik och äkta med goda genuina smaker där kärleken alltid finns närvarande.”

Och precis så känns det att slå sig ner vid Dianas köksbord och hugga in på härligheten.

–  Vi samlas gärna och ofta. Sitter länge och äter. Det handlar om att ställa fram och njuta tillsammans. Många gånger blir det både musik och dans, förklarar hon.

Allt började med Dianas pappa Jordan som flydde från den lilla hembyn Srpci i nuvarande Nordmakedonien när 1960-talet var ungt. Han valde mellan Australien och Sverige. När han väl hamnade i småländska Diö och sedermera Växjö blev han blixtförälskad i landet. Resten av släkten anslöt, och Diana växte upp i en matglad storfamilj med brännboll i skolan och baklavabak i hemmet.

Många år senare fick hon höra talas om Instagram. Det blev den kreativa kanal hon saknat, och under namnet Diadonna lade hon ut bilder på Balkanmaten hon lagade hemma. Följarskaran växte snabbt och jobberbjudanden började trilla in. Lärarkarriären lades på is, och i dag har hon över 120 000 följare och en framgångsrik podcast, ”Maten och livet”, tillsammans med tv-kocken Jennie Walldén. Hon försörjer sig som fotograf, matkreatör och skribent. Och nu är alltså första kokboken här – mot alla coronarelaterade restriktionsodds.

–  Vi är både redo och sugna på att resa. Och Balkan ligger nära, men är kanske ändå ganska okänt för många.

Om inte annat kan vi alltid upptäcka Balkan genom maten. Den erbjuder den där omfamnande kramen som vi längtat efter – minst lika mycket.

Mia Gahne/TT

Diana Dontsova har rötter både i Balkan och i Småland. Hon blandar friskt och gör maten till sin egen.
Diana Dontsova har rötter både i Balkan och i Småland. Hon blandar friskt och gör maten till sin egen.Foto: Johan Nilsson/TT
Meze är plockmat på Balkanvis, och kan vara allt ifrån små tilltugg till en hel måltid. Och mängden är alltid i överkant – man vet inte när man får oväntat besök.
Meze är plockmat på Balkanvis, och kan vara allt ifrån små tilltugg till en hel måltid. Och mängden är alltid i överkant – man vet inte när man får oväntat besök.Foto: Johan Nilsson/TT
Många förknippar Balkanmat med kött och grillat, men den innehåller också mycket grönsaker som paprika, kål och tomater.
Många förknippar Balkanmat med kött och grillat, men den innehåller också mycket grönsaker som paprika, kål och tomater.Foto: Johan Nilsson/TT

"Det handlar om att ställa fram och njuta tillsammans. Många gånger blir det både musik och dans."

Topeno sirenje – smält ost i lergryta

3–4 portioner, 45 min

Nästan som pizza – fast utan deg.

1 burk krossade tomater, à 400 g

1 tsk torkad oregano + extra

1 tsk socker

1/2 tsk salt

200 g lagrad ost

100 g feta eller vitost (Balkanvariant)

eventuellt färsk oregano

bröd till servering

Gör så här:

1. Häll tomater och 1 tsk oregano i en kastrull. Låt puttra på låg värme i cirka 15 min. Rör om då och då. Smaka av med socker och salt.

2. Riv den lagrade osten och smula fetan. Varva tomatsås, riven ost och smulad fetaost i en liten lergryta eller ugnsfast form, ca 15 cm i diameter. Avsluta med ost.

3. Baka i mitten av ugnen i ca 30 min eller tills osten har smält.

4. Låt svalna en aning och toppa med extra oregano och gärna även färsk. Serveras varmt med ett gott bröd till.

Topeno sirenje är nästan som pizza fast utan deg. Smält ost varvas med tomatsås och äts med bröd.
Topeno sirenje är nästan som pizza fast utan deg. Smält ost varvas med tomatsås och äts med bröd.Foto: Johan Nilsson/TT
Topeno sirenje är nästan som pizza fast utan deg. Smält ost varvas med tomatsås och äts med bröd.
Topeno sirenje är nästan som pizza fast utan deg. Smält ost varvas med tomatsås och äts med bröd.Foto: Johan Nilsson/TT
Selska tava – bondgryta

6 portioner, 2 timmar

Lagas traditionellt i lergryta, men en vanlig stekgryta går bra.

800 g fläskfilé (eller kycklingfilé)

solrosolja att steka i

3 gula lökar, finhackade

300 g champinjoner, delade

3 röda paprikor, urkärnade och strimlade

2 msk paprikapulver

1 msk Vegeta natur (kryddblandning som finns i välsorterade livsmedelsbutiker)

chiliflakes

1 1/2 dl vitt vin

1/2 dl vatten

salt

bröd till servering

Gör så här:

1. Låt lergrytan (om du har en sådan) ligga i blöt i ca 30 min.

2. Putsa och skiva fläskfilén. Bryn köttet i olja i en stekpanna. Lägg åt sidan.

3. Bryn lök, champinjoner och paprika. Lägg tillbaka fläskfilén i pannan. Tillsätt paprikapulver, Vegeta och chiliflakes. Rör om, häll i vin och vatten. Blanda väl.

4. Lägg allt i den blötlagda lergrytan eller annan ugnsfast gryta. Ställ in grytan i kall ugn. Sätt på 175 grader. Tillaga under lock mitt i ugnen i ca 1 timme och 15 min eller tills köttet är mört. Rör om efter halva tiden och häll i mer vatten om det är för torrt.

5. Smaka av med salt och servera med bröd.

Selska tava är en bondgryta som lagas på antingen kyckling eller fläskkött, traditionellt i lergryta.
Selska tava är en bondgryta som lagas på antingen kyckling eller fläskkött, traditionellt i lergryta.Foto: Johan Nilsson/TT
Selska tava är en bondgryta som lagas på antingen kyckling eller fläskkött, traditionellt i lergryta.
Selska tava är en bondgryta som lagas på antingen kyckling eller fläskkött, traditionellt i lergryta.Foto: Johan Nilsson/TT
Baklava med kanel och valnötter

Cirka 20 bitar, 45 minuter

Diadonnas lite försvenskade och mindre söta variant av traditionell baklava.

Sirap:

2 1/2 dl socker

1 1/2 dl vatten

1/2 citron, saften

Baklava:

500 g valnötter

1/2 tsk malen kanel

cirka 200 g smör

450 g extra tunn filodeg

Gör så här:

1. Börja med sirapen. Häll alla ingredienserna i en liten kastrull. Koka upp och låt sjuda i cirka 5 min. Låt svalna helt.

2. Mixa valnötterna och blanda med kanelen. Lägg undan lite av nötblandningen för att toppa med senare.

3. Smält smöret. Ta fram en långpanna som passar filodegens storlek. Lägg sex filodegsark i botten, pensla varje med smält smör. Filodeg torkar ganska snabbt, så lägg gärna en bakduk ovanpå arken du inte jobbar med.

4. Strö ut ett jämnt lager nötblandning ovanpå. Lägg på ytterligare tre ark och tryck till lite lätt. Pensla med smör och strö på ett lager av nötblandningen. Upprepa proceduren med tre ark i taget tills degen och nötterna är slut. Avsluta gärna med flera ark på toppen och pensla ordentligt med smör.

5. Skär baklavan i rutor med en vass kniv. Grädda mitt i ugnen i 180 grader i cirka 30 min eller tills ytan fått en gyllenbrun färg. Ta ut och häll sirapen ovanpå och mellan bitarna. Strö lite nötblandning på varje ruta. Låt kakan suga åt sig av sirapen i rumstemperatur medan den svalnar helt.

Tips! Baklavan är ännu godare dagen efter.

Diadonnas variant på baklava är mindre söt än den traditionella och får härlig smak av kanel och valnötter.
Diadonnas variant på baklava är mindre söt än den traditionella och får härlig smak av kanel och valnötter.Foto: Johan Nilsson/TT
Diadonnas variant på baklava är mindre söt än den traditionella och får härlig smak av kanel och valnötter.
Diadonnas variant på baklava är mindre söt än den traditionella och får härlig smak av kanel och valnötter.Foto: Johan Nilsson/TT
Gott på en mezebricka – Balkan style

+ Vitost (Balkanvariant av feta)

+ Sudzuk (korv)

+ Torkat kallrökt nötkött

+ Inlagda grönsaker

+ Ajvar

+ Marinerad rostad paprika

+ Tarator (Balkanvariant av tzatziki)

+ Bröd

+ Oliver

Bjud på en härlig mezebricka.
Bjud på en härlig mezebricka.Foto: Johan Nilsson/TT
Diana Dontsova

Ålder: 47 år.

Aktuell med: Kokboken ”Diadonnas Balkanmat – och livet kring det dukade bordet” (Polaris Fakta).

Bor: I Lund, men uppvuxen i Växjö.

Familj: Man och två barn.

Äter helst: Burek.

Äter aldrig: Kalles kaviar.

Dricker helst: Rödvin.

Alltid i kylen: Havremjölk till kaffet.

Förebilder i köket: Jamie Oliver och Yotam Ottolenghi.

Mest underskattade köksredskapet: Träsleven.

Tre ingredienser hon inte kan leva utan: Lök, vitlök och chili.

Diana "Diadonna" Dontsova.
Diana "Diadonna" Dontsova.Foto: Johan Nilsson/TT
Att dricka till

The Dalmatian Dog (2097), 120 kronor.

Alkoholfritt: Cognato Red Alcohol Free (19006), 69 kronor.

Veckans godingar

1. Ego 6 – Riktigt bra svenskt vitt vin från Vingården i Klagshamn.

2. Frasig nystekt raggmunk med stekt fläsk och lingon – Som att få en present.

3. Vårrullar med red thai chicken-fyllning från Daloon – Otippat goda vardagsräddare från frysdisken.

Raggmunk – en delikatessmåltid.
Raggmunk – en delikatessmåltid.Foto: Dan Hansson/SvD/TT
Oväntat gott med svenskt vin

Man lär så länge man lever heter det ju. Och det är livsfarligt att tro att man vet allt som är värt att veta. Man riskerar att missa så himla mycket på vägen.

Jag fyllde år för ett tag sedan och gav mig själv en vinprovning i födelsedagspresent. På finfina Kabusa Art Gallery på Österlen närmare bestämt. Där de endast serverar svenska (skånska) viner och delikatesser från trakten.

Inte hade jag väl kunnat drömma om att det fanns så många svenska viner som inte bara gick att dricka – utan också smakade riktigt, riktigt gott. Dessutom fick jag lära mig massor av den eminenta guiden Lisa Collins. Som vilka druvor som passar bäst i vårt klimat och vilken typ av svenskt vin som funkar till vad.

Det har tagit sin lilla tid att bygga upp svensk vinodling på allvar. Men nu börjar vinmakarna få ordning på grejerna och det är väl värt att testa åtminstone ett svenskt vin. Visst kanske de kostar en slant, men tänk så mycket tid och möda som lagts ner på att försöka få fram dessa ädla droppar i ett land som mest förknippas med granskog, potatis och brännvin.

Så i stället för den där anonyma dunken rödtjut du tänkte införskaffa härnäst – lägg pengarna på en flaska äktsvenskt. Sponsra inhemsk entreprenörsanda och bli en erfarenhet rikare på kuppen. Fullärda blir vi nämligen aldrig.

Prova svenska druvor nästa gång du häller upp ett glas.
Prova svenska druvor nästa gång du häller upp ett glas.Foto: Staffan Löwstedt/SvD/TT
Mia Gahne skriver om mat varje vecka.
Mia Gahne skriver om mat varje vecka.Foto: Christine Olsson/TT
TT
Så här jobbar Norra Skåne med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.