GDPR Illustration

Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

Terrordåd och Estonia blir ljuddrama

Ådalen 1931 fram till Drottninggatan 2017 – via Teckomatorp och Estonia. Sveriges Radio Drama producerar nu en stor ljuddramasatsning utifrån händelser som man menar har förändrat Sverige.
Publicerad 20 oktober 2021 • Uppdaterad tisdag 14:07
Ljuddramat "Före-efter Drottninggatan 2017" är liksom de övriga en fiktion utifrån en verklig händelse. Arkivbild.
Ljuddramat "Före-efter Drottninggatan 2017" är liksom de övriga en fiktion utifrån en verklig händelse. Arkivbild.
Foto: Markus Schreiber/AP

Med start 12 november kommer projektet "Före – efter" att portioneras ut under två och ett halvt år. Först ut är "Före–efter Drottninggatan 2017" respektive "Före–efter Bulltoftakapningen 1972". Just flygplanskapningen ger en bakgrund till det kommande kriget på Balkan men också till händelser i Sverige, framhåller Moa Gammel, konstnärligt utvecklingsansvarig på Sveriges Radio Drama.

– Inga brytpunkter sker i ett vakuum utan i en kontext. Till exempel så får man en bakgrund till orsakerna till de såriga slitningarna i forna Jugoslavien i Bulltoftakapningen, en händelse som även gav upphov till de antiterroristlagar som instiftades av Palme och som fortfarande är praxis i dag, allt hänger ihop.

Varje historisk händelse skildras i serier på fyra till sex avsnitt, skrivna av författare som exempelvis Bengt Ohlsson, Henrik Bromander och Katarina Wennstam. Valen av händelser är inte gjorda av historiker utan utifrån de tillfrågade manusförfattarnas preferenser.

– Det finns otroligt många brytpunkter under den här tidsaxeln. Vi utgick ifrån vad manusförfattarna skickade in och vad de brann för att berätta. Henrik Bromander till exempel ville skriva om en man som blir besatt av att hämta tillbaka sin frus kropp från Estonia.

Rörlig inspelning

Ljuddramerna är till skillnad från den tidigare radioteatern inspelade på liknande sätt som filmen – fast med ljud i stället för bild. Inspelningarna är rörliga och sker ofta ute på plats, inte med stillastående skådespelare framför en mikrofon i studio. Allt för att få ett mer naturalistiskt ljud och tonfall. "Före-efter"-serierna är samhällsdramer inspirerade av verkliga händelser men med fiktiva karaktärer, framhåller Moa Gammel.

– Vi har velat bygga dramer som skildrar hur människor runt omkring påverkas.

Henrik Schyffert ska regissera ljuddramat om Nya Karolinska. "Före-efter Anna Lindh 2003" regisseras av Helena Bergström och handlar om Anna Lindhs politiska arv mer än om själva mordet.

– Annars är det så lätt att hon blir ihågkommen som ett mordoffer när hon egentligen var en politiker som skulle bli Sveriges första kvinnliga statsminister. Vi lyfter fram hennes arv genom hennes tal och den hon var som politiker. Jag ville undersöka hur individerna runt henne påverkades av tragedin och av ett samhällstrauma.

Ambitiöst projekt

Moa Gammel beskriver "Före-efter" som "ett otroligt ambitiöst projekt". Varje avslutad serie ska också följas upp med ett samtal som journalisten Johar Bendjelloul leder med forskare och experter kring respektive händelse.

– När man lyssnat klart på säsongerna ska man förstå hur händelser som inträffade då påverkar oss än i dag och hur vi alla behöver få djupare insikt om vårt förflutna för att förstå vår samtid, säger Moa Gammel.

Erika Josefsson/TT

"Min ambition är att alla säsonger ska kunna lyssnas på i en tidsaxel från Ådalen 31 och framåt där alla säsonger tillsammans bildar ett körverk om Sverige", säger Moa Gammel.
"Min ambition är att alla säsonger ska kunna lyssnas på i en tidsaxel från Ådalen 31 och framåt där alla säsonger tillsammans bildar ett körverk om Sverige", säger Moa Gammel.
Foto: Jessica Gow/TT
Bland de som arbetar med "Före-efter" finns Jacob Mühlrad, Katarina Wennstam, Bengt Ohlsson, Helena Bergström, Moa Gammel, Ahmed Abdulahi, Dilan Gwyn, Johar Bendjelloul, Henrik Bromander och Lotten Roos. Pressbild.
Bland de som arbetar med "Före-efter" finns Jacob Mühlrad, Katarina Wennstam, Bengt Ohlsson, Helena Bergström, Moa Gammel, Ahmed Abdulahi, Dilan Gwyn, Johar Bendjelloul, Henrik Bromander och Lotten Roos. Pressbild.
Foto: Mattias Ahlm
Fakta: "Före-efter"

Fakta: "Före-efter"

"Före–efter Drottninggatan 2017" – släpps hösten 2021

"Före–efter Bulltoftakapningen 1972" – släpps hösten 2021

"Före–efter Estonia 1994" – släpps våren 2022

"Före–efter Anna Lindh 2003" – släpps våren 2022

"Före–efter Nya Karolinska" 2010

"Före–efter Ådalen 1931"

"Före–efter Peter Mangs 2009"

"Före–efter Pensionsblåsningen 2013"

"Före–efter Giftskandalen 1975"

Ytterligare en tillkommer.

TT
Så här jobbar Norra Skåne med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.