Svenska tränarsuccén: "Folk har öppnat dörren"

På ena sidan: Tony Gustavsson. På den andra: Pia Sundhage.

Det vore lätt att tänka att det är något anmärkningsvärt med lördagens landskamp i Sydneys utkanter, där två tunga fotbollsnationer som Australien och Brasilien båda leds av svenskar.

Men på damsidan är det inte så märkvärdigt. Förutom nämnda två har flera andra högt rankade länder förbundskaptener från Sverige, som Peter Gerhardsson (Sverige), Martin Sjögren (Norge) och Anna Signeul (Finland).

Även på klubblagssidan börjar det hända liknande saker, med Jonas Eidevall i Super League-ledaren Arsenal som det senaste exemplet.

– Jag vet inte varför, säger Brasiliens förbundskapten Pia Sundhage.

– Men om du tar damfotbollen så har vi varit i framkant ganska länge, vi började tidigt, alltså redan 1973 (första officiella landskampen). Så där finns det en faktor.

Sundhage var förbundskapten för Sverige 2012–2017 och hade också en kort sejour som assisterande förbundskapten till nuvarande svenska landslagschefen Marika Domanski-Lyfors i Kina 2007. Sina största framgångar fick dock Sundhage som förbundskapten för världens bästa landslag, USA, där hon tog dubbla OS-guld. Under sin tid i USA hade hon just Tony Gustavsson som assisterande under OS 2012, och han kom sedan tillbaka i samma roll efter att Jill Ellis ersatt Sundhage.

Gustavsson, som sedan årsskiftet leder OS-fyran Australien, har inte heller någon given förklaring till att det är så många blågula förbundskaptener på hög nivå. Men personer som Pia Sundhage har i alla fall bidragit, säger han.

– Anledningen att jag är här är ju inte för att jag är så himla bra utan för att folk före mig har öppnat dörren och gjort bra ifrån sig. Så att den internationella fotbollen har sett att vi svenska tränare förmodligen kan göra bra ifrån oss. Så det är bara att tacka dem som varit före mig, säger Gustavsson.

– Om jag sedan kan hjälpa till att öppna dörren för framtida tränare så hoppas jag kunna göra det. Jag tycker att det är jättekul för svensk fotboll att vi har tränare internationellt.

Norges förbundskapten Martin Sjögren tror i alla fall inte att det är en tillfällighet. Precis som Sundhage pekar han på att Sverige varit ett föregångsland.

– Vi har tidigt legat långt fram med damfotbollen i Sverige, så jag tror att det delvis är ett resultat av det som vi har en hel del tränare runtom i världen, säger Sjögren.

Många av de svenska tränarna har också varit inriktade specifikt på damlag, vilket kan vara ytterligare en förklaring, säger Sjögren.

– Det är Tony som har varit både på dam- och herrsidan, men annars har vi ganska stor erfarenhet av att ha varit på damsidan och är etablerade just där. Då tror jag också att det blir så att erbjudandena dyker upp.

Pia Sundhage lyfter också egenskapen att ta erbjudandet när det kommer, som en möjlig förklaring till det svenska tränarundret. Det, och Svenska fotbollförbundets tränarutbildning.

– För min egen del så är det just utbildningen och framför allt att jag har sagt ja. Om det är någon som börjar säga ja och tar med sig någon polare så ...

– Tar du till exempel Tony Gustavsson så finns det en anledning till att han är där han är i dag. Bland annat sade han ja till att hänga på mig sista månaden inför OS (2012) och sedan sade han ja ännu en gång till Jill Ellis. Det finns ett kontaktnät, så klart, som spridit sig.

Lasse Mannheimer/TT

David Hjorter/TT