Motvind inför COP26: Dyrt och dålig stämning

Glasgow är en stad i förvandling. Om en vecka strömmar världsledare, aktivister och diplomater till staden för det två veckor långa klimatmöte som har beskrivits som "den sista bästa chansen" att få fart på utsläppsminskningar, investeringar i förnybar energi och stöd till utvecklingsländer så att de kan överge fossila bränslen i tid för att den globala uppvärmningen ska kunna begränsas till 1,5 grader.

Febrila förberedelser pågår för att få allt på plats. Glasgowborna vet inte riktigt vad de ska vänta sig när den politiska eliten tar över staden, men kaféer har tagit in extra personal och det går inte längre att boka bord på topprestauranger. Stora vägar har redan börjat spärras av och kommer att förbli stängda till den 15 november.

Många passar på att tjäna en extra slant. Omkring 25 000 personer väntas resa till mötet i Glasgow – som bara har 11 000 hotellrum. Bristen på boende är ett faktum, i synnerhet som många delegationer är omfattande, till exempel sägs över tusen personer komma med USA:s president Joe Biden och hans regeringsrepresentanter.

Andra delegationer uppges ha fått boka boende så långt som 16 mil bort från konferensanläggningen och på Airbnb hyrs rum ut för 12 000 kronor natten eller mer. Den brittiska regeringen har hyrt två kryssningsfartyg för att inhysa personer som ska jobba med evenemanget.

Prisläget är en av flera omständigheter som bidrar till att skruva ner förväntningarna inför COP26.

Representanter för utvecklingsländer, varav många från de som drabbas hårdast av klimatförändringarna, har varnat för att det är ovanligt svårt att ta sig till årets konferens på grund av reserestriktioner kopplade till pandemin i kombination med skyhöga priser i Glasgow.

Sju av tjugo små önationer och territorier i Stilla havet har tidigare uppgett att de inte kommer att skicka någon från regeringen utan nöjer sig med en representant på lägre nivå. Kravet på upp till en månad i karantän får många att stanna hemma.

Kritiker menar att Storbritannien har misslyckats med att hålla kostnaderna nere. Några delegationer har uttryckt oro över att de inte kommer att kunna lyfta sina intressen på samma sätt som de hade kunnat om de skickat fler representanter.

Brist på arbetskraft och materiel kopplat till pandemin och brexit har också lett till att det är dyrare än vanligt att arrangera evenemang på COP-området. En organisation har för The Financial Times berättat att kostnaden för att bygga och driva dess paviljong uppgår till nästan 500 000 pund (5,8 miljoner kronor).

Men det är inte bara ledare från mindre länder som uteblir. Att vare sig Kinas president Xi Jinping, Rysslands dito Vladimir Putin eller Brasiliens Jair Bolsonaro tycks dyka upp var kanske föga förvånande – men bidrar ändå till en känsla av att den internationella entusiasm som många hade hoppats på inte riktigt har infunnit sig.

Ett annat orosmoln är pandemins utveckling sedan en fjärde våg av covid-19 kopplat greppet om Storbritannien. För ovaccinerade delegater är det förstås dåliga nyheter eftersom risken ökar för ett virusutbrott i samband med mötet.

Ett så pass stort evenemang med så många människor i rörelse kommer att innebära att virusfallen ökar, konstaterar Devi Sridhar, professor i global hälsa vid University of Edinburgh, på Twitter. Hon efterlyser ökade restriktioner – vilket skulle kunna få stora inverkningar på logistiken kring mötet.

Bortom praktiska detaljer finns större knutar som riskerar att påverka förhandlingarna. Den ojämlika fördelningen av vaccin har lett till att förtroendet mellan rika och fattiga länder har fått sig en törn. De geopolitiska spänningarna mellan västländer och utsläppsjättar som Ryssland och Kina är höga. Dessutom finns oro för att energikrisen ska bromsa viljan att förpassa fossila bränslen som kol till historien.

Mot den bakgrunden är det kanske inte så konstigt att COP26-chefen Alok Sharma tror att det kommer att bli mycket svårare att nå framgång i Glasgow än vad det var i Paris 2015 – då ett banbrytande globalt klimatavtal såg dagens ljus.

– Det de gjorde i Paris var lysande. Men många av detaljerna när det gäller regler lämnades för framtiden, säger han till The Guardian.

– Det är som om vi har kommit till slutet av tentan med de svåraste frågorna kvar och tiden börjar rinna ut. Det här är definitivt svårare än Paris, på många nivåer.

Sofia Eriksson/TT