GDPR Illustration

Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

Nytt bygge på gammalt sätt

Går det att bygga nytt med samma metoder som byggnadsvårdare använder för att ta hand om gammalt? Absolut, säger hantverkaren Anton Björklund som vill förändra sättet vi bygger på från grunden.
Publicerad 24 oktober 2021 • Uppdaterad tisdag 03:39
Gavelpartiet på tillbyggnaden är inspirerad från Sigurd Lewerentz Uppståndelsekapellet på Skogskyrkogården. På bilden är gaveln ännu inte färdigmålad.
Gavelpartiet på tillbyggnaden är inspirerad från Sigurd Lewerentz Uppståndelsekapellet på Skogskyrkogården. På bilden är gaveln ännu inte färdigmålad.
Foto: Jonas Ekströmer/TT

Intresset för byggnadsvård har fått ett uppsving på senare år, men väldigt lite har hänt när det gäller att bygga nytt, bygga ut och bygga om. Branschstandarden används av de allra flesta byggfirmor, och svenska nybyggen består därför oftast av betong, gipsskivor, mineralull och plast. Det här vill hantverkaren Anton Björklund ändra på.

Eftersatt

Anton Björklund, som också är länsombud för Svenska Byggnadsvårdsföreningen, bor med sin familj i ett hus från 1927. Huset var väldigt eftersatt vid köpet, och sakta men säkert har Anton och familjen väckt liv i det igen. Ett av de senaste projekten är en tillbyggnad – helt byggd med gamla metoder och i naturmaterial. Ingen plast så långt ögat når.

–  Jag ska inte påstå att vi behövde ett extra rum, men vi behövde ett tak. Under den nya glasverandan finns ett annat rum som det regnade in i, och då föddes tanken på att ge huset en glasveranda ovanpå i stället för att bara reparera, säger Anton Björklund.

Anton Björklund i den gamla möbel som pryder glasverandan. Husets tillbyggnad kallas så, trots att den är byggd i trä.
Anton Björklund i den gamla möbel som pryder glasverandan. Husets tillbyggnad kallas så, trots att den är byggd i trä.
Foto: Jonas Ekströmer/TT

Linisolering

Bygget blev i slutändan ett vanligt rum, men familjen kallar den ändå sin glasveranda. Den är byggd i trä med linisolering, invändigt är väggarna pappspända och sedan tapetserade med papperstapeter. Fönstren är återbrukade och fick sätta stilen på rummet.

–  Vi hade först tänkt en mer traditionell glasveranda med massor av fönster, men så fick jag tips om fem fönster som räddats av en annan snickare och då bestämde vi oss för att utgå från dem i stället.

Det är för kortsiktigt att satsa på underhållsfritt. Och rent krasst, vi måste lära oss att underhålla våra saker om vi vill ha en framtid.

Att jämföra vad familjens utbyggnad skulle kosta med mer konventionella material är inte helt lätt, det är många faktorer som spelar in. Tidsåtgången varierar mellan olika metoder, till exempel – och några av de material Anton har använt kostar mindre än moderna byggmaterial medan andra är betydligt dyrare. Att bygga med råspont och papp är billigare än plywood och gips i kvadratmeterpris, medan linisoleringen däremot är upp till fyra gånger dyrare än standardisolering, eftersom det fortfarande är en nischad produkt.

–  Jag skulle vilja att miljömedvetna byggmaterial blev subventionerade, att staten var mer uppmuntrande. Då skulle fler vilja välja de här materialen, och det i sin tur skulle göra att bygghandlarna såg att det fanns pengar att tjäna på att erbjuda dem. Men än så länge är det tyvärr en klassfråga att bygga miljövänligt.

Antons tre tips för utbyggnad och nybygge

• Tänk hållbarhet ur tre aspekter. Klimatmässig hållbarhet: att materialen är framställda på vettigt sätt och helst i Sverige. Fysisk hållbarhet: att saker är av bra kvalitet – vilket de ofta är om de är närproducerade. Estetisk hållbarhet: att inte bygga för trendigt – på så vis kan bygget uppskattas i generationer.

• Samla material och kunskap om hur man kan bygga. Sätt bevakningar på köp- och säljsajter för fönster, dörrar, radiatorer, golv och annat, och börja läsa på. "Energiboken, som Byggnadsvårdsföreningen gett ut, har materialkunskap.

• Utrusta dig med tålamod. Det går att bygga så här, även om hantverkare eller kommunen säger något annat. Stå på dig.

Den nyrenoverade skärmlampan pryder sin plats mellan två stora fönster.
Den nyrenoverade skärmlampan pryder sin plats mellan två stora fönster.
Foto: Jonas Ekströmer/TT

Naturmaterial

Även om Anton Björklund gärna framhåller alla fördelar med att bygga med naturmaterial säger han också att det kräver ett visst tålamod att göra det. Inte för själva byggandet, utan för att normen är något annat.

–  Det är tyvärr svårt i dag att få tag på hantverkare som kan eller ens vill bygga på alternativa sätt. Jag hör också från kunder att få hantverkare till exempel vill åta sig att montera ett begagnat kök, och i värsta fall slutar det med att de får köpa nytt kök i alla fall. Jag skulle vilja se en förändring som börjar redan på byggprogrammet på gymnasiet, för allt jag lärt mig om detta har jag fått ta reda på själv efter skoltiden.

Anton Björklund använder ullsnöre för att täta dörrar och fönster med och linolja för all sorts behandling av trä inne och ute. Lindrev är för tätning av springor, hål och mellanrum.
Anton Björklund använder ullsnöre för att täta dörrar och fönster med och linolja för all sorts behandling av trä inne och ute. Lindrev är för tätning av springor, hål och mellanrum.
Foto: Jonas Ekströmer/TT

För Antons del föddes nyfikenheten för gamla metoder med ett veteranbilsintresse – det ena ”gamla” ledde till det andra. Men med tiden har hans fokus skiftat, från att sträva efter att bevara kulturhistoriska värden till att motverka resursslöseri.

–  Det finns till exempel mängder med altaner som byts ut bara efter fem år för att träet blivit grått. Men grått trä är inte ruttet, det har bara åldrats. Vår altan är byggd av material från en gammal altan, den kostade oss inte många kronor.

Moderna byggmaterial och till exempel fönster säljs ofta med argumentet att det är ”underhållsfritt”. Men det tycker Anton Björklund inte är något positivt, tvärtom. Något som inte kan underhållas måste ju rivas ut med tiden, medan något som går att underhålla inte har en förutbestämd livslängd.

Ytterdörren hittade familjen i en byggnadsvårdsbutik. Ovanför dörren är en så kallad meanderbård infräst.
Ytterdörren hittade familjen i en byggnadsvårdsbutik. Ovanför dörren är en så kallad meanderbård infräst.
Foto: Jonas Ekströmer/TT

–  Det är för kortsiktigt att satsa på underhållsfritt. Och rent krasst, vi måste lära oss att underhålla våra saker om vi vill ha en framtid. Förr i tiden fanns det särskilda dagar på hösten när man ägnade sig åt att ta hand om sitt hus, såg över gärdsgården och så vidare. Det tänket har vi glömt bort, säger han.

Och även om alternativa byggnadssätt i dag ofta är dyrare än konventionella vill Anton Björklund ändå slå ett slag för det ekonomiska perspektivet.

–  Jag brukar alltid säga till mina kunder att om vi bygger rätt och bra från början kommer det att hålla under väldigt lång tid. Sparar vi in nu så måste det kanske göras om efter 10–15 år. Och det blir ju dyrt!

Maria Soxbo/TT

Det nya rummet är plastbantat, därför är brytare i porslin och kablar textilklädda.
Det nya rummet är plastbantat, därför är brytare i porslin och kablar textilklädda.
Foto: Jonas Ekströmer/TT

Familjen Björklund hittade en överbliven rulle spännpapp på vinden. Papper var förr ett vanligt byggmaterial.
Familjen Björklund hittade en överbliven rulle spännpapp på vinden. Papper var förr ett vanligt byggmaterial.
Foto: Jonas Ekströmer/TT

Anton Björklund

+ Ålder: 33 år.

+ Familj: Sambo och två barn.

+ Bor: I villa från 1927 i Stensängen söder om Stockholm.

+ Yrke: Hantverkare och länsombud för Svenska Byggnadsvårdsföreningen.

+ Aktuell: Med Byggnadsvårdspodden (tillsammans med Josefina Fogelin och Svante Helmbaek Tirén). Har Instagramkontot "Anton_bjorklund".

TT
Så här jobbar Norra Skåne med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.