GDPR Illustration

Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

Sänkt moms på reparationer ger företagare hopp om fler kunder

Regeringen vill minska nykonsumtionen av skor och kläder och föreslår en halvering av momsen på reparationer. Men åsikterna går isär om åtgärden kommer att ha önskad effekt.
Både företagare och forskare menar att mer omfattande ingrepp måste till för att minska föroreningarna från en bransch som släpper ut dubbelt så mycket som flyget.
MALMÖ • Publicerad 24 oktober 2021 • Uppdaterad 30 november 2021
Henning Gillberg har drivit online-skrädderiet Repamera sen 2017. Han välkomnar en sänkning av momsen men anser att det fortfarande är för dyrt att reparera kläder jämfört med att köpa nya. För att göra det billigare måste arbetsgivaravgiften sänkas, menar han.
Henning Gillberg har drivit online-skrädderiet Repamera sen 2017. Han välkomnar en sänkning av momsen men anser att det fortfarande är för dyrt att reparera kläder jämfört med att köpa nya. För att göra det billigare måste arbetsgivaravgiften sänkas, menar han.Foto: Jon Jeppsson

– Nähä! Är det sant? Det är fantastiska nyheter.

Glädjeyttringen tränger sig igenom det surrande ljudet från verkstadens symaskiner. Vi befinner oss i en källarlokal på Knivgatan i ett av Malmös industriområden där Henning Gillberg driver online-skrädderiet Repamera. Han har just fått reda på att regeringen presenterar gröna skattelättnader på tolv miljarder kronor i nästa års budget. Bland åtgärderna som föreslås finns en halvering av momsen på reparationstjänster av skor och kläder.

– Det gör det billigare att sälja till privatpersoner. Det blir enklare att konkurrera med alternativet nykonsumtion. Det visar att de tänker i rätt banor. Visst, det är en liten sak i sammanhanget, men det är ett steg i rätt riktning. Det är det som räknas.

Varför ska skräddare betala en 30-procentig arbetsgivaravgift om man vill ha fler som lagar kläder? När det finns stora kedjor som köper in extremt stora partier kläder billigare än vad en skräddare någonsin kommer att kunna konkurrera med.

Det var i mitten på september som miljö- och klimatminister Per Bolund och jämställdhets- och bostadsminister Märta Stenevi presenterade de historiskt stora satsningarna för klimatet och miljön. “Den gröna återstarten” kallas förslaget som efter pandemin ska göra Sverige till ett grönare och mer hållbart samhälle.

− Det är i dag ofta enklare att köpa nytt än att laga, men miljön har inte råd med slit-och-släng.

Jämställdhets- och bostadsminister Märta Stenevi och miljö- och klimatminister Per Bolund presenterar den gröna omstarten från Rosenbad. I filmklippet hörs Per Bolund om de föreslagna momssänkningarna på reparationer.
Jämställdhets- och bostadsminister Märta Stenevi och miljö- och klimatminister Per Bolund presenterar den gröna omstarten från Rosenbad. I filmklippet hörs Per Bolund om de föreslagna momssänkningarna på reparationer.Foto: Foto: Regeringskansliet.

Ska vi vårda vår planet behöver vi bli bättre på att ta hand om det vi redan har. Därför föreslår regeringen sänkt skatt för vissa reparationer, sa Per Bolund iklädd mörkblå kostym och grön slips från pressrummet på Rosenbad.

I förslaget avsätts 100 miljoner kronor för ett kompetenslyft för klimatet och för omställning till en återvinningsinriktad, eller cirkulär, ekonomi. Och att minska på utsläppen från textilindustrin kan ur miljösynpunkt vara en välmotiverad åtgärd. Enligt siffror från FN:s miljöprogram står modeindustrin för tio procent av de globala koldioxidutsläppen. Det är mer än all luft- och sjöfart tillsammans.

Konsumenthets

Henning Gillberg visar oss runt i lokalen som företaget huserat i sen 2019. Trådspolar i regnbågens alla färger täcker en av väggarna och i ett hörn hänger gamla regnjackor i olika material. De är håliga och uppklippta efter att skräddarna tagit bitar till lappningar och lagningar.

De flesta svenskar vet inte om att textilbranschen står för dubbelt så höga utsläpp som flyget gör. Nu börjar det väl skymtas en lite mer utbredd medvetenhet, men de flesta går ju runt och tror att det är värre med flyget.

Från taket hänger sladdar till arbetsstationernas strykjärn där lampor försedda med förstoringsglas lyser på nåldynor och måttband. Två skräddare sitter vid stationerna. Den ena sprättar upp en söm, den andra tar ur en axelvadd ur en bombarjacka.

– En reparation kräver manuellt arbete, man kan inte göra det med maskiner eller robotar. Och företag beskattas framför allt när de betalar ut lön. Kostar det 229 kronor att reparera en skjorta försvinner runt 30 kronor direkt i moms. Kvar finns då cirka 200 kronor vilket är timlönen för en skräddare med arbetsgivaravgift, inkomstskatt och annat inräknat. Ett plagg tar i snitt en halvtimme så på en skjorta blir det 100 kronor över till lokalhyra, symaskiner, el och alla andra omkostnader. Det är väldigt svårt att bygga en verksamhet på det, säger Henning Gillberg.

Macheal Allazkanei har jobbat på Repamera sen 2019. Här byter han foder på en vinterjacka. “Jag vänder ärmen ut och in och så syr jag ihop sömmen inifrån, då syns inte lagningen på utsidan.”
Macheal Allazkanei har jobbat på Repamera sen 2019. Här byter han foder på en vinterjacka. “Jag vänder ärmen ut och in och så syr jag ihop sömmen inifrån, då syns inte lagningen på utsidan.”

För att skapa uppmärksamhet kring vad han ansåg var en hysterisk konsumtionshets i samhället skapade Henning Gillberg 2017 Circular Monday som en motreaktion till Black Friday – den stora shoppingdagen som i november markerar starten på julhandeln i USA. Tanken var att upplysa allmänheten om alternativ till nykonsumtion. Men de stora klädkedjornas tillgång på billig utländsk arbetskraft kombinerat med höga omkostnader för anställningar i Sverige skapar en orättvis konkurrenssituation, menar han. Resultatet blir att skillnaden i pris på att laga ett plagg jämfört med att köpa ett nytt inte är så stor.

– Varför ska skräddare betala en 30 procentig arbetsgivaravgift om man vill ha fler som lagar kläder? När det finns stora kedjor som köper in extremt stora partier kläder billigare än vad en skräddare någonsin kommer att kunna konkurrera med. Det hela är egentligen ganska enkelt. Vill man ha fler cirkulära verksamheter så måste man sänka arbetsgivaravgiften för företag som har en cirkulär affärsmodell.

Höga utsläpp

De senaste årens debatt om klimatet och miljön har till stor del handlat om branscher med höga växthusgasutsläpp som till exempel bygg- och transportsektorn. I den debatten har textilindustrins miljöpåverkan fallit mellan stolarna.

– De flesta svenskar vet inte om att textilbranschen står för dubbelt så höga utsläpp som flyget gör. Nu börjar det väl skymtas en lite mer utbredd medvetenhet, men de flesta går ju runt och tror att det är värre med flyget, säger Carl Dalhammar.

Han är lektor på Internationella miljöinstitutet vid Lunds universitet och forskar på miljöstyrning och handel. En sänkning av momsen på reparationer kommer inte att ha mer än en marginell effekt på om folk väljer att reparera sina kläder, utan är mer en fråga om symbolpolitik, menar han.

– Politiker vill visa handlingskraft och det här kan de få igenom ganska snabbt. Det kanske är annat som de vill ha igenom som tar tid och därför börjar man med de reformer som går att göra, men det är ett steg i rätt riktning. Det är ju ingen som är direkt emot det här. Det är en lätt reform på det sättet, den får inte så mycket motstånd. Det kan hända att det får strukturella effekter på längre sikt, men jag tror inte att det räcker som enskild åtgärd.

Det är inte första gången regeringen lanserar liknande satsningar på miljön. Redan 2017 sänktes momsen från 25 till 12 procent på reparationer av kläder och skor, men samma år slog en statlig utredning fast att momssänkningen inte var tillräcklig för att få önskad effekt. Samtidigt konstaterade den att en sänkning av arbetsgivaravgiften inte var ett framkomligt alternativ.

– Det är väldigt svårt politiskt att komma förbi arbetsgivaravgiften, den är inget man skojar om i Sverige. Men det är möjligt att vi måste sänka arbetsgivaravgiften tillfälligt för vissa sektorer för att miljöpositiva industrier ska kunna vinna mark, säger Carl Dalhammar.

Han delar Henning Gillbergs bild av att prissättningen på nyproducerade varor är för låg.

– Produkter vi köper i dag historiskt sett är väldigt billiga jämfört med vad de brukade kosta. Och eftersom det är dyrt att reparera så köper vi ju hellre något nytt än att laga det. Det betyder att saker måste bli dyrare. Men det går ju emot allt vi har lärt oss för i nationalekonomi är det ju bra att saker blir billigare för då kan vi konsumera mer. Det kan vara läge för ett paradigmskifte i modebranschen nu.

Hur skulle det gå till i praktiken?

– Om vi genom europeisk lagstiftning tvingar fram högkvalitativa, dyrare produkter så kommer folk att börja reparera dem. Vi kan tvinga fram att fibrerna måste hålla längre och då skulle branschen inte få sälja t-shirts som inte klarar 20 tvättar och det tycker jag vi ska göra. Men vi måste jobba med normer också. Marknaden måste börja sälja mer på ett plaggs livslängd och kvalitet. Vi ska ha färre, men dyrare plagg i garderoben.

Skatt måste vi alla betala, inget snack om det. Men om jag anställer någon så avlastar ju jag staten eftersom den då inte behöver betala bidrag till personen. Dessutom börjar ju personen betala skatt. Varför ska det då kosta mig?

Daniel Yildis håller en sko i ena handen och en sax med korta böjda blad i den andra. Han klipper av överflödiga flärpar som sticker ut och måttar in en ny klack som han fäster i skon.

Carl Dalhammar är lektor på Internationella miljöinstitutet vid Lunds universitet. Han menar att förslaget på momssänkning är symbolpolitik. “Vi måste tvinga fram högkvalitativa produkter genom lagstiftning och jobba på en normförändring bland befolkningen så att folk köper färre, men dyrare plagg”, säger han.
Carl Dalhammar är lektor på Internationella miljöinstitutet vid Lunds universitet. Han menar att förslaget på momssänkning är symbolpolitik. “Vi måste tvinga fram högkvalitativa produkter genom lagstiftning och jobba på en normförändring bland befolkningen så att folk köper färre, men dyrare plagg”, säger han.Foto: Jon Jeppsson

– Det var min farbror som lärde mig yrket när jag var ung. Och han lärde sig när han var en pojkspoling så yrket ligger i släkten. Jag har varit i branschen i 30 år nu.

Han driver Sko-Tjänst i korsningen Kungsgatan–Amiralsgatan i Malmö tillsammans med sin fru.

Under vinterhalvåret jobbar han övertid varje dag för att hinna med allt, men att anställa någon är uteslutet menar han.

– Det är svårt att vara företagare i Sverige. Det är så himla många utgifter. Man kan inte anställa utan får jobba själv och slita. Många lägger ju ner, men tack och lov så har vi klarat oss.

Daniel Yildis sätter upp ett par färdiga skor i en hylla och sträcker sig efter ett par nya. Han känner med fingrarna längs med kanten på sulan och drar lätt i plösen med tummen och pekfingret på den ena skon. Momssänkningen på reparationer 2017 var en bra åtgärd på flera sätt menar han.

– Den hjälpte mycket och vi märkte en skillnad direkt. Utan den hade vi inte klarat oss. Dessutom hjälper den folk att använda sina grejer längre och det ger ju en direkt positiv effekt på miljön. Skulle den sänkas till sex procent vore det fantastiskt. Vi får hoppas att den går igenom.

Slippa avgift

Han lägger ifrån sig saxen och stannar upp ett tag innan han fortsätter. Pannan är svettig. Han tycker att regeringen ska gå längre och montera ner fler hinder för de som jobbar med reparationer.

– Jag skulle vilja att arbetsgivaravgiften togs bort helt. Då skulle jag kunna anställa någon och få mer jobb.

Behöver inte staten ta in skatter för att få samhället att gå runt?

– Skatt måste vi alla betala, inget snack om det. Men om jag anställer någon så avlastar ju jag staten eftersom den då inte behöver betala bidrag till personen. Dessutom börjar ju personen betala skatt. Varför ska det då kosta mig? Den logiken har jag svårt att förstå.

Han tar en klunk iskaffe innan han fortsätter.

– Jag tror att det blir en plusaffär för staten att sänka momsen på det här sättet. Vi kommer att jobba mer och då växer ju skatteintäkterna och dessutom så behåller folk jobben och då slipper ju staten betala ut en massa bidrag.

Daniel Yildis sätter i en ny dragkedja i en sko. “Den förra momssänkningen gjorde stor skillnad, utan den hade vi inte klarat oss”, säger han.
Daniel Yildis sätter i en ny dragkedja i en sko. “Den förra momssänkningen gjorde stor skillnad, utan den hade vi inte klarat oss”, säger han.Foto: Jon Jeppsson

Tillbaka i Repameras verkstad på Knivgatan. Henning Gillberg rotar runt i en hög med låga stövlar. De kom in i stort parti från ett företag eftersom lappen i hälen inte sytts fast ordentligt. Nu är lapparna åtgärdade och stövlarna tillbaka hos företaget för att gå ut i handeln. Men några par var bortom räddning och ska nu skänkas till välgörande ändamål.

– Cirkulär ekonomi handlar om att skapa så många loopar som möjligt innan något blir avfall. I dagsläget skapas nästan inga loopar. De kläder vi lagar här hade blivit avfall men i stället skapar vi en ny loop och livslängden förlängs. Då minskas avfallet och kravet på nyproduktion och så knyter vi ihop cirkeln. Vi minskar inflödet av råvaror från Moder Jord och minskar förbränningen av avfall. Och hur gör vi det? Köper begagnat, hyr och delar eller lagar. Det är egentligen det det handlar om.

3 bilder
Reparationer av kläder kan inte utföras av robotar eller maskiner utan kräver manuellt arbete. Här jobbar skräddaren Macheal Allazkanei med fodret på en vinterjacka vid sin arbetsstation.
“När vi reparerar något skapar vi en loop och förlänger livslängden samtidigt som vi minskar avfallet. Cirkulär ekonomi handlar om att skapa så många loopar som möjligt. Vi vill försöka minska inflödet av nya material in i produktionen”, säger Henning Gillberg.
Daniel Yildis har varit i branschen i 30 år. Nu driver han Sko-Tjänst på Amiralsgatan. “Varför jag ska betala om jag tar en kostnad från staten och anställer någon är en logik jag inte förstår”, säger han.
Reparationer av kläder kan inte utföras av robotar eller maskiner utan kräver manuellt arbete. Här jobbar skräddaren Macheal Allazkanei med fodret på en vinterjacka vid sin arbetsstation.
“När vi reparerar något skapar vi en loop och förlänger livslängden samtidigt som vi minskar avfallet. Cirkulär ekonomi handlar om att skapa så många loopar som möjligt. Vi vill försöka minska inflödet av nya material in i produktionen”, säger Henning Gillberg.
Textilindustrins miljöpåverkan

Varje år produceras globalt 20 nya klädesplagg per person.

Vi handlar 60 procent mer kläder än vi gjorde år 2000. Kläder har blivit billigare och konsumtionen förväntas öka genom en växande medelklass. Därför spås branschen trippla sin konsumtion av resurser till år 2050 jämfört med 2000.

Textilindustrins utsläpp på 1,2 miljarder ton koldioxidekvivalenter överstiger de sammantagna utsläppen från internationella flyg- och båttransporter.

Uppemot 60 procent av alla kläder som produceras kastas bort inom ett år och hamnar på soptipp eller går till förbränning. Det motsvarar en lastbil full med kläder i sekunden.

Över hälften av alla textilier produceras i Kina och Indien där energin i produktionen till stor del kommer från kolkraftverk. Det ökar koldioxidavtrycket för varje plagg.

Källa: Tidskriften Nature

Jon JeppssonSkicka e-post
Så här jobbar Norra Skåne med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.