Annons

Forskare går till botten med massdöden

Fyra lundaforskare försöker nu gå till botten med de uppseendeväckande dödstalen på Vipeholmsanstalten under krigsåren. Ytterst handlar det om hur ett välfärdssamhälle tar hand om sina mest sårbara invånare, konstaterar forskningsledaren.
Publicerad 6 november 2021 • Uppdaterad 29 november 2021
Vipeholmsanstalten, bild från mitten av 1900-talet.
Vipeholmsanstalten, bild från mitten av 1900-talet.Foto: Sydsvenska Medicinhistoriska Sällskapet

— Den här frågan är viktig av exakt samma anledning som frågan varför äldre på äldreboenden under coronaepidemin fick det vi till mans slarvigt kallar palliativ vård när de blev infekterade av covid. Vad säger det om vår människosyn och våra prioriteringar? säger Elin Bommenel, som leder det fyraåriga forskningsprojektet.

Hon har tidigare skrivit en avhandling om ett annat mörkt kapitel i Vipeholmsanstaltens historia – kariesexperimenten som utfördes på de intagna under åren 1945-55.

Öppen fråga

Annons

Hon har inte läst Thomas Kangers bok och kan därför inte kommentera den, men som hon ser det är det ännu en öppen fråga varför så många patienter dog under början 1940-talet, eftersom forskning saknas.

Att utreda chefsläkaren Hugo Fröderbergs roll är ett av forskningsprojektets syften. Ville han patienternas död? Svälte eller vanvårdade han och personalen ihjäl dem och hur gjorde de det i så fall?

I det tvärvetenskapliga forskningsprojektet kommer en psykiatriker att gå igenom patientjournaler och göra en statistisk jämförelse med dödligheten på andra svenska så kallade sinnesslöanstalter.

Skildra vardagen

En idéhistoriker kommer att undersöka dåtidens syn på ordet eutanasi, vilket på den tiden innebar att ta livet av någon vars liv man anser ovärdigt. En handikappforskare ska bland annat med hjälp av journaler belysa hur vården upplevdes av patienterna och hur deras vardag på Vipeholm såg ut.

Elin Bommenel ska undersöka hur chefsläkaren Hugo Fröderberg arbetade.

– Hade han något sätt att organisera att ha ihjäl 217 personer? Det ska jag svara på.

Cecilia Klintö/TT

TT
Så här jobbar Norra Skåne med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons