GDPR Illustration

Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

Det är en gåva att vara behövd

Krönika • Publicerad 19 november 2021 • Uppdaterad 29 november 2021
Billy Bengtsson är tidigare chefredaktör på Norra Skåne.
Billy Bengtsson är tidigare chefredaktör på Norra Skåne.

Min vän Hasse i Lessebo har haft omvärlden som arbetsfält. Glas från glasriket, lika rikt på klingande klanger som vattnet i Smålands forsar, spred han från land till land, från världsdel till världsdel. Från Ryssland, Ukraina och arabstaterna i öster till Karibien och Sydamerika i väster. Men det tycker han inte är så märkvärdigt.

– Skriv hellre om vår uppväxt i Olofström, ber han. Berätta varifrån våra lek- och skolkamrater kom. Det var ju dom som öppnade världen för oss.

Där fanns Peeter från Estland, Dorotea (allmänt kallad Dorli) från Österrike, Erik från Danmark, Bernd från Tyskland, Jurgis från Litauen, Anna från Ryssland, Risto från Finland, Atis från Lettland, Carlos och Maria från Portugal och en annan Peter från Ungern. När jag blev något äldre lärde jag känna tolken Zdenko från Jugoslavien för nu hade den så kallade arbetskraftsinvandringen tagit fart. Samma sorts invandring var också anledningen till att jag roade mig en lång galen natt med ett gäng engelska damer och herrar i en rödfärgad före detta disponentbostad i trä. Att skilja mellan lördagskväll och söndagsmorgon var på den tiden inte min starkaste sida.

Hasses och min hemort hade vid andra världskrigets slut cirka 4 000 invånare. Tio procent av dem, alltså 400, var estländare. De utgjorde den första moderna invandrarvågen. De sågs inte alltid med blida ögon hos de blivande arbetskamraterna på ortens stora metallindustri. Många estländare vägrade ansluta sig till facket.

– Sänd hem packet, löd en vädjan från det lokala Metallfacket till ledningen i Stockholm.

Snart kunde saken redas ut. I estländarnas forna hemland var fackföreningen kommunistpartiets stödtrupp. Den som viskade något på jobbet om Josef Stalin kunde räkna med besök av hemliga polisen.

Lånet skrevs upp i främlingspasset och skulle betalas tillbaka inom tio år.

Sedan sköljde våg på våg över gränserna. Läger upprättades på ett kurhotell för den stora grupp ungrare som flydde från revolutionen i hemlandet 1956. Den stora industrin blev snart nav i ett stort hjul, som ett FN i miniatyr, av australier, holländare, tjeckoslovaker, bulgarer, italienare, greker, fransmän, polacker, spanjorer, med flera. Konjunkturen i Sverige var högoktanig. 1964 steg BNP med, för oss i dag, otroliga 7,5 procent. Tacka för att det fanns både lediga jobb och bostäder. Jag tror inte att Sverige skulle klarat den välfärdsutveckling som sedan följde på 1900-talet utan det här tillskottet av arbetskraft.

Det Sverige som mötte de första invandrarna hade långt kvar till dagens regelverk. Den estniske familjeförsörjaren beviljades på 1940-talet lån till möbler och annat lösöre, kläder och övriga nödvändigvaror. Lånet skrevs upp i främlingspasset och skulle betalas tillbaka inom tio år. Främlingspasset förbjöd innehavaren att återkomma till Sverige om denne besökt utlandet. Han/hon fick heller inte besöka Stockholm, Göteborg och Malmö eller delta i det offentliga samtalet om politik och samhällsfrågor. En inskränkning av rättigheter som i dag bara återfinns i diktaturstater.

– Minns inte att det grävdes diken mellan svenskar och andra befolkningsgrupper, tillägger Hasse. Jag hörde inte heller ordet ”utlänning”.

Man var istället ”tysk”, ”rumän”, ”ryss” eller ”spanjor”. Sakligt och korrekt utan värderingar uppgavs alltid tredje persons ursprung. Bonden Ture Nilsson i Matberga brukade avsluta sina insändare i Norra Skåne, oavsett ämne, med att hälsa alla ”välkomna in i den gemenskap där alla behövs”. Den gode Ture hade rätt. Att vara behövd är en bra start för den som söker trygghet, frihet och mening i ett nytt liv.

Billy Bengtsson är tidigare chefredaktör på Norra Skåne.

Billy Bengtsson
Så här jobbar Norra Skåne med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.