Marknaden skakas av ny covid-variant
Flykt från allt som kan ses som riskfyllt och köp av säkrare tillgångar präglar marknaden sedan Världshälsoorganisationen WHO har höjt varningsflagg för B.1.1.529, en ny variant av coronaviruset.
– Det är naturligtvis svårbedömt vad den här nya virusvarianten betyder. Men det är en ökad nedåtrisk för konjunkturen och att det innebär att det fortsätter att var stökigt ett tag, säger SEB-ekonomen Olle Holmgren.
"För tidigt att säga"
Han tror att virusvarianten inte bara skakar om investerare, utan även ger prognosmakare och centralbanker runt om i världen en tankeställare.
– Redan före det här var det signaler om nedstängningar och restriktioner och detta hade vi inte heller i vår senaste prognos, säger han.
– Räntorna kommer ned ganska mycket. Fast om den rörelsen består och det här blir det som vänder den positiva prognos vi har för de närmaste 2-3 åren är alldeles för tidigt att säga. Så mycket har inte hänt, tillägger han.
Det började med kraftiga kursfall på asiatiska börser, som sedan har spridit sig till Europa och även syns i terminshandeln inför öppningen på Wall Street.
I Hongkong, där två fall av det nya viruset har upptäckts, föll Hang Seng-index 2,7 procent inför helgen. Stockholmsbörsen öppnade med ett fall på drygt 3 procent, men hade i eftermiddagshandeln återhämtat sig något och ligger strax före klockan 14 på minus 2,3 procent.
Mönstren känns igen
Tittar man på enskilda aktier känns mönstren igen från tidigare kritiska skeden i pandemin.
Klädkedjan H&M – som är känslig för coronarestriktioner – tillhör de tunga förlorarna med ett kursfall på nästan 5 procent. Banker och konjunkturkänsliga verkstadsaktier tynger också. En annan förlorare i orosvågen inför potentiella restriktioner och nedstängningar är flygbolaget SAS, vars aktie rasar drygt 5 procent.
Bland de få Stockholmsnoterade aktier som ligger på plus finns bland annat Getinge, som tillverkar sjukvårdsutrustning. Bra går även skidanläggningskoncernen Skistar, medan livsmedelskedjan Ica kretsar kring nollstrecket.
– Det är klart att man ska vara observant, men de här reaktionerna du ser på marknaden nu känns lite stora, säger Lars Söderfjell, aktiechef på Ålandsbanken.
– Nyheterna kommer ju i ett läge där den normala smittspridningen ser lite halvtaskig ut i Europa, plus att marknaden har gått starkt. Väger man ihop det där är det ett skäl så gott som något för att ta hem lite vinster, tillägger han.
Vi kommer få leva med det här
Enligt Söderfjell har marknaden byggt upp en viss vana vid att hantera bakslag i pandemin.
– Vi på marknaden har lärt oss leva med det och börsbolagen har lärt sig leva med det och det ser ju ut som att vi kommer att få leva med den här typen av händelser under lång tid framöver – något år till i alla fall innan det här är bakom oss, säger han.
– Det här är negativt, det ska man inte sticka under stol med. Men det känns lite som en knäböjsreaktion från marknaden just i dag, tillägger han.
Likviditeten är samtidigt försvagad då Wall Street har förkortad handelsdag på grund av klämdag efter Thanksgiving Day. Detta gör marknaden extra känslig och sårbar, enligt Söderfjell.
Oljepriset rasar
De ledande indexen i New York ser ut att hänga på Asien och Europa nedåt. S&P 500-index ligger på minus 1,6 procent i förhandeln.
På råvarumarknaden rasar samtidigt ett terminskontrakt för leverans av så kallad brentolja nästa månad med över 5 procent till knappt 78 dollar per fat, vilket kan jämföras med de årshögsta noteringarna på över 86 dollar per fat för någon månad sedan.
Räntan på en tioårig amerikansk statsobligationen har samtidigt tappat fart efter att ha stigit den senaste tiden och sjunker nu till 1,53 procent. Det kan jämföras med en topp på nästan 1,70 procent så sent som i onsdags.
Kronan, som fick ett litet lyft i samband med Riksbankens räntebesked i torsdags, tillhör de valutor som tar stryk i turbulensen. Mot euron noteras den lägsta kursen på över ett år, på 10:25 kronor per euro.
En dollar kostar samtidigt 9:08 kronor, den svagaste kronkursen sedan pandemisommaren 2020.
Räntorna på svenska två- och tioåriga statsobligationer pressas också nedåt.
Joakim Goksör/TT
Tobias Österberg/TT
