GDPR Illustration

Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

Trafikverket satsar i norr – många projekt försenas

Stora satsningar görs i norra Sverige för att möta industrins behov, enligt Trafikverkets uppdaterade planering för väg och järnväg de kommande tio åren.
Samtidigt förskjuts många projekt i tid till följd av ökade kostnader.
Publicerad 30 november 2021
Här får första delen av Norrbotniabanan, 2018, tummen upp av Trafikverkets generaldirektör Lena Erixon och dåvarande statsminister Stefan Löfven (S). Arkivbild.
Här får första delen av Norrbotniabanan, 2018, tummen upp av Trafikverkets generaldirektör Lena Erixon och dåvarande statsminister Stefan Löfven (S). Arkivbild.Foto: Erik Paulsson-Rönnbäck/TT

Trafikverket föreslår fortsatt stora satsningar på järnvägen, bland annat en upprustning av Malmbanan via lånefinansiering. Den sista sträckan, Skellefteå–Luleå, på Norrbotniabanan ska också byggstartas, även om det ligger sent i planperioden. Förmodligen dröjer det till efter 2035 innan den är helt klar.

Det framgår av Trafikverkets förslag till uppdatering av trafikplanen 2022–2033, som regeringen nästa år ska ta slutlig ställning till.

Bra med lånefinansiering

Trafikverket satsar också pengar till de större vägarna kring Skellefteå.

– För lite och för sent, baserat på den ram som regering och riksdag lagt fram, säger Jens Holm, vänsterpartist och ordförande i Riksdagens trafikutskott.

Han välkomnar förslaget att låna till Norrlandspaketet och tycker att det borde kunna göras med höghastighetsbanorna också, så att budgetmedel kunde frigöras till annat.

Även pågående arbete med att bygga ut de nya höghastighetsbanorna fortsätter, till att börja med främst på sträckorna som ligger närmast de tre storstäderna. Den preliminära planen är fortsatt att de ska kunna vara färdiga 2045. Trafikverket har gjort nya kalkyler, som pekar på att kostnaderna kan sänkas med 65 miljarder kronor, jämfört med nuvarande bedömning på runt 325 miljarder kronor.

Av alla nyinvesteringar går 80 procent till järnvägen.

Vägarna förfaller

Behovet av att rusta upp vägnätet är större än de tilldelade pengarna, enligt myndigheten. Tillståndet på det statliga vägnätet har gradvis försämrats och lär så fortsätta, enligt myndighetens bedömning, om inte politikerna tilldelar mer pengar.

– Vi har fått ökade anslag till vägunderhåll, men tyvärr inte i den utsträckning som behövs, säger Trafikverkets generaldirektör Lena Erixon på en pressträff.

Myndigheten ska försöka prioritera de högtrafikerade vägarna.

– Men det blir mer avhjälpande åtgärder än förebyggande, säger Lena Erixon.

Planen innehåller generellt sett högre ambitioner än vad det finns avsatt utrymme. Totalt har kostnaderna skenat med 50 procent för planlagda men ännu ej startade byggprojekt i väg och järnväg, enligt Trafikverket. Många nya investeringsprojekt får därför anstå och skjutas på framtiden.

Tränger undan

"Sammanlagt rör det sig om nio investeringar i gällande plan som föreslås förskjutas i tid så att de slutförs efter 2033, vilket innebär att totalt elva miljarder kronor förskjuts till efter planperioden", skriver Trafikverket i den nationella planen.

Som vanligt knorras det på olika håll över prioriteringarna, speciellt över förseningarna. Bland annat Stockholms handelskammare undrar var pengarna är till fyrspårig järnväg mellan Stockholm och Uppsala. Nyttan av höghastighetsbanorna kan ifrågasättas och kostnaderna för densamma tränger undan andra viktigare satsningar, enligt näringslivsorganisationen.

Olle Lindström/TT

Fakta: Trafikverkets förslag

Fakta: Trafikverkets förslag

Sammanlagt 799 miljarder kronor innehåller den uppdaterade infrastrukturplanen, 2022 – 2033, i 2021 års prisnivå. Det är en ökning med 25 procent i fasta priser jämfört med föregående plan 2018 – 2029.

Medlen fördelas enligt följande:

• 165 miljarder kronor ska avsättas till vidmakthållande (drift, underhåll och reinvesteringar) av statliga järnvägar

• 197 miljarder kronor ska avsättas till vidmakthållande av statliga vägar, inklusive bärighet och tjälsäkring samt statlig medfinansiering till enskilda vägar

• 437 miljarder kronor ska användas till utveckling av transportsystemet. Av dessa anger regeringen i direktivet att 107 miljarder kronor bör avsättas till nya stambanor för höghastighetståg, och 42 miljarder kronor till länsplanerna, som tas fram av regionerna och lämnas in separat.

52 miljarder kronor hämtas in från bland annat trängselskatt och banavgifter.

Ovanstående är Trafikverkets förslag. Beslut tas av regering och riksdag nästa år.

Källa: Trafikverket

Fakta: Projekt som förskjuts i tid

Fakta: Projekt som förskjuts i tid

Följande nio planerade byggprojekt förskjuts i tid, till följd av ändrade förutsättningar/ökade kostnader:

E4 Kongberget–Gnarp

Ostkustbanan, etapp Gävle–Kringlan, kapacitetshöjning

E16 Borlänge-Djurås

Alvesta, triangelspår

Västra stambanan, Laxå–Alingsås, högre kapacitet

Rv 26 Hedenstorp–Månseryd

Sydostlänken (Älmhult–Olofström–Karlshamn), elektrifiering och ny

bana

Maria–Helsingborg C, dubbelspår

E22 Ronneby Ö–Nättraby

Ytterligare sex projekt har full finansiering först efter 2033:

Tomteboda – Kallhäll, ökad kapacitet

Norrbotniabanan (Umeå) Dåva–Skellefteå ny järnväg

Ostkustbanan, fyra spår (Uppsala–länsgränsen Uppsala/Stockholm)

Värnamo – Jönköping/Nässjö, elektrifiering o höjd hastighet

Vänersjöfarten, Trollhättekanal/Göta älv

Halmstad C/bangård

Källa: Trafikverket

TT
Så här jobbar Norra Skåne med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.