Patrik Oksanen: Ukrainas attacker inne i Ryssland väcker ett hopp
Vi kommer att få en riktig krigsjul i år med frusna skyttegravar och sönderbombade städer. En jul utan utsikter till en snar fred och där både Ukraina och Ryssland förbereder sig för ett långt och utdraget krig. Ukraina kämpar med att behålla västs intresse och stöd för överlevnadskampen genom spektakulära och innovativa militära drag.
Ukraina gjorde i veckan återigen det omöjliga genom att slå till mot ryska flygbaser långt in på ryskt territorium. Enligt den ryska nyhetsbyrån RIA dödades tre ryska soldater och fyra skadades. Det är oklart hur många ryska flygplan som skadats vid de tre anfallen i början av veckan. Angreppen skedde mot baser i Saratov, Ryazan och Kursk-regionen.
Enligt de uppgifter som har framkommit verkar Ukraina ha lyckats modifiera gamla sovjetiska övervakningsdrönare till att användas för angrepp mot det ryska bombflyget. Att Ukraina har kapacitet att slå så djupt in i Ryssland är ännu ett bakslag för Putin och ytterligare en seger för ukrainsk innovationskraft för att använda sina resurser med maximal effektivt. En modifierad gammal sovjetisk drönare kostar en spottstyver jämfört med de robotar som Ryssland använder för att terrorbomba civil infrastruktur i Ukraina.
Det här kriget har redan sett en lång rad spektakulära ukrainska framgångar. Hur man slog tillbaka anfallet mot Kyiv, sänkningen av flaggskeppet Moskva, återerövrandet av stora områden utanför Kharkiv, befriandet av Kherson och nu detta.
För Ukraina är anfallet en viktig signal, inte bara mot Ryssland utan även till omvärlden, att en ukrainsk krigsseger är möjlig. Angreppet är nog så viktig utifrån ett psykologiskt perspektiv i väst för att mota uppfattningen att Ukraina inte är värt höga energipriser. Här är det inte Sverige som väcker oro, tvärtom.
När Ukrainas Försvarsstyrkors dag firades i veckan i Stockholm i hörsalen på Armémuseet var många svenska försvars- och säkerhetspolitiska beslutsfattare på plats, tillsammans med diplomatkåren från Ukrainas närmaste vänner som de baltiska länderna och Storbritannien. Ukrainsk folkmusik, nationalsång och tal från bland att Sveriges försvarsminister Pål Jonson (M) och överbefälhavare Micael Bydén.
Talen uttryckte solidaritet, beundran och att Ukrainas sak är vår. Ukrainas kamp för frihet och suveränitet är också en strid för Sveriges säkerhetsintressen. Men det är inte Sverige som vacklar. Ungern använder EU-stöd till Ukraina som gisslan för att få igenom sina egna önskemål. Tyskland skakas just nu av planerna på en revolt där kuppmakare ska ha haft ryska kontakter.
Rysslands president Putin har svarat på veckans motgångar genom att återigen prata om kärnvapen. På ett möte i Kreml konstaterade Putin att Ryssland kommer att använda alla till buds stående medel, även om han förnekade att han menade att Ryssland skulle använda kärnvapen först. Trots att Putin erkände att kriget kommer att dra ut på tiden förnekade han rykten om nya ryska mobiliseringar med att det inte behövdes. Enligt Putin har hittills hälften av de 300 000 mobiliserade hamnat i Ukraina. Till våren ska Ryssland vara redo för en ny offensiv.
”Vi närmar oss den värsta krigsjulen sedan andra världskriget i Europa.”
Under tiden fortsätter Rysslands angrepp mot ukrainsk infrastruktur. Ukraina ska tvingas till knä av general Vinter och kriget ska vara så hemskt att det också bryter motståndsandan överallt. Kyivs borgmästare Vitalij Klitjko använde ordet apokalyps för att beskriva vad som kan hända med en sönderbombad infrastruktur i en stad som fryser till minus tio grader.
Ryssland för också ett subversivt krig mot övriga väst. Vi har under hösten sett upptrappning av ryska cyberangrepp mot Sverige, och mycket pekar på att flera av den senaste tidens datastörningar hos företag, kommuner, regioner och myndigheter kommer från Ryssland.
På Östersjön stör Ryssland gps-signaler, vilket fick marinchefen Ewa Skoog Haslum att gå ut och varna för katastrofala följder med olyckor ute till sjöss. Svenska marinen lyckades också registrera provturen för en ny rysk ubåt på internationellt vatten utanför Gotland. Trots att markkriget i Ukraina binder ryska arméns anfallskapacitet och slukar enorma summor pengar fortsätter ryskt förmågebygge i marinen.
När vi närmar oss den värsta krigsjulen sedan andra världskriget i Europa är det allt mer uppenbart att risken är överhängande att vi kommer att få uppleva fler krigsjular. Kriget kan bli långvarigt. Det är ett krig som ingen har råd att förlora.
Så länge Ukraina lyckas med det omöjliga och skördar framgångar genom kreativitet och mod finns hoppet om en seger. Därför är drönarattacker mot mål långt in i Ryssland en framgång för Ukraina och en mardröm för Putin. Kremls dröm om ett krig på tio dagar, en annektering av hela Ukraina i augusti och därefter fortsatt utvidgning av imperiet, har sedan länge gått förlorad. Men vi gör oss själva en otjänst om vi tror att imperiedrömmarna är avslutade. För på rysk propaganda-tv lever våta drömmar om ett ryskt-kinesiskt Eurasien från Vladivostok till Lissabon, där även Sydkorea, Japan och Taiwan ingår, som är fritt från amerikaner.
Patrik Oksanen är fristående kolumnist på ledarsidan, senior fellow på tankesmedjan Fri värld samt ledamot i Kungliga Krigsvetenskapsakademien.
