Är det snart slutätet av svensk mat?
Regeringen anser inhemsk livsmedelsproduktion vara samhällsviktig. Trots det belastas jordbruken med bland annat ökad reduktionsplikt för diesel jämfört med övriga EU och en energipolitik som medfört att elpriset ökat till skyhöga nivåer, vilket drastiskt ökar priset på till exempel foder, utsäde och gödselmedel men inte berör avräkningspriserna. Efter det tror man att en bransch som redan låg på marginalen ska ha ekonomisk möjlighet till grön omställning. Staten lockar med bidrag men lantbrukarna ska ändå betala den övervägande delen själva.
Det blir i första hand Sveriges yrkeslantbrukare som drabbas, som behöver hela inkomsten från lantbruket. Den gröna omställningen kan landets deltids- och fritidslantbrukare klara. De har sin huvudsakliga försörjning utanför lantbruket och kan ha marginella vinstsyften.
Enligt data från Jordbruksverket var antalet yrkesjordbruk i Sverige år 2020, 14 100 företag, vilket motsvarar 24 procent, medan andelen deltids- och fritidslantbrukare var 47 procent eller 27 600 företag. Återstående 29 procent av jordbruken hade en areal under 10 ha vilket inte påverkar livsmedelsproduktionen nämnvärt. Av yrkesjordbruken drevs 37 procent av personer över 60 år. Dessa 5 200 företag och ytterligare ett antal med dålig lönsamhet kommer sannolikt att avveckla sina jordbruk. Nyrekrytering av yrkeslantbrukare kommer att bli försumbar. Yrkeslantbrukarnas barn är medvetna om läget och kommer knappast att ta över. För nya intressenter finns ingen positiv kalkyl och banken skulle inte bevilja lån.
Om ett fåtal år finns då cirka 8 000 yrkeslantbruk i ett land med 11 miljoner invånare.
”Kommer Sveriges livsmedelsproduktion framöver att bygga på den omänskliga bilden att en hel yrkeskår ska dubbelarbeta?”
De 14 100 yrkeslantbruken brukade 73 procent av Sveriges odlade areal 2020. Yrkeslantbrukaren brukade i medeltal 157 ha medan deltids- och fritidslantbrukare odlade 20 ha. Om nästan hälften av yrkeslantbruken upphör finns 900 000 ha, eller ca 35 procent av Sveriges odlade areal att omfördela och dessutom cirka hälften av lantbrukets nuvarande djurproduktion, som idag utförs nästan helt av yrkeslantbrukarkåren. Antalet deltids- och fritidslantbrukare kommer givetvis att öka efterhand som yrkeslantbruket minskar emedan arealen per brukningsenhet i båda grupperna ökar. Ökningen av areal och speciellt djurhållning i gruppen deltids- och fritidslantbrukare är dock begränsad på grund av tidsbrist och 1/3 av gruppen hade dessutom passerat 60 år 2020. Gruppen deltids- och fritidslantbrukare skulle minst behöva dubbleras till 50 000 företag för att Sverige ska odla samma areal som tidigare. Men var finns djurproduktionen då?
Kommer Sveriges livsmedelsproduktion framöver att bygga på den omänskliga bilden att en hel yrkeskår ska dubbelarbeta för att producera vår mat i stället för att kunna ha en rimlig lön för sitt arbete och normala arbetstider. Landets livsmedelsproducenter kommer med stor sannolikhet att vara alldeles för få inom en handfull år för att upprätthålla den redan i dag alldeles för låga självförsörjningsgraden. Var skulle tillräckligt många dubbelarbetande del- och fritidsjordbrukare komma ifrån? Troligare är att vi får ett igenväxt land och brist på svenskproducerad mat.
Men… Var det inte någon i regeringen som hade en vision om ökad självförsörjningsgrad?
Rose-Marie Nilsson, F.d lantbrukare, numera biolog och miljövetare
