Annons

Är fler rika lösningen på vårdköerna?

Det menar Mats Olsson (17/3), som svar på mitt inlägg om de ökande inkomstskillnaderna i Sverige.
Replik • Publicerad 1 april 2023
Detta är en opinionstext i Norra Skåne. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.
Nog borde det vara mer effektivt att ge pengar till vården snarare än att sänka skatten?
Nog borde det vara mer effektivt att ge pengar till vården snarare än att sänka skatten?Foto: Fredrik Sandberg/TT

Jag menar att vi har möjlighet att korta vårdköerna och hjälpa till exempel Loke, 4 år, som väntat länge på tid hos talpedagog. Då måste vi använda såväl de 542 miljardärernas pengar, som statens överskott på 16 000 per svensk.

Mats och jag är överens om att vårdköerna måste bort. Även att det finns en byråkrati inom vård och omsorg, som sinkar personalen. Men Mats slutsats att det är ineffektivt att ge mer pengar till vård och omsorg, att det skulle hjälpa Loke bättre att sänka skatten på arbete, det förstår jag inte. Hur tänkte du där, Mats?

Annons

Såväl löner till personalen, som allt bättre och dyrare mediciner och medicinska hjälpmedel, måste väl betalas av någon?

Tyvärr har politikerna i många år valt en annan väg, sparpaket på sparpaket på ena sidan. Och på andra sidan har de gynnat de rikaste med förmånligare skatteregler. Politikerna trodde att de rikaste skulle investera sina pengar i Sverige och skapa jobb, som ger skatteinkomster till sjukvård och omsorg.

”Inte har väl utflytten av jobb till andra länder ökat vår förmåga att ge Loke hjälp i tid?”

Handen på hjärtat, Mats, har denna politik varit lyckad? Inte har väl Klarna eller alla spelbolag tillfört Sverige något mer än elände? Inte har väl utflytten av jobb till andra länder ökat vår förmåga att ge Loke hjälp i tid?

Politikerna har lagt över skattebördan på oss andra genom bränsleskatter, elskatter, moms på skatt och höjda räntor. En politik som gett kalla hus, sömnlösa nätter för många unga familjer och fått småföretag att slå igen.

Är det inte dags för sunt förnuft, istället för ekonomiska teorier?

Avslutningsvis, Mats Olsson skriver att sjukvården fått 38 procent mer mellan 2010 till 2020. Statistik kan luras. 2015 började man räkna in kostnaden för omsorg av äldre och funktionshindrade i statistiken för hälso- och sjukvårdens andel av bruttonationalprodukten, BNP.

SCB uppger att 2011 gick 10,4 procent av BNP till hälso- och sjukvård inklusive omsorg. 2020 var andelen 11,5 procent. En blygsam ökning, med tanke på pandemiåret 2020 och en stor befolkningsökning.

Ulf Johansson, Yngsjö

Annons
Annons
Annons
Annons