Brist på röntgensjuksköterskor ger långa väntetider för patienter
Nu måste arbetsgivarna i alla regioner arbeta aktivt för att behålla och locka fler till yrket. Här i region Skåne är röntgensjuksköterskorna samma som riksgenomsnittet, men köerna till röntgen är ändå oroande långa och patienter får vänta på diagnos och behandling. Antalet platser för verksamhetsförlagd utbildning måste utökas och fler handledare säkras, så att lärosätena kan ta emot fler studenter. Arbetsvillkoren måste förbättras och vår nyckelkompetens måste användas bättre när vården ska digitaliseras och flytta närmare patienterna.
Röntgen, eller bild- och funktionsdiagnostik, är en grundläggande och central funktion inom vården. Varje år utförs över 5,5 miljoner röntgenundersökningar i Sverige och merparten av dessa utförs – än så länge – av legitimerade röntgensjuksköterskor. När undersökningarna fördröjs, fördröjs både diagnoser och behandlingar för patienterna, med förvärrade besvär och i värsta fall dödsfall som resultat. Röntgen är ett tekniktungt område där vi säkrar att patienterna inte utsätts för mer strålning än nödvändigt vid undersökningen. Röntgensjuksköterskan har en unik utbildning med radiologi och omvårdnadskompetens relaterad till det specifika uppdraget. Arbetet kräver specifika kunskaper med både djup och bredd i kompetensen, eftersom vi självständigt planerar, utför, framställer och kvalitetsgranskar de röntgenundersökningar som ligger till grund för patientsäker diagnos och behandling.
”Den här typen av nödlösningar med outbildad personal påverkar patientsäkerheten negativt och det är bara en tidsfråga innan vi ser olyckor med strål- eller brännskador på patient eller personal.”
Enligt Socialstyrelsens senaste statistik uppger nu samtliga landets 21 regioner att det råder brist på röntgensjuksköterskor och tyvärr har det blivit värre över tid. I stället för att ge rätt förutsättningar till medarbetare som vill utbilda sig till röntgensjuksköterskor snabbutbildar arbetsgivarna nu andra icke-legitimerade yrkesgrupper att utföra vissa undersökningar som röntgen med konventionell utrustning, mammografi och mobil röntgen. Den här typen av nödlösningar med outbildad personal påverkar patientsäkerheten negativt och det är bara en tidsfråga innan vi ser olyckor med strål- eller brännskador på patient eller personal. Det riskerar också att urholka de kvalitetskrav som kommer med yrkeslegitimationen – vilket är fel väg att gå och riskerar att göra bristen värre!
Vi efterlyser att styret i region Skåne tänker långsiktigt och proaktivt när det gäller invånarnas tillgång till röntgen och efterföljande diagnos och behandling. Vägen dit går genom att regionen satsar på att vara en attraktiv arbetsgivare så att vi får fler kollegor. I samband med den internationella yrkesdagen för röntgensjuksköterskor, 8 november, föreslår Vårdförbundet;
- Regioner och privata vårdföretag måste säkerställa goda och säkra arbetsvillkor för att både behålla och locka fler till yrket. Röntgensjuksköterskorna är för få idag och är värda en mycket bättre lön och löneutveckling.
- Inför en nationellt reglerad och lagstadgad specialistutbildning för röntgensjuksköterskor. I takt med att vården utvecklas behöver personalens kompetenser utvecklas.
- Låt oss ta en nyckelroll inom digitalisering, mobilisering och teknikutveckling, så att vården moderniseras och flyttar närmare individen. Vi har unik kompetens om avancerad medicinsk teknik och digitalisering, och om hur det kan gynna både den nära vården och den högspecialiserade vården.
Röntgensjuksköterska är ett fantastiskt yrke men vi är för få! Med våra förslag kan vi vända utvecklingen till det bättre och framtidssäkra en central funktion i vården.
Madelene Meramveliotaki, vice ordförande i Vårdförbundet, tillika legitimerad röntgensjuksköterska
Malin Tillgren, ordförande Vårdförbundet avd Skåne
