Dagens Sverige vill jag inte ha
Med det menade de att Sverige inte skulle vara emot ett tillåtande av en generös asylinvandring. Deras värderingar innebärande en generös invandringspolitik var en motsats till de kritiska röster, som var emot en för stor asylinvandring.
En för omfattande sådan ansågs nämligen av vissa personer kunna skada Sverige. Tyvärr måste jag för min egen del utifrån hur Sverige ser ut idag säga: ”Att ett sådant här Sverige vill jag inte ha!” Dock av andra skäl än de omnämnda dåvarande politiskt korrekta personernas värderingar.
Vars tidigare inflytanden har skapat det Sverige vi har idag. Jag vill inte framstå som politiskt korrekt utan istället ställa mig på brottsoffrens sida. Vi har idag på grund av en för stor asylinvandring i kombination med en misslyckad integrationspolitik drabbats av en allvarlig brottslighet i form av gängkriminalitet.
Där våld och spridning av den förödande narkotikan ingår. Narkotikan i sig skapar offer. Drogerna tycks vara spridda även i Hässleholm. Åtminstone om det som nått mina öron stämmer. För att få pengar till sitt missbruk säljer en del narkomaner narkotika men begår också stölder. Det kan exempelvis handla om inbrott i källarförråd, inbrott i bostäder även att man tar sig in i trädgårdar och stjäl verktyg eller till och med stjäl frukt från träd.
Den här typen av brottslighet skall man ta på allvar. Brottsoffren blir känslomässigt sårade. Dessutom skapar stölderna en oro. En oro som i sig är en skadeeffekt. De utsatta bekymrar sig för när nästa stöld eventuellt skall ske. Polisen har svårt för att klara upp denna typ av brottslighet. Gärningsmännen är ofta medvetna om att agera på så sätt att inga vittnen finns.
Polisens personella resurser samt budget kanske inte tillåter exempelvis sökande efter fingeravtryck samt fastställande av sådana. Om så är fallet är det inte så konstigt att det finns drabbade, som anser det meningslöst att göra polisanmälan. Vilket sannolikt innebär att uppklaringsprocenten avseende inträffade stölder är lägre än den officiella statistiken för uppklarandet av anmälda stölder. Den så kallade vardagsbrottsligheten riskerar att hamna allt längre ned i polisens prioriteringslista. Åtminstone så länge man inte får bukt med den riktigt grova brottsligheten.
Vilket kanske aldrig kommer att ske. Det finns människor i Hässleholm som är rädda för att gå ut när det är mörkt. Oaktat om rädslan är befogad eller ej så är den i sig en skada. Den begränsar den drabbades möjligheter att fritt röra sig inom Hässleholm. Kanske att det inte är så konstigt att min uppfattning är: ”Ett sådant Sverige vill jag inte ha!”
Klas-Håkan Petersson
”Den begränsar den drabbades möjligheter att fritt röra sig inom Hässleholm.”
