Annons

Fritidshemmens verksamhet måste stärkas – inte nedmonteras

Är förslaget om att flytta pengar från fritids till skolan grundat i någon vetenskaplighet eller erfarenhet?
Besparing • Publicerad 14 november 2022
Detta är en opinionstext i Norra Skåne. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.
Fritidshemmet kompensatoriska uppdrag; att utjämna för barns olika sociala bakgrunder och uppväxtvillkor, är betydelsefullt i ett alltmer segregerat samhälle, skriver debattörerna som är lärarutbildare på grundprogrammet med inriktning mot arbete i fritidshem, på Högskolan Kristianstad.
Fritidshemmet kompensatoriska uppdrag; att utjämna för barns olika sociala bakgrunder och uppväxtvillkor, är betydelsefullt i ett alltmer segregerat samhälle, skriver debattörerna som är lärarutbildare på grundprogrammet med inriktning mot arbete i fritidshem, på Högskolan Kristianstad.Foto: FREDRIK SANDBERG / TT

Med anledning av artikeln ”Låga betyg i skolan – 13 miljoner kronor tas från fritidshemmen” i Kb/NSk 4/11.

I artikeln nämns ett förslag om att, ur den befintliga budgeten, skära bort 13 miljoner kronor genom att omfördela resurser från fritidshemmens verksamhet och till grundskolan. Kraven på besparingar är tyvärr inget nytt, men med all säkerhet kommer dessa besparingar medföra negativa effekter på de individer som dagligen befinner sig i fritidshemmen, såväl barn som personal.

Annons

Vi, som lärarutbildare på grundlärarprogrammet med inriktning mot arbete i fritidshem på Högskolan Kristianstad, anser att det är helt fel prioriteringar och upplever förslaget som såväl provocerande som problematiskt då det även att sätter två verksamheter som ska stödja barns utveckling och lärande emot varandra. I dagsläget ser vi stora barngrupper i fritidshemmens verksamhet och få behöriga lärare i fritidshem nationellt – ett sådant beslut som förslaget innebär kan få stor påverkan för återväxten i yrket och om utbildad personal väljer att söka sig till Kristianstad kommun.

Hur kommer detta att påverka de barn som befinner sig i fritidshemmets verksamhet? På vilka vetenskapliga grunder och utifrån kunskap om fritidshemmets betydelse för barns utveckling lades förslaget fram? Har en riskanalys gjorts i relation till hur omfördelningen av resurser påverkar barn som är inskrivna och hur det påverkar fritidshemmen som verksamhet med egna mål? Vad innebär detta för personalen som redan nu har en dubbel yrkesroll där de till stor del även arbetar i skolan och i flertalet forskningsstudier uttrycker att energin ofta är slut efter skoldagen och där ramfaktorer som till exempel tid för gemensam planering, reflektion, diskussion och dokumentation är eftersatt?

”Är detta förslag grundat i någon form av vetenskaplighet eller beprövad erfarenhet? De kraven finns på alla lärare, de borde därmed finnas även gällande de beslut som påverkar möjligheter för samma lärare.”

Fritidshemmet kompensatoriska uppdrag; att utjämna för barns olika sociala bakgrunder och uppväxtvillkor, är betydelsefullt i ett alltmer segregerat samhälle. En konsekvens av förslaget är att uppdraget inte ens kan tillgodoses för de barn som befinner sig i verksamheten. Skolinspektionen, Skolverket, statliga utredningar och forskare påtalar enstämmigt att fritidshemmets villkor kraftigt försämrats och pekar på behovet av att investera i fritidshem. Utbildningsdepartementets utredning ”Utökad rätt till fritidshem?” genomförs i år med avsikt att ta ställning till om rätten att delta i fritidshemmets utbildning bör utökas för att ge fler elever möjlighet att stimuleras i sin utveckling, bidra till en meningsfull fritid samt motverka utanförskap. För att utveckla och möjliggöra fritidshemmets fulla potential krävs en kvalitetssatsning från både skolhuvudmän och statliga myndigheter. Möjliga användningsområden som de 13 miljonerna skulle användas till fritidshemmets verksamhet, vilket de ju ursprungligen är budgeterade att vara:

  • Anpassa antalet barn per lärare i fritidshem utifrån behov samt säkerställ ändamålsenliga lokalmöjligheter och pedagogiskt material.
  • Utveckla fritidshemsverksamheten anpassad för barn i årskurs 4-6.
  • Initiera utbildningssatsningar för att säkerställa att all personal i fritidshem samt rektorer har kunskap om det pedagogiska uppdraget.

En viktig punkt att analysera är orsaker till att elever inte når kunskapskraven i skolan – kan det ha med den sociala miljön att göra? Kan kompetensen hos lärare i fritidshem gällande exempelvis sociala relationer, identitetsskapande och konflikthantering tas tillvara i större utsträckning vid tjänstgöring i skolan? Kan kompetensen riktas mot tidiga och samordnade insatser där barn och unga får stöd i ett tidigt skede vilket såväl Skolverket som Socialstyrelsen betonar som viktigt?

Återigen: Är detta förslag grundat i någon form av vetenskaplighet eller beprövad erfarenhet? De kraven finns på alla lärare, de borde därmed finnas även gällande de beslut som påverkar möjligheter för samma lärare. Som lärarutbildare och med yrkeserfarenhet av fritidshemmets verksamhet är vi mer än gärna bidragande med forskning, kunskap och utbildning i en process som, i stället för att nedmontera, kan bidra till att stärka fritidshemmens verksamhet i Kristianstad kommun.

Madeleine Beckman Arenhill, Jonne Söderholm, Patrik Ehrlow, Terhi Holst, Martin Basti, Lina Hellberg, Chrille Andersson, Annette Persson och Jens Arnstad

Annons
Annons
Annons
Annons