Hur kan vårt rika samhälle sätta krokben för sig själv?
Flygresorna har i sommar återgått till volymer före pandemin till och med blivit än fler. Turistresorna till Medelhavsländerna är rekordstora, trots extremt stora värmeböljor och betydligt ökade skogsbränder i dessa länder.
Skjutningar och mord på grund av knarkligornas revirkrig tycks inte avta, trots politikernas ihärdiga ökningar av straffskalor. Fängelser och häkten är överfulla.
”Tullen har ständiga ökningar av tillvaratagning av knark som smugglas till Sverige i ständigt större volymer.”
Tullen har ständiga ökningar av tillvaratagning av knark som smugglas till Sverige i ständigt större volymer.
Sverige har högst antal döda av knarkmissbruk i Europa.
I den politiska diskussionen finns inga som helst åsikter om ansvaret hos knarkköparna.
Däremot tycks både politiker och allmänhet vara överens om att det förebyggande arbetet bland ungdomar och barn måste intensifieras för att hindra nyrekryteringar till knarkligorna.
Därför blir man totalt förvirrad av uppgiften att statsbidragen till verksamheten med kulturskolor halveras i höst. Från 200 miljoner kronor till 100. Nästa år skall bidraget upphöra. Enligt Kulturskolerådet kommer 40 000 barn att bli utan dessa verksamheter och 100 lärare utan arbete. Kulturskolorna ger barn och ungdomar möjlighet till start av fundamentalt goda sysselsättningar som kan bli av stor betydelse i både deras fritid och framtid.
Hur kan ett samhälle, som är så rikt som vårt, så fundamentalt sätta krokben för sitt framtida välbefinnande?
Tyvärr har precis liknande stora neddragning av personalresurser skett i förskola, grundskola och gymnasieskola under lång tid.
Politiker och skattebetalare: Besinna er!
Torsten Jeppsson
