Annons

Ingen skildrar förändringens vindar som Harry Martinson

Det skulle inte vara lätt att i den svårt åderlåtna landsbygdsbefolkningen lyckas samla ett så blandat planteringslag idag.
Plantering • Publicerad 11 mars 2023 • Uppdaterad 21 mars 2023
Detta är en opinionstext i Norra Skåne. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.
Ett blandat planteringslag i Snarrarp, Glimåkra, från 1923. Av förklarliga skäl är alla på det hundra år gamla fotot borta sedan länge. Bilden publicerades först i Folket i bild. på 1960-talet. Stående från vänster: Sven Johansson, Celja Jeppsson, Astedt-Hanna, smålänningen Johansson, Otto Hultner, Greva-Johan, Karl Hultner, planteringsbasen Johan Nilsson, sjömannen Alfred Gustavsson, Krämare-Per Johansson, Aron Truedsson. Sittande från vänster: Ellen Martinsson, Helga Johansson, Ellen Johansson, Elvira Hultner, Gerda Olsson, Sven Hultner, Bernt Alin, Sigfrid Johansson och Hugo Svensson.
Ett blandat planteringslag i Snarrarp, Glimåkra, från 1923. Av förklarliga skäl är alla på det hundra år gamla fotot borta sedan länge. Bilden publicerades först i Folket i bild. på 1960-talet. Stående från vänster: Sven Johansson, Celja Jeppsson, Astedt-Hanna, smålänningen Johansson, Otto Hultner, Greva-Johan, Karl Hultner, planteringsbasen Johan Nilsson, sjömannen Alfred Gustavsson, Krämare-Per Johansson, Aron Truedsson. Sittande från vänster: Ellen Martinsson, Helga Johansson, Ellen Johansson, Elvira Hultner, Gerda Olsson, Sven Hultner, Bernt Alin, Sigfrid Johansson och Hugo Svensson.Foto: Privat

Metoden man använde med hackor var också en skonsam markberedning i samband med att plantan sattes.

”Jag vet, flåhackorna tillhör en svunnen tid, har ersatts med 20 tons dieselslukande monster som brukar mer våld än som behövs.”

Jag vet, flåhackorna tillhör en svunnen tid, har ersatts med 20 tons dieselslukande monster som brukar mer våld än som behövs.

Annons

Ett verktyg som numera används är vad man allmänt kallar för planteringsborr som erfarenhetsmässigt kan användas utan föregående markberedning.

Byn som bilden är ifrån har avfolkats en del, men inte i samma omfattning som idag närmare belägen by, Mossaröd i Osby socken. Enligt Osby hembygdsförenings årsbok årgång 1982 beboddes år 1890 gården samt de elva torpen av 46 vuxna och 56 barn. ”Byn saknar i dag fast boende.”

Ingen har skildrat förändringens vindar så uttrycksfullt som Nobelpristagaren Harry Martinson i dikten Göinge ur hans tredje diktsamling Natur från 1934. Sista strofen lyder som följer:

Nu susar vinden till ingen.

Torpen dogo bråddöd bland sina liljor.

Men det rosslar ännu i skorstensmurarna.

Nässlorna blomma.

Uno Ahlin, Osby

Annons
Annons
Annons
Annons