Permanenta spetsutbildningar för högt begåvade elever och inför yrkesutbildning för lågpresterande
I boken ”Skolor och samhällsekonomi” (Roland Andersson och Anders Olsson, 1990) har vi diskuterat detta utifrån internationella erfarenheter. Vi besökte skolor för högt begåvade elever i USA som Randolph High, utanför Washington DC, Vid ett besök i Nanjing i Kina intervjuades rektorn och elever vid Nanjing School of Foreign Languages. Vi blev imponerade av dessa skolor.
Elitutbildningar fanns i vårt land vid denna tid endast i kommunala musikskolor som i Adolf Fredriks musikskola. Sedan gammalt fanns tyska, franska och engelska skolorna i Stockholm men inga profilerade gymnasier i matematik, naturvetenskap och teknik. Vi föreslog att sådana introduceras.
Dåvarande socialdemokratiske skolministern Bengt Göransson sa då: ”Vi ska inte ha några elitskolor”.
Det gick bra att ha elitskolor i kapitalistiska USA och i kommunistiska Kina. Men inte i socialdemokratins Sverige.
Under år 2012 införde dock Skolverket på försök spetsutbildningar i matematik, fysik och språk och senare även i teknik och humaniora. Med dessa utbildningar kan högt begåvade elevers deras talanger utvecklas.
På TV4:s nyheter meddelades nyligen att regeringen avser att slopa spetsutbildningarna. Landet riskerar då att halka efter USA och Kina och åtskilliga andra länder.
Vad gäller gruppen lågpresterande lever berättade vi i boken om hur man i Philadelphia hanterade ”children att risk in high schools” som riskerade att bli dropouts.
Med finansiellt stöd från staten satsade stadens ledning på yrkesutbildning för dessa elever som lärlingar i stadens företag. Där utbildades de i yrken som företagen hade behov av. De som skötte sig anställdes av företagen.
Inte heller förslaget om yrkesutbildning fick positiv respons.
En statlig utredning varnade redan för tjugo år sedan (SOU, 2000:39) för att tusentals lågpresterande elever slutar skolan utan gymnasiebehörighet.
Utbildningsminister Anna Ekström har nu redovisat att det antal elever som inte kommer in i gymnasiet är 16100 per år (Intervju i Sydsvenskan, 10 september 2021). De är vår motsvarighet till Philadelphias ”children at risk in high schools”. Skillnaden är att hos oss har de lämnats vind för våg.
”De riskerar att hamna i långtidsarbetslöshet och i kriminella gäng.”
Utbildningsministern menar att de har rätt att gå i gymnasiet och överväger en reducering av kraven för inträde till gymnasiet för alla elever. Men av de elever som har kommit in på introduktionsprogrammet till exempelvis gymnasiet i Malmö blir 87 procent dropouts!
Om man sänker kraven för de som inte lyckats komma in på programmet kommer andelen dropouts att bli ännu högre. Vi avråder bestämt från detta.
De riskerar att hamna i långtidsarbetslöshet och i kriminella gäng. Vittnesmål från poliser som förhörsledare av misstänkta för allvarliga brott som skjutningar och nord bestyrker detta. Vanligen saknar dessa gymnasiebehörighet. (Anders Q. Björkman, SvD den5 december 2021).
För att inte få fler förlorade generationer av elever behövs en drastisk förändring i skolan för dessa barn. På DN debatt (22 juli 2021) föreslog vi en tvåårig yrkesutbildning från nian för lågpresterande elever med praktik som lärlingar hos företagens kompetenta handledare. Utbildningen i teori reduceras och anpassas efter yrkesutbildningen. Då kan dessa elever få arbete och lön och en mera hoppfull framtid.
Uppmaning till utbildningsministern. Permanenta spetsutbildningarna för högt begåvade elever och inför tidig yrkesutbildning för de lågpresterande. Det vore humant och blir samtidigt lönsamma investeringar i landets framtida humankapital.
Dan Andersson, före detta kriminalkommissarie vid Region Stockholm
Roland Andersson, nationalekonom och professor emeritus, Kungliga Tekniska Högskolan, Stockholm
Marcus Lindbom, före detta rektor för Sankt Petris gymnasium i Malmö
Anders Olsson, före detta planeringschef i Västerås stad med ansvar för skolfrågor
