Stärk medborgarnas kontroll av den offentliga makten
Därför behövs funktioner i statsskicket för att kontrollera makten. I en demokrati är det ytterst medborgarna som ska förfoga över kontroll och ansvarsutkrävande av dem som utövar offentlig makt.
Maktkontroll verkar både som ett skydd mot godtycklig maktutövning och som en fullbordan av den demokratiska processen, med säkring av effektiv leverans av vad som beslutats och betalats.
Justitieombudsmannen, JO, som enligt regeringsformen ”ska utöva tillsyn över tillämpningen i offentlig verksamhet av lagar och andra föreskrifter”, inrättades 1809 som ett inslag i maktdelningen mellan de högsta statsorganen. Som ombudsman för riksdagen med en funktion som åklagare skulle JO övervaka lagligheten hos rikets myndigheter, lydande under regeringen.
Med parlamentarismens införande blev både riksdagen och regeringen underställda samma partimakt. Därmed är kontrollen sedan dess inte fristående från dem som ska granskas, utan en utlöpare av partimakten kontrollerar en annan. Detsamma gäller Riksrevisionen och revisorerna i kommuner och regioner med fokus på granskning av ekonomi och effektivitet. Det är självfallet inte tillfredsställande att maktkontrollen vilar i händerna på makthavarna i stället för medborgarna, även om både JO och Riksrevisionen hittills har lyckats värja sig mot att politiseras.
Den offentliga verksamheten och styrningen av den är i dag komplexare än förr. Vid sidan av regelstyrning är även exempelvis målstyrning och anslagsstyrning avgörande för utfallet. Uppdelningen på laglighets- och effektivitetsgranskning framstår därmed inte som ändamålsenlig. Föråldrad är också avgränsningen av tillsynsområdet till ”offentlig verksamhet”. Därmed omfattas inte de numera talrika privata utförare som finansieras offentligt.
För en samlad kontroll av lagenlighet och effektivitet i all offentligt beslutad och finansierad verksamhet bör inrättas en fristående funktion i statsskicket, kallad Rikskontrollen, som är direkt underställd medborgarna och oberoende av den politiska makten.
Rikskontrollen, som ersätter JO och Riksrevisionen, skulle kunna ledas av tre rikskontrollörer, som utses av medborgarna genom direkt personval och inte får ha eller under föregående mandatperiod ha haft något politiskt uppdrag. De tre som får flest röster blir valda, och om någon avgår så inträder nästa efter röstetal. Rikskontrollen ska utföra granskningar både på eget initiativ och efter anmälan från medborgare samt ska kunna väcka åtal. Eventuellt kan Rikskontrollen också överta en del av den granskning som i dag utövas av andra myndigheter med tillsynsuppgifter.
Medborgarna, som hela den offentliga verksamhetens uppdragsgivare, skulle också kunna involveras direkt i granskningen av makten, utan mellanhänder. Det kan ske genom att det för varje myndighet tillsätts ett antal kontrollombud, som är vanliga medborgare, alla lika meriterade genom att vara just det.
De utses genom lottning bland dem som anmält sitt intresse och inte har eller under föregående mandatperiod har haft något politiskt uppdrag. Deras uppgift är att granska verksamheten i ett medborgarperspektiv, och de kan väcka ärenden hos Rikskontrollen, som får det administrativa ansvaret för kontrollombuden.
Per Andersson
”Medborgarna, som hela den offentliga verksamhetens uppdragsgivare, skulle också kunna involveras direkt i granskningen av makten, utan mellanhänder.”
