Utveckla elevhälsan i Osby kommun
Mellan sju och nio procent av eleverna i den svenska skolan uppskattas ha diagnosen neuropsykiatrisk funktionsnedsättning (NPF), det vill säga adhd/add, autismspektrumtillstånd, Tourettes syndrom eller språkstörning. Räknar man in elever som har liknande svårigheter men inte uppfyller kraven för fastställd diagnos, blir andelen ännu större.
Den 1 september redovisade Riksförbundet Attention sin årliga skolenkät som besvarats av elever med NPF-problematik och deras föräldrar. Resultatet visar att 56 procent av eleverna med NPF känner mycket eller ganska mycket oro inför skolstart. Bland deras föräldrar är motsvarande siffra 70 procent. Oron beror på tidigare erfarenheter där man upplever att skolan inte uppfyller skollagens krav.
”Eftersom budgeten för 2023 slutgiltigt ska beslutas vid kommunfullmäktiges möte i november finns fortfarande möjlighet att göra om och göra rätt.”
Enligt skollagen ska alla elever få ledning och stimulans för att klara sin skolgång och nå kunskapsmålen. Lagen säger också att elever med funktionsnedsättning ska få det stöd som krävs för att motverka funktionsnedsättningens negativa konsekvenser.
Vi upplever att det i Osby kommuns skolor finns ett behov av att utveckla skolsituationen för våra elever med olika behov av särskilt stöd. Vid Kommunstyrelsens sammanträde den 29 juni föreslog vi socialdemokrater därför en ramökning i budget 2023 med 2 miljoner kronor till Barn- och utbildningsnämnden till förmån för förstärkning av Barn- och elevhälsan. Alliansen och SD röstade dock ner förslaget.
Eftersom budgeten för 2023 slutgiltigt ska beslutas vid kommunfullmäktiges möte i november finns fortfarande möjlighet att göra om och göra rätt. Då följer vi skollagen men framför allt får vi elever som uppnår kunskapsmålen och mår som barn alltid ska; bra!
Lars Andreasson (S), Vice ordförande i Barn- och utbildningsnämnden, Osby kommun
Elisabeth Vestergård (S), Ordförandekandidat till Barn- och utbildningsnämnden 2023-2026, Osby kommun
