Annons

Vill du veta var jag har köpt min tröja?

För några år sedan hörde man på radion en låt ”Ingen vill veta var du köpt din tröja” – men stämmer det? Är det så att vi inte vill veta varken varifrån våra kläder kommer, hur de produceras eller vad som händer med dem när vi tröttnat på dem?
Klädindustri • Publicerad 9 juli 2023
Detta är en opinionstext i Norra Skåne. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.
Om du behöver ett ”nytt” plagg, köp då gärna second hand.
Om du behöver ett ”nytt” plagg, köp då gärna second hand.Foto: Jessica Gow/TT

Jag har de senaste månaderna försökt ta reda på vad som händer med kläder som vi inte längre vill ha, men inser mer och mer hur komplicerad frågan är.

Anledningen till att jag funderar är att Svenska kyrkan i Tyringe har en secondhandaffär som tar emot begagnade kläder. Mycket av det vi får in kan vi tyvärr inte sälja, det är kanske noppigt, urtvättat eller fläckigt. Vi har då lämnat till återvinningsstationen i Tyringe, eftersom Hässleholms kommun har ett avtal med Human Bridge.

Annons

Jag trodde att textil sedan kunde återvinnas, men idag är våra kläder tillverkade i så blandade material att mycket lite kan återvinnas. Det mesta av det Human Bridge får in säljs vidare till stora sorteringsbolag i Europa (främst Slovakien och Litauen). Där sorteras de igen så att en del återvinns, en del återbrukas och en del går till förbränning.

Och det är här det börjar bli svårt att ha full koll.

Aftonbladet lade den 12 juni ut ett mycket obehagligt reportage från Ghana där man kan se vad som händer med en del av de kläder vi skickar till sorteringsbolag i Europa. Det har blivit en form av ”avfallskolonialism”, att fattiga länder ska ta hand om våra sopor.

”När du till sist har slitit ut ditt plagg, tänk efter vad du ska göra med det. Kanske går det att återbruka som kjol, lapptäcke, trasa?”

Jag kontaktade vår insamlingsorganisation Act, Svenska kyrkan, som menade att det kan vara bättre att bränna kläderna på plats i vårt fjärrvärmeverk hellre än att låta kläderna gå utomlands. Jag har även försökt ta hjälp av kunniga på Hässleholm Miljö för att försöka reda ut i detta och kommit fram till det finns inget enkelt svar på denna etiska fråga...

Är det bättre att bränna upp kläderna i det lokala fjärrvärmeverket? Det är inte helt enkelt att reda ut.
Är det bättre att bränna upp kläderna i det lokala fjärrvärmeverket? Det är inte helt enkelt att reda ut.Foto: Simon Rehnström

Men det finns saker som vi faktiskt kan göra: använd dina kläder så länge det går! Här är män ett föredöme tror jag, eftersom vi får in väldigt lite herrkläder till vår secondhandaffär. Det finns undersökningar som visar att vi i Sverige bara använder ett plagg cirka sju gånger, vi förbrukar i snitt 14 kg textil varje år (ett par jeans väger cirka 0,6 kg), där mer än hälften skulle gå att använda betydligt längre, enligt Naturvårdsverket.

Vi behöver tänka igenom vår klädkonsumtion! Köp/beställ bara kläder som du vet att du kommer att använda och behöver du ett ”nytt” plagg, köp gärna secondhand. Om du tröttnar på ett plagg eller ändrar storlek så ge bort till någon i din närhet, alternativt lämna till secondhandaffär direkt. Lappa, laga eller ”pimpa” plagget på olika sätt. När du till sist har slitit ut ditt plagg, tänk efter vad du ska göra med det. Kanske går det att återbruka som kjol, lapptäcke, trasa?

Tillsammans kan vi också uppmuntra de försök som finns i att återanvända textil här i Sverige, det finns några olika projekt i bland annat Malmö. Produktionen av plagg måste minska och vi behöver ta ansvar! Var har du köpt din tröja?

Birgitta Gustafsson, diakon i Tyringe församling

Annons
Annons
Annons
Annons